Vettiga domar för Kungsholmsmordet

För mig förefaller det som om hovrättsdomen i fallet med dödsmisshandeln på Kungsholmen är i stort sett riktiga och vettiga. Det är naturligtvis svårt för mig att avgöra om den fjärde personen är oskyldig eller inte, men domstolen har uppenbarligen tyckt att bevisen inte räckt till för att fälla denne. Annars är väl detta det enda riktigt underliga som jag kan se i domen. Precis som Peter Althin är jag alltså av uppfattningen att domarna inte är speciellt överraskande utan ungefär vad man kan förvänta sig i ett fall av denna typ och med personer inte kan förväntas återfalla i brott, med ett undantag.

En av de dömda är uppenbarligen en person med problem då han åtalats och dömts även för andra brott vid andra tillfällen och kanske borde haft ett hårdare straff på grund av detta. Men om jag förstått rätt handlar det om gärningar som begåtts senare än Kungsholmsmordet.

Det är möjligt att det är som Leif Silbersky säger att det är ett kollektivt straff, men karln är i detta en hycklare då han i samband med Göteborgshändelserna 2001 tyckte att kollektiva straff var helt okej. För min del tycker jag att det är uppenbart att de åtalade killarna varit inblandade i mordet/dråpet/dödsmisshandeln på Riccardo Campogiani och det vore ännu värre om ingen dömts.

SVD har som läsarfråga om man tror att domen påverkar ungdomsvåldets utveckling. Det tror jag inte. Inte för fem öre. Ungdomsvåldet har länge varit minskande och domar har ingen betydelse alls för ungdomsvåldets ökning eller minskning. Det är fäsmt olika social insatser som kan påverka den biten.

Intressant?
Borgarmedia: SVD1, SDS, HD, Dagen, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

———————————————————————————–
Lästips i bloggosfären: Kildén & Åsman om LO som tänker sälja ut strejkrätt och kanske en del andra saker också, Jinge om Mona Sahlin, Alliansfritt om kulturpolitik och slutligen kan ni läsa lite hos Psykbryt om psykiatri.

Advertisements
  • Anders

    Sedan kan vi diskutera om ett människoliv är värt ynka ett år inom sluten ungdomsvård.

    Måhända att de, med undantag, inte förväntas återfalla i brott men de har likväl släckt ett liv.

  • vadeva

    Hur kan ett år ”ungdomsvård” vara ett rimligt straff när man slagit ihjäl en människa? Ett år! För att berövat någon livet, den största kränkningen av alla. Hade de fått tio år hade de varit 26-27 år när kommer ut (sannolikt tidigare) och ändå ha hela livet kvar. Och vad har möjligheten att förväntas återfalla i brott med saken att göra? De skall straffas för vad de faktiskt gjort nu, nämligen DÖDAT en människa. Fattar du inte, en människa har blivit DÖDAD, IHJÄLSPARKAD, MÖRDAD. Ett år, helt otroligt ….

  • Anders_S

    vadeva och adde: jag tror inte på hämnd och straff. Jag tror inte folk blir så mycket bättre av att sitta inne länge. Eftersom det rör sig om överklass- och övre medelklasspojkar är förmodligen risken för återfall i brott väldigt liten (förutom som sagt i ett uppenbart fall). Den personen kommmer att få allt hårdare straff ju fler brott han blir dömd för. Vilket naturligtvis inte hjälper honom nånting och samhället hjälper det bara i så mån att han inte begår nåågit allvarligare brott medan han sitter inne.

    Straff ska stå i relation till ålder, typ av brott, återfallsrisk etc. Den sammanlagda bedömningen som hovrätten gjort tycker jag verkar rimlig.

  • Vettigt med lite ungdomsvård för ett mord? Vård är för övrigt en rättighet i en välfärdsstat, vilket man vid behov bör kunna få även vid ett konventionellt fängesestraff.
    Ett straff ska stå i relation till summan av initieringar av våld, och för ett mord är 15 år (=tio år om man sköter sig på kåken) än rätt bra avvägning mellan ett öga för öga-samhälle och en socialdarwinistisk anarki.

  • Anders_S

    Killarna är dömda för vållande till annans död. Inte för mord. Domstolens bedömning är att det inte är mord. Jag kan inte bedöma om det är riktigt eller inte (har inte varit med på rättegången). Men är det vållande är straffet rimligt.

