Att bränna bilar är inte konstruktivt

Biskopsgården är en av de stadsdelar i Göteborg som länge haft ekonomiska problem. Det är ett av de SDN-områden som har aviserat de största social nedskärningarna och försämringarna vad det gäller skola och annan social verksamhet. Det är också en stadsdel där många som arbetar på Volvo bor och det betyder att stadsdelarna i SDN Biskopsgården drabbats hårdare av en ökande arbetslöshet på grund av bilkrisen än många andra områden gjort. Samtidigt tycks området sakna en social verksamhet med personal som är tillräckligt engagerad och drivande. Personal som anknyter till ungdomars verksamhet och liv och som kan hjälpa till för att få ungdomars energi bättre riktad. Något som naturligtvsi blir en konsekvens av besparingar och nedskärningar som leder till en allt mer pressad arbetssituation. Sammantaget har detta lett till en situation där stadsdelen drabbats hårt av bilbränder under den tid som ungdomsoroligheter ägt rum i Göteborg.

Att bränna bilar, kasta sten på spårvagnar, bussar, brandkår, ambulanser och polis är inte konstruktivt. Istället borde ungdomarna göra som i Hammarkullen, gå samman och agera politiskt, med möten, demonstrationer, uppvaktningar och namninsamlingar. Då kan man uppnå politiskt resultat. För att komma därhän behövs det också att vuxna engagerar sig tillsammans med de unga.

Intressant?
Borgarmedia: DN,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Blogged with the Flock Browser

Tags: , , , ,

Advertisements
  • Petri

    Det KAN vara konstruktivt att kasta sten på polisen… men väldigt sällan. Att kasta sten på brandkår och ambulans, bränna ner sina kompisars föräldrars bil… där finns inget konstruktivt överhuvudtaget, utan är bara ren jävla idioti.

    Å andra sidan: när arbetare vill protestera så strejkar man. När bönderna protesterar blockerar dom vägar och förstör sin skörd. När medelklasskidsen protesterar samlar man listor, skriver debattartiklar och lobbar med politiker. Men när förortsungdommen vill protestera… ja.. då finns det inte riktigt några etablerade kanaler för att få ut sin frustration, visa på orättvisor osv. När man dessutom inte har någon ideologisk grund, och när man dessutom bara är 14 år så är det inte så konstigt att vi ser dessa saker i t ex Biskopsgården.

    Jag är själv uppväxt i Biskopsgården. Nu är jag 25 år och har (mot alla odds) pluggat på universitetet och har (mot alla odds) ett jobb som (mot alla odds) inte är ett städjobb, lagerarbete, fabriksarbete eller pizzeriakneg.
    Men för 8-9 år sedan, då jag fortfarande bodde i Biskopsgården och var arg så är det inte helt omöjligt att även jag hade brännt bilar, kastat sten på polisen osv. Inom mig, varje gång jag läser om stenkastningarna så vaknar den 16åriga snubben inom mig, som fortfarande bor vid Friskväderstorget, och jag känner hur pulsen stiger. Bränn skiten! Men jag vet ju att det inte är konstruktivt, att det aldrig kan föra kampen vidare… Men en uppväxt fylld av polistrakasserier, rasism, föräldrar med pajade ryggar av tungt industriarbete och känslan av att ALLTID vara den som hamnar sist, dessa erfaranheter har satt sina spår.. och jag hejar med inombords.. jag hejar med när jag ser polisbilarna träffas av sten… jag vet hur sjukt det är… men jag hejar på..

  • Anders_S

    Petri: Jag vet, jag är numera 52 år, har arbetat som maskininställare/mekaniker större delen av livet, men också som programmerare på det senaste fasta jobbet.

    När jag var ung i Stenungsund så gjorde jag och mina kompisar precis samma sorts saker som ungdomarna i exempelvis Biskopsgården. Man blir förbannad, man vill vara tuff, man kanske är full eller påtänd.

