Nordmark-Klarälvens Järnväg – elektrifierad smalspårsjärnväg

Del 12 av 18 i serien Sveriges järnvägar

Bara tre svenska smalspårsjänrvägar med spårvidden 891 mm kom att elektrifieras. Den ena är den i stora stycken fortfarande existerande Roslagsbanan (Stockholm-Roslagens Järnvägar, SRJ), den andra var Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ) och den tredje var den av det stora bruksföretaget Uddeholm ägda Nordmark-Klarälvens Järnväg (NKlJ).

Ursprunget till NKlJ var den järnväg som Uddeholms AB lät bygga mellan gruvorna i Nordmark och bolagets anläggningar i Geijersholm, Hagfors, Uddeholm med flera orter i Gustav Adolfs och N.Råda församlingar i Värmland.

Under åren 1866 till 1873 diskuterade och undersökte Uddeholmsbolaget ett antal olika järnvägsförslag. I mars 1873 beslutade man att bygga två smalspåriga, 891 mm, järnvägslinjer. Den ena från gruvfälten i Taberg via Motjärnshyttan och vidare till Sjögränd. Den andra linjen skulle gå från Edebäck via Sjögränd till Skymnäs. Koncession begärdes för sträckan Taberg – Motjärnshyttan. För de övriga sträckorna ansåg man sig ej behöva koncession eftersom den planerade banan skulle byggas på bolagets egen mark. Arbetena på linjen Taberg – Motjärnshyttan startade omedelbart och när koncessionen beviljades, den 10 april 1874, var bandelen redan skenlagd. Provisorisk godstrafik startade hösten 1874. Uddeholms Järnväg hade startat. Under 1874 startade också arbetena med de återstående linjedelarna, Motjärnshyttan – Sjögränd samt Edebäck – Sjögränd – Skymnäs.

1877 stod hela järnvägen klar och för att möjliggöra allmän trafik på banan ansöktes om koncession även på delar av järnvägen som gick på bolagets egen mark. 1880 bestämde Uddeholms AB sig för att bryta ut järnvägen i ett eget bolag och Nordmark-Klarälvens Järnvägs AB (NKlJ) bildades och koncessioner, järnvägar och utrustning överfördes till det nybildade bolaget.

1 juli 1880 gjordes en överenskommelse med Filipstads – Norra Bergslags Järnväg (FNBJ) om att NKlJ skulle sköta förvaltningen av FNBJ. Från 1 januari 1915 arrenderades FNBJ av NKlJ. FNBJ hade från början grundats av bruksintressen kring Filipstad för att få en järnväg för malmen i Nordmarksfältete till hyttorna i Filipstadstrakten (ex Finnshyttan, Ö. Nyhyttan). Banan öppnades för trafik 1875 och byggdes med en spårvidd på 891 mm.

När Skymnäs – Munkfors järnväg (SMJ) öppnades för allmän trafik den 1 oktober 1880 arrenderades den ut till NKlJ. SMJ byggdes för att ge Uddeholmsbolagets anläggning i Munkfors möjlighet att få materialförsörjning via järnväg och anknöt till NKlJ i Skymnäs. Även denn bana byggde smalspårig liksom de andra banorna i NKlJ-systemet. Därmed bestod NKlJ i praktiken av en sammanhängande järnväg mellan Filipstad och Munkfors. Uddeholmsbolaget ägde från start 40% av aktierna i SMJ.

Mellan Munkfors och Bergslagernas Järnväg i Deje skedde transporterna av en störningskänslig ångbåts- och pråmförbindelse. Funderingar på en järnväg från Munkfors via Deje till Karlstad och vidare till en hamn vid Vänern växte sig därför allt starkare. Uddeholmsbolaget agerade på olika sätt för förverkligandet av dessa idéer. Koncession söktes för en smalspårig, 891 mm, järnväg från Munkfors till Karlstad samt bibana till yttre hamnen. Koncessionen beviljades 19 oktober 1900. Ett särskilt bolag bildades, Karlstad – Munkfors Järnvägsaktiebolag, KMJ. Bolagsordningen fastställdes 26 april 1901. Uddeholmsbolaget ägde 40 % av aktierna. När Karlstad – Munkfors Järnväg (KMJ) öppnades för allmän trafik, Munkfors – Deje 1 oktober 1903 och Deje – Karlstad 1 mars 1904, sköttes driften och räkenskaperna av NKlJ. Från 1 januari 1920 arrenderades KNJ av NKlJ.

Sedan Uddeholmsbolaget koncentrerat sin trävarurörelse till Skoghall vid Vänern blev det nödvändigt att förbinda Skoghall järnvägsmässigt till bolagets järnvägar norr om Karlstad Östra. Beslut om att bygga en smalspårig bana, 891 mm, från Karlstad Östra till Skoghall fattades den 22 april 1913. Sedan tidigare var det en tredje skena inlagd på nordvästra stambanan mellan Karlstad Östra och Karlstad. Detta genom den bibana som gick från Karlstad Östra via Karlstad till Karlstads hamn. När Karlstad – Skoghalls Järnväg (KSJ) öppnades för allmän godstrafik 20 september 1915 sköttes driften och räkenskaperna redan från början av NKlJ. Från 1 januari 1920 arrenderades banan ut till NKlJ.