  • Anders

    Jag har egentligen inte några synpunkter på hovrättens dom i sig. De dömer enligt lag och praxis.

    Däremot anser jag att straffen borde vara högre och mer kännbara.
    Nu tror jag inte i min enfald att det skulle vara avskräckande direkt men någonstans måste det personliga ansvaret börja och de har släckt ett liv och ett år på fritids känns inte vara i förhållande till brottet.

  • Stefan

    Brottsrubriceringen (grov misshandel och vållande till annans död) tycker jag är mest underlig. Det innebär att man har bedömt att uppsåt saknas. Jag trodde man var på det klara med att upprepat våld mot huvudet kan leda till döden.

  • Peter

    Troligtvis helt rätt tekniskt dömda. i Sverige som i många socialistiska länder är ett människo liv inte speciellt mycket värt – tyvärr. Moms eller skatte fiffel mot staten är avsevärt mycket hårdare.

    Tyvärr sänder dommen fel signaler om vad ett liv är värt, men kanske är det bra att uppmärksamma detta, så att vi kan få en riktig och saklig diskussion om vilket samhälle vi vill ha. Ett lagligt samhälle – där grova brott straffas hårt – utan hänsyn till hudfärg eller ålder, eller kanske ett flummigt låt gå samhälle..a’la 60-70 talets filosofier.

    Tror Sverige behöver vakna upp ur den rosafärgade drömmen och inse hur det egentligen ser ut, avseende attityder, och personligt ansvar.

  • Nero

    Vilket resonemang rättfärdigar detta:
    ‚ÄùEtt år lång tid för en ung person‚Äù

    Allt är sett ur de utövade dödsmisshandlarnas situation som anklagade, ur offrets perspektiv som är borta för alltid framträder inte lika tydligt.
    Bristen på respekt för liv och andra bland vissa av dagens ungdomar ger detta bara trygghet i att fortsätta sitt invaggade falska fjärmande från verkligt leverne.

  • Anders_S

    Först: killarna dömdes för ett mindre brott än mord. Väldigt långa påföljder för vållande och grov misshandel finns inte. Det är möjligt att de borde dömts för mord, men domstolen ansåg inte det.

    För det andra, det finns ingen bevisad avskräckande effekt i långa straff för grova brott. Däremot så begår den dömde inte något brott när han sitter inne, vilket gör att långa straff minskar brottsligheten. Men detta gäller inte mördare,dråpare etc. Dessa personer återfaller oftast inte och när det gäller personer ur högre sociala grupper återfaller de ännu mer sällan. Långa straff påverkar alltså inte antalet mord eller dråp nästan alls (Det finns amerikansk forskning som visar detta och jag har skrivit tidigare om det).

    Nrä det gäller de aktuella unga killarna kan man anta attde när de kommer ut inte kommer att begå några nya brott (med ett undantag). Om de däremot får sitta länge i fängelse ökar risken för att de ska anta en kriminell identitet och därmed begå brott. Såna här saker har med individ och klass att göra och ska bedömas uitfrån det.

    Unga ska dömas till kortare straff och de som man inte tror ska återfalla ska dömas till korater straff.

    Därmeot kan man diskuetar om de svnska straffskalora är vettige när egendomsbrott (fildelning, rån, inbrott, stöld etc) bedöms förhållandevis hårt i jämförelse med våldsbrott. Jag anser att det är fel och är för att egendomsbrott ska dömas mildare än vad som är fallet idag.

  • Stefan

    Håller med om en del saker, Anders, men inte allt.

    1. Det är rätt att långa påföljder inte finns för vållande och grov misshandel och så bör det nog vara. Det återstår att se varför hovrätten inte valde den strängare rubriceringen mord som åklagaren yrkade på. Varför rubriceringen är viktig är för att den ger signaler till samhället om hur allvarligt brottet bedöms vara.