  • Bengt

    Förorterna används numera som dumpningsplats för arbetare, studenter, folk på a-kassa och socialbidrag samt bara oönskade element… Den ekonomiska krisen bidrog till att stora mängder hårt arbetande människor här ute fick sparken från sina jobb (Volvo tar du som exempel) vilket sänder klara signaler till ungdomarna (och även oss vuxna) att det inte lönar sig att arbeta (jag gick ned till 50% och får strax över existensminimum i lön, dvs har råd med billig bostad och mat och inte så mycket mer…)

    Enda jag tycker är synd är att de eldar bilar här ute där vi alla är relativt fattiga ändå, korsa stan till de fina kvarteren, det är där de som sålt ut våra rättigheter bor (a-kassa, skola, vård etc.), de bryr sig inte eftersom de har pengar nog att betala för privata alternativ…

  • BillyBob

    Eh?
    Petri, man får ju hoppas att det är din bil som brinner nästa gång då. Och din partner inom räddningstjänsten som riskerar livet för att kriminella ungar som inte VILL vara en del av samhället försöker döda dem med stenar sen de lurat dem i bakhåll…
    då kan du ju stå där och hejja då med…

    fan blir så förbannad på sånna som dig som legaliserar vad de sysslar med!

  • BillyBob

    Dessutom
    Att vara uppväxt i biskopsgården är ingen ursäkt till att inte respektera de lagar och regler som finns i ett samhälle… då kan man flytta till nån obebyggd ö och starta sitt eget land där inga lagar och regler gäller…

    jag är uppväxt i en håla i norrland utan fritidsgårdar och ens en bio, allt stängde 18 och på söndagar var det helbommat och så är det i dag med. Hög arbetslöshet och mycket sprit.
    där var föräldrar också arbetslösa och sjukskrivna och pratade om de som bestämde i sthlm som en annan ras…

    Men märkligt nog varken då eller nu kastas det sten och bränns där…
    *ironi*

  • Jag

    Petri: Jag hoppas du skämtar men tror inte att så är fallet. Vilka otroliga odds har du kämpat emot på vägen mot att bli en välartad gosse med fast jobb ? All skolgång är fri (till och med obligatorisk) och så även universitetsstudier (liksom sjukvård). Det är bara att lägga manken till och plugga. Problemet är bristen på goda förebilder. Allt för ofta verkar den enda vägen framåt vara via sport och bli som Zlatan för att räknas. Lyft fram folk som Ibrahim Baylan, Salvatore Grimaldi och varför inte Refaat El Sayed som trots en icke-svensk bakgrund lyckats bli framgångsrika. Allt för ofta skyller man på (liksom rabiata feminister) att ens egna problem beror på någon annan när man inte själv vill göra jobbet som krävs.

  • Jocke

    BillyBob: Ursäkta, men är du ö.h.t. ens läskunnig? Jag kan citera från Petris inlägg eftersom du inte bemödar dig att läsa själv.

    ”Att kasta sten på brandkår och ambulans, bränna ner sina kompisars föräldrars bil‚Ķ där finns inget konstruktivt överhuvudtaget, utan är bara ren jävla idioti.”

    Seså, läs citatet nu och titta på vad du skrev i ditt första inlägg, pajas.

  • ”då kan man flytta till nån obebyggd ö och starta sitt eget land där inga lagar och regler gäller‚Ķ”

    Ja… Hisingen! 😉

  • Cheezle

    BillyBob: Det var ju märkligt. Kanske så att de som växer upp i storstädernas förorter har en stenkastar-gen? Eller hur förklarar du det som händer? Jag förstår iaf inte dig. Är det bara en ren tillfällighet att det är i storstädernas slitna och trångbodda förorter som ungdomar kastar sten?

  • Anders du efterfrågar vuxet engagemang. Jag kan till din glädje meddela att vi startade en Föräldrakommitté i Biskopsgården i våras. Den består av representatner från stadsdelens fem skolor. Det är på gång representanter från förskolorna och vi välkomnar alla andra vuxna som är engagerade också.
    Vi har hittills mailat, ringt och träffat både lärare, elever, föräldrar, rektorer, tjänstemän, SDN-politiker, kommunpolitiker m.fl.
    En del av det vi skrivit finns på barnverkets hemsida: http://www.barnverket.se under Göteborgsavdelningen.
    Vi har arrangerat två demonstrationer varav en på Gustav Adolfs torg med talare från bl.a. Rädda Barnen, Föräldraalliansen, Barnverket, Lärarförbundet, Riksförbundet Hem och Skola m.fl.
    Vi har samlat namn och skickat in till Jan Björklund samt har en dialog med hans satb på Utbildningsdepartementet.