Därmed trafikerade Nordmark – Klarälvens Järnväg, NKlJ, en totalt 175 kilometer lång järnväg. Från oktober 1920 samlades de olika järnvägsbolagen under det gemensamma namnet Nordmark – Klarälvens Järnvägar (NKlJ). Sedan alla järnvägarnas koncessioner överförts till Nordmark – Klarälvens Järnvägsaktiebolag inköptes FNBJ den 28 oktober 1920. SMJ, KMJ och KSJ överfördes till Nordmark – Klarälvens Järnvägsaktiebolag den 1 oktober 1921. De tidigare järnvägsbolagen upplöstes. Nu var alla samlade under ett ”tak” och från oktober 1920 fanns järnvägarna under det gemensamma namnet Nordmark – Klarälvens Järnvägar. Elektrifiering av NKlJ mellan Karlstad Östra och Filipstad, inklusive bibanorna (totalt 160 km), skedde 1920-21 och för strömförsörjningen byggdes Krakeruds kraftverk.

Nedläggning av sidobanan Sjögränd-Edebäck skedde 1939. Godstrafiken återupptogs dock snart och blev sedan kvar till 1953. Nordmark-Taberg lades ned definitivt 1952 medan persontrafiken Filipstad-Hagfors drogs in 1950. Persontrafiken mellan Karlstad och Hagfors las ner 1964 och därmed var persontåg på NKlJ ett minne blott. Filipstad förlorade smalspårstågen 1951 när de två kilometrarna upp till Finnshyttan lades ned. Malmtransporter från Finnshyttan till Hagfors fortsatte till 1974.

Vid det här laget hade NKlJ alltmer återgått till vad Uddeholms Järnväg var från början – en järnväg endast avsedd för Uddeholmsbolagets egna transporter. Med början 1979 började Uddeholmskoncernen att splittras upp och de skilda enheterna fick olika ägare. Trafiken blev allt mer olönsam, eftersom man måste bekosta inte bara själva trafiken utan även t.ex. banunderhåll. 1979 ställdes godstrafiken in mellan Deje och Karlstad Östra och därefter återstod sträckan Hagfors-Deje (63 kilometer). 1988 meddelade NKlJ att man såg sig tvungen att lägga ner banan om den inte kunde förstatligas och breddas. Ägaren Uddeholm Tooling, kommunerna utmed banan och även Banverket var positiva till ett statligt övertagande men regeringen beslöt att inte satsa några pengar på NKlJ. 1990 upphörde Nordmark-Klarälvens Järnvägar. Järnverket i Hagfors, den dominerande godskunden, blev Sveriges enda stålverk utan järnvägsförbindelse. NKlJ revs upp under 1990-1991 och numera ligger spåret endast kvar på sträckan Hagfors-Stjärnsfors som nu är dressinbana.

Sträckan mellan Sjötullen (där banan svänger av från stambanan som nu benämns Värmlandsbanan) och Skoghallsverken är idag den enda järnvägssträcka av gamla NKlJ som har reguljär trafik, dock endast godstrafik sedan 1954. Uddeholmsbolagets skogsförädlingsindustrier anlades här i början av 1900-talet och det blev naturligt att transportera råvarorna med bolagets järnväg från de nordligare delarna av Värmland. 1938 byggdes sträckan ut med en tredje skena så att den även kunde trafikeras av normalspåriga tåg. Smalspårsskenan togs bort 1983. Den sista tiden under NKlJ trafikerades linjen med SJ som entreprenör. Linjen har sedan överförts till Banverket. Dess kontaktledning upprustades under år 2002.

Banvallen mellan Karlstad och Uddeholm har idag gjorts om till en 9 mil lång cykelled, Klarälvsbanan.

Idag diskuteras återigen frågan om järnväg till Hagfors.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
Technorati Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Nora Bergslags Järnväg – Broströms järnvägsbolagMalmö Järnvägar – MTJ och dess sidobanor >>
Advertisements
  • Anders, jag är mållös!!! Precis vid den järnvägsbanken har jag vuxit upp! I Taberg har jag mina rötter på fädernet, och i den gruvbygden är jag danad! Jag har gått utmed banken upp till Motjärnshyttan som längst, vilket helvete rallarna ska ha haft när de byggde, det är väglöst land nästan helt och hållet. Nu blev jag riktigt glad!

    Kan du inte maila mig posten som wordfil så jag kan skicka den till föräldrarna?

  • Ja där har man cyklat! Mellan Nordmark och Stjälpet!