    2. Det är rätt att det inte finns bevis för avskräckande effekt med längre straff för grova brott. Däremot finns indikationer på att straff kan avskräcka från att begå mindre allvarliga brott (stöld, vandalism, drogrelaterade brott, fylleri). I USA, där brottstrenden varit nedåtgående sen början på 90-talet, har man sett en tydlig korrelation mellan ökat antal frihetsberövanden och minskat antal brott. Man bryter ”brottsspiraler” tidigare. En följd av detta blir att även mord- och dråptrenden minskar. I Kungsholmsfallet hade man, hypotetiskt sett, kunnat splittra gänget tidigare med följd att mordet aldrig hade inträffat.

    Läs mer i CJSC’s rapport:
    http://ag.ca.gov/cjsc/publications/misc/why/rpt.pdf

  • Håller med Anders S, hämndtanken är korkad och förlegad. Det finns inte några bevis alls för att en repressiv staffpolitik minskar brott, däremot finns det bevis för att vård, stöd och rehabilitering av brottslingar gör det.

  • ”i Sverige som i många socialistiska länder är ett människo liv inte speciellt mycket värt – tyvärr. ”

    Men det menar du att det är i kapitalistiska länder som USA, Japan, Kina och Ryssland..?

    Hej tankevurpa!

  • Anders_S

    Stefan: Långa straff kan ha en effekt på mindre allvarliga brott. Därom är vi överens. Men till en mycket hög kostnad. Social åtgärder är billigare och effektivare. Mer ekonomiskt, bättre för staten och skattebetalarna plånböcker. Du glömmer också att nämna att den viktigaste orsaken till nedgången i brottsligheten i USA är en social åtgärd, nämligen fria och legala aborter. (se Levitt & Dubner)

    En korrelation betyder inte att de två sakerna har med varandra att göra. Eller attd en ena orsakara den andra.

    Sen ska vi naturligtvis komma ihåg att brottsligheten i USA är skyhögt över den svenska. Det bästa jämförmåttet på brottslighet är antalet mord (inlusive dråp, vållande etc) per 100 000 invånare. Detta då dessa brott inte har nåt mörkertal.

    I Sverige har den siffran varit 1 sen 1700-talet. I USA handlar det om andra tal:

    I Chicago var denna siffra 2,2 år 1875 men steg till 9,7 år 1920. År 1925 var siffran hela 18,8, medan det i USA totalt begicks 11,1 mord och dråp per år och 100 000 in¬?vånare. (Forskning och Framsteg)

    I New York var siffran 30,7 år 1990 och 8,4 år 2000 (Levitt & Dubner, Freakonomics). New York har aldrig hört till städerna med mest brott och har alltid legat långt under Chicago. En stor del av minskningen för antalet mord har med det ekonomiska sammanbrottet för crack-marknaden att göra. När det inte gick att göra stora profiter försvann inicitamentet för att erövra områden och att mörda medlemmar i andra gäng. (Levitt & Dubner). Fast mest har legal abort betytt.

    http://www.zaramis.nu/blog/2008/01/29/vad-vi-kan-lara-om-brottslighet-fran-usa/

  • Vad är det för diskussion som förs här egentligen?

    Gäller inte likhet inför lagen längre? Lika brott skall ge lika straff, och här sitter socialister och diskuterar återfallsrisk, klass och så vidare… Sjukt.

    Det var ju tur att de inte suttit hemma i soffan, rökt hash och fnittrat, då hade straffpåföljden nog varit minst densamma.

  • lina

    jaha då av det fritt fram för sveriges ungdomar att slå ihjäl varandra, men lura inte staten på pengar för då får du sitta!!!
    1 år sluten ungdomsvård???är det ett skämt?
    är man vuxen nog att ta någons liv så är man vuxen nog att ta ett straff oxå!!
    1 år…som smisk på stjärten, svider lite i början men sen är man som ny igen..för jävligt!!

    R.I.P
    Riccardo Campogiani

  • Alex

    Anders_S:
    Enl. BRÅ (2007) så inträffar 3 mord per 100k i Sverige och 4 i Stockholm (som kanske är mer relevant om du ska jämf. mot amerikanska städer). Siffran har vidare inte ens generellt sett varit 1 i Sverige utan snarare 2 (se BRÅs statistik om brottslighet de senaste 50 åren). Att mordfrekvensen skulle vara någon superb universell metod för att mäta våldsbrottsligheten i ett land är också klart suspekt.