    Vi demonstrerar återigen nu den 1/10 kl 18.00 utanför biblioteket på Vårväderstorget (och vi hoppas att varenda kotte i hela Göteborg kommer!).

    Alla som vill vara med och hjälpa till är varmt välkomna!
    Mailadress: foraldrakommittenbiskopsgarden@live.se

  • Anders_S

    Camilla, jag känner till er existens och har gjort reklam för er demonstration den 1 oktober. Jättebra, nödvändigt och viktigt. Men det behövs att vi gör ännu mer.

  • TB

    Föräldraengagemang är ett mycket lovvärt initiativ som nog hör till sådant som har allra bäst förutsättningar att lyckas.

  • Anders, absolut behövs det mer. Har du förslag på vad vi kan göra så är du mer än välkommen att höra av dig!
    Tips: Det ska vara ett möte mellan ”alla goda krafter för unga i Biskpsgården” (vuxna och föreningar) den 24:e september kl 18.00 i Sjumilaskolans aula. SDN arrangerar mötet.

    Men vad som verkligen har saknats hittills är uppslutningen bland allmänheten. Folk som är VILLIGA ATT GÖRA det som alla tycker behöver göras!

    ”Alla” vi pratar med tycker nämligen att skola/förskola/fritidsverksamheter är viktigt men tyvärr har hopplösheten och politikerföraktet ett starkt fäste hos många. Inte utan orsak dock!
    Stadsdelsnämnden i Biskopsgården har hittills inte tagit strid mot kommunen trots att man skyller alla problem på tilldelningen av pengar.
    Kommunen i sin tur skyller på regeringen och regeringen hänvisar till att vi har kommunstyre.
    Utan ett tydligt ansvar sätts demokratin ur spel och det drabbar först och främst de som redan är mest utsatta, dvs bland annat våra barn, unga, vuxna och gamla i Biskopsgården

    Vi skulle verkligen behöva lyckas med en kraftfull demonstration för att kanske lyckas skaka liv i de vuxna i Biskopsgården.

  • Chris

    Att det behövs ökat vuxenengagemang i samhället, både i de utsatta stadsdelarna och överallt annars, är ett faktum.
    Tyvärr är det ett lika klart faktum, att de vuxna som mest skulle behöva engageras, lyser med sin frånvaro. Jag talar om föräldrarna och de vuxna anhöriga till ligisterna. Det är gott och väl att andra, med förhållandevis välartade barn, sluter sig samman och gör något.

    Tyvärr är alla insatser i den vägen ganska meningslösa, när man möter ett kompakt ointresse från de som borde ha tagit sitt ansvar för länge sen. En minoritet av dem har fullt förklarliga orsaker att ha misslyckats, sjukdom, socialt arv, krigsupplevelser etc. Men flertalet tvärvägrar att engagera sig av andra orsaker, de ser inte problemet… oavsett om de har invandrarbakgrund eller är infödda Svenskar. De tycker att vi andra på något sätt är skyldiga dem något…

    Så hur vi än vänder på det, det behövs en punktmarkering av de som ”äger problemet” det vill säga ”gärningspojkarna” och deras anhöriga. Allt annat är dömt att misslyckas. Och missförstå mig rätt, när jag säger punktmarkeras, menar jag tidiga och korrekta insatser hela vägen från mammas mage (ja, det går att förutsäga redan där…) till dagis och upp i skolsystemet. Erfarenhet från hela världen visar att man kan spåra de ungdomar som så att säga ballat ur hela vägen bak till småbarnsstadiet. Förskollärare från hela världen kan vittna om att de såg sociopaten, ligisten, dråparen, terroristen redan i sandlådan. DÄR skall man hjälpa dem, när de står på gatan i Biskopsgården eller Gottsunda med en sten eller molotovcocktail i handen och mord i blicken är det i 9 fall av 10 för sent!

    Så låt oss försöka göra något. Nu. Oavsett vilka politiska åskådningar vi grundar oss på, eller hur vi ser på etnicitet, eller vad vi anser att en demokrati innebär. För oavsett vilket, om vi låter det gå för långt, har historien visat att vi förlorar den demokratin. Till förmån för diktaturer till höger, eller vänster, eller rätt ner i helvetet. Alla lika förkastliga.