    Stockholm är ungf. lika stort som Pittsburgh, PA som har 4.4 (FBI, 2006). Austin, TX är något mindre (~1.6miljoner) och har 1.9 (el ungf hälften av Stockholms). NYC som är ungf. 8-10ggr större än Stockholm har 5.2.

    Vidare är i princip samtliga allvarliga brott förutom rån lägre i NYC än Sverige. Enl. BRÅ (2005) och Disaster Center (2005) per 100k:

    Våldtäkt:
    Sverige: 42
    NY: 18,9 (45%)

    Misshandel:
    Sverige: 805
    NY: 239,7 (30%)

  • Anders_S

    Att du tror att det är tre beror på att du inte kan läsa BRÅ:s statistik. Som anger antalet anmälda brott. Den siffran är cirka 250 när det gäller mord/dråp etc. Men det verkliga antalet är 90. BRÅ har skrivit en rapport om detta.

    När det gäller mindre brott så gäller statistiken i NYC uppklarade brott (i alla fall all statistik som jag kunnat hitta) och statistiken i Sverige anmälda brott. Alltså inte jämförbara siffror. Dessutom är mörkertalet i USA mycket högre då man inte har försäkring i samma utsträckning som i Sverige. Våldtäktsbegreppet i USA är mycket snävare (omfattar inte lika många typer av brott) än i Sverige och av den anledningen är siffrorna inte heller jämförbara. Misshandel som begrepp är heller inte riktigt samma. Man kan inte jämför äpplen och päron.

    Mordfrekvensen är det enda som är användbart för jämdförelser internationellt och över tid. På grund av att mörkertal inte existerar. Och som sagt. Mordfrekvensen har varit 1,0 sen 1700-talet i Sverige. (BRÅ samt Forskning och framsteg). Betydligt högre i USA.

  • Pingback: Helt jävla tokigt | Svensson()

  • Gustav

    Något som faktiskt är underligt är att ungdomsvården är tidsbestämd. Man borde ju faktiskt vårda tills de kan anses friska, som man gör inom psykvården, inte under en på förhand bestämd tid. Det handlar juinte om straff i vanlig mening utan om en slags rehabilitering. Tror att Johan Ingerö skrev om detta också…

  • Alex

    Enl. FNs siffor så hade Sverige i snitt 2.4 mord mellan åren 2000 och 2004. Detta har alltså stigit något på senare år. Se: UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime), 2007.
    De problem du nämner med att mord är överrapporterade är inte på något sätt unikt för den svenska statistiken och gäller i högsta grad även för resten av världen.

    Brotten i NY var ”reported incidents” och inte uppklarade. Vidare är brotten t.o.m. på väg ner och vara 2006 16.4 för våldtäkt och 235.1 för misshandel.

    Skulle gärna se någon källa för dina påstående att misshandel och våldtäkt skulle vara så annorlunda i USA att det skulle förklara att det är långt under hälften så vanliga.

    Fotnot: Det finns givetvis ett stort mörkeltal på mord. Sker i princip årligen att man hittar döda personer i Sverige som inte går att identifiera och som inte är rapporterade saknade. Att folk mördas årligen som aldrig kommer till kännedom är högst sannolikt.

  • Pingback: Vänster eller höger i kriminalpolitiken | Svensson()

  • Anders E

    Du har en härlig människosyn, du:

    ”Eftersom det rör sig om överklass- och övre medelklasspojkar är förmodligen risken för återfall i brott väldigt liten”

    ”Straff ska stå i relation till ålder, typ av brott, återfallsrisk etc. Den sammanlagda bedömningen som hovrätten gjort tycker jag verkar rimlig”

    Med andra ord: hade ungdomarna varit arbetarklass anser du alltså att de skulle dömts hårdare.

    Ridå…

  • Anders_S

    Kebabmannen: Nåt sånt har jag aldrig skrivit och meningarna ovan implicerar inget sådant eftersom de inte har med varandra att göra. De är från olika inlägg och från olika sammanhang. Du skapar ett sammanhang som inte finns.

    Dne första meningen är ett konstaterande. Det är så verkligheten ser ut.

    Det andra är ett tyckande från min sida. Det skulle lika gärna kunna innebära att en överklasskille får 1 år i fängelse men en arbetarklasskille med återfallsrisk får villkorlig dom med tvång att gå en viss utbildning/arbeta på ett visst jobb eller liknande för att kunna komma tillbaks till samhället.