  • Chris, jag tycker inte att det är meningslöst att engagera sig! Tvärtom, för att åstadkomma den förändring du talar om (ta bättre hand om barnen/vår framtid redan från småbarnsåren) så behövs precis det breda och allmänna engagemang vi i Föräldrakommittén försöker vara med och skapa.

    Att det finns föräldrar/ungdomar/människor i allmänhet som borde vara delaktiga med väljer att inte vara det är ingen ursäkt för oss andra att stoppa huvudet i sanden och skylla ifrån oss.

    Problem, oavsett var de kommer ifrån, är allas ansvar och vi väljer att antingen motverka eller medverka.
    Om det är mina eller andras unga som far illa har ingen betydelse i det stora hela, det är min skyldighet som vuxen att agera för både barnens och vår gemensamma framtids bästa.

    Vi som vill ha bättre förutsättningar för barn/unga/framtiden i Biskopsgården (och andra utsatta stadsdelar/städer/kommuner/länder) kan bara lyckas om vi tar striden. Att stå vid sidan och skaka på huvudet åstadkommer ingenting.

    Välkommen att delta i demonstrationen den 1/10 kl 18.00 på Vårväderstorget!

  • Byggaren

    Det roliga är att många inte verkar förstå att de ungdomar som gör detta för det mesta skiter i politiken. Skulle man sätta dem i något fack så eftersträvar de snarare en slags kapitalistisk meritokratisk hållning. Man vill tjäna och bränna pengar för det ger en status. Slagsmål och skadegörelse är som sagt ett sätt höja sin status i gruppen. Många är dessutom mycket driftiga. De enda gånger dessa skulle kunna tänka sig att vara med i någon demonstration är om det blir lite action. Namnlistor, demonstrationer, kommittéer är till för de redan frälsta men kommer inte att beröra dessa ungdomar. Beror det på att de som vill ”förändra” inte förstår problemet utan bara är sociala ingenjörer med en mission? Och är målet att minska skadegörelsen/våldet eller rekrytera dessa ungdomar som alibis till sin politiska saks skull?

  • Byggaren, du ställer frågor som är viktiga att besvara. Jag kan bara svara för Föräldrakommittén Biskopsgården men jag tror att det vi har att säga gäller fler än oss:

    En trygg och kunskapsrik miljö de första 16 åren gör skillnad för de som är ungdomar om fem, tio eller femton år. Vad vi strider för är att alla barn och unga, oavsett var de bor, ska få vad de enligt exempelvis skollag och barnkonvention har rätt till.

    Huruvida enskilda ungdomar idag 2009 vill eller inte vill vara delaktiga i detta är inte vår sak att bedöma. Den som vill vara med har en självklar rätt att få det.

    Vårt mål är absolut att minska skadegörelse och våld men framförallt är vårt mål att minska de problem som ligger till grund för dessa uttryck.

    Och att säga att många inte förstår att unga skiter i politik är ju en mycket subjektiv sak att säga. Det beror helt på vad man lägger för betydelse i ordet politik och det beror väldigt mycket på vem man frågar.

    Vi tror inte att unga (oavsett om de kastar sten eller inte) ”skiter i” vare sig själva eller omvärlden, tvärtom är många väldigt medvetna om vad som är fel och vad som borde göras. Bekymret ligger hellre i att vuxna, och politiker i synnerhet, låter bli att lyssna och ta ansvar för sin rätt att besluta.

    Vi i Föräldrakommittén Biskopsgården är föräldrar som fått nog av att se vår stadsdels barn bortprioriteras och nedvärderas. Du kan läsa en del av vad vi sagt/skrivit på Barnverkets hemsida: http://www.barnverket.se

    Vi tycker att det är vansinnigt att hålla på med besparingar när 48% av niorna som lämnade grundskolan i våras i Biskopsgården inte har betyg som räcker till gymnasiebehörighet.
    Vi tycker det är fruktansvärt att fortsätta öka antalet barn i klasser och förskolegrupper när det finns tydliga rapporter om att barnen far illa och personalen likaså.

    Att kasta sten/eldar bilar/attackera polis och räddningstjänst osv är inget vi ställer oss bakom men vi anser att det är viktigt att se känslorna/förutsättningarna/miljöerna som ligger bakom.

    Den som vill vara med och förändra är varmt välkommen!
    Väl mött på demonstrationen!

  • Pingback: Nya bilbränder den gångna natten | Svensson()