  • Stefan

    Ursäkta för sent svar.

    Om statistik:
    Det är ingen idé att jämföra brottsstatistik mellan olika länder och framförallt inte från olika källor eftersom urvalskriterier skiljer. Det intressanta är att se trender.

    Anders_S: Levitts teori om att legalisering av aborter leder till minskad brottslighet har blivit STARKT kritiserad från många håll, både vad gäller själva idén men också den statistiska modellen. Varför köper du den med hull och hår? Det är bara en teori.

    Jag kan hålla med om att sociala åtgärder generellt är billigare. Men hur kan du säga att de är effektivare?

    Personligen tror jag på idén om att om man bryta destruktiva mönster tidigt. Den verkar helt enkelt rimlig. Men det är också bara en teori.

    Gustav: håller med till 100%. Här är dubbelmoralen i svenskt rättsväsende så oerhört tydlig.

  • Anders_S

    Stefan: Jag köper Levitts teori därför att den verkar vettig. Den stämmer överens med de teorier som menar att olyckliga barn lättare blir brottslingar och också med de teorier som menar att tidiga åtgärder är bra. Dvs att bryta dåliga mönster tidigt. Allt detta stämmer överens med det som står om barnuppfostran, inlärning osv i alla de skrifter som min fru får hem på grund av sitt yrke.

    Levitts teori stämmer helt enkelt överens med mina egna uppfattninagr om att sociala åtgärder är det bästa. Förutom USA finns ju Rumänien också med, som ett omvänt statistiskt exempel. Ökande brottslighet en viss tid efter att abort förbjöds.

    Jag köper fler av Levitts uppfattninar som att nolltolerans inte har nån effekt, att dödsstraff inte fungerar, att längre straff fungerar, fler poliser på gatan fungerar och att vapenkontrollagar inte kan få ner antalet mord i USA. De stämmer med verkligheten, de stämemr med sunt förnuft och de stämmer med vettiga pedagogiska teorier och mina personliga erfarenheter.

  • Anders_S

    Alex: FN:s siffror är helt enkelt felaktiga.

  • Stefan

    Anders_S: Vi är i alla fall överens om att man ska bryta destruktiva mönster. =)

    Levitt är en brilliant ekonom men jag måste säga att jag tycker ”abortteorin” är rent ut sagt obehaglig.

    Om du inte redan har, läs gärna dessa artiklar:
    http://isteve.blogspot.com/2005/06/james-q-wilson-reviews-levitts.html

    http://www.amconmag.com/2005_05_09/feature.html

  • Alex

    Anders_S: Vad grundar du det på? Jag har fortfarande inte sett dig ange någon källa till varför överrapporteringen av mord skulle vara något unikt för den svenska statistiken. Tills dess tror jag nog att det är rimligare att utgå från att internationella organs (FN, Interpol, etc) siffor är en bättre grund för att jämföra mordfrekvens i olika länder.
    Alternativet är givetvis att inte jämföra alls men den bron har vi ju klivit över.

  • Anders_S

    Alex, ärligt sagt. BRÅ:s statistik (man får läsa den speciella rapporten som rensar bort överanmälningarna) visar att det begås 90 – 100 mord/dråp/vållande till annans död per år i Sverige och det antalet har legat still sen 1970-talet, med en liten minskning de sista åren. Det blir en frekvens på 1 per 100 000. Enligt tidningen Forskning och Framsteg (som ges ut av gänget som delar ut Nobelpris) anges att siffran varit 1 sen 1700-talet i en arikel som just jämför brottsligheten i USA och Sverige. FN har alltså fel.

  • Josefine

    asså jag håller helt med dig ”vadeva”
    dom borde få sitta inne minst 10 år ! dom har mördat en annan människa ! ingen har rätten att ta någon annans liv. En liten pojke som hade hela sitt liv kvar att leva. Det är förskräckligt ! läste i en blogg där en kille sa att dom inte borde straffas för att dom redan måste bära på vad dom gjort resten av livet. och att det är illa nog. Men det är bara bullshit ! dom kanske inte ens känner ånger ? dom sa ju att han förtjänade det ? INGEN förtjänar ett sådant öde.