I slutet av 1950-talet och början av 1960-talet rullade polisen i Sverige upp en härva kring aktiesmuggling. Tre misstänkta fanns, två greps, men den tredje försvann till Schweiz år 1961. Hans namn var Karl Georg Jansson och kallades senare ofta för Riksbankens fiende nr 1. Han bosatte sig i Zug och kom att bli skyddad av schweizisk banksekretess. Han startade en lång rad bolag, som exempelvis Nordic Verwaltung und Finanz AG, Nordic AG, Nordic Rederie AG, Nordplast AG, Janwic AG och Nordfinanz Establishment. Via dess bolag och andra bedrev han finansaffärer i hela världen. Däribland optionsaffärer på nordamerikanska börser och skeppsaffärer i Sverige. En del av de miljoner som försvann ur Sverige i samband med Wenner-Grenaffären slussades också ut via K.G. Janssons olika bolag i Schweiz.
I Sverige sysslade Jansson med skeppsaffärer i så kallade partrederier. En liten egenhet med dessa affärer var dock att det i stort sett aldrig byggdes några fartyg. Själv vitsen var nämligen att föra ut pengar ur Sverige utan att dess skulle bli beskattade. För ändmålet brukades en rad bolag i Sverige. Dessa samlades i bolaget Agripeta AB som alltså blev moderbolag i en liten koncern som dels användes för att göra så kallde vinstbolagsaffärer, dels för partrederiaffärer. Bolagen som köptes upp för vinstbolagsaffärer och som följaktligen möjliggjorde att säljarna slapp en massa skatt användes därefter till partrederiaffärer så att man utan att begå brott kunde föra ut de obeskattade medlen som fanns i bolagen ur Sverige.
Ett av de bolag som Agripeta AB köpte upp var Fallai AB. Detta bolag köptes år 1976 från Pietro Fallai, gift med Margot Fallai, då ägare till en modebutikkedja. Fallai slapp i och med affären undan skatt på en inkomst av 1,8 miljoner. Helt lagligt. Efter köpet bytte bolaget namn till Deponentia AB. Agripetakoncernens chef var en revisor vid namn Arne Berg. En man som tidigare varit taxeringsassistent och alltså var väl förtrogen med den svenska skattelagstiftningen.
Andra bolag som köptes upp och förvandlades till delägare i partrederier var Kinna Industri Central AB och Transator AB. Bägge bolagen plundrades på tillgångar och pengarna försvann i partredriaffärerna med fartyg som aldrig byggdes. Betsällningar på fartygen las dock ut till Oskarshamns varv. Dett varv ägdes av Tjörnbröderna Lars och Vilgot Johansson, själva inblandade i partrederiaffärerna. Centralt i partrederiaffärerna var Agripetas dotterbolag Rederi AB Nauthall. Detta bolag sålde andelar i de beställda (men aldrig byggda) fartygen till partredarna. Andelar man köpt av Scan Commercial Shipping i Köpenhamn som i sin tur köpt från Hamilton Enterprises i Liberia. I slutändan såldes andelarna till ett annat Liberiabolag, Mediterranean Container Shipping (MCS).
Arne Berg var den som skötte Agripetas verksamhet i Sverige men han ägde inte bolaget. Det gjorde istället Suntex International Establishment i Liechtenstein. Detta bolag ägdes i sin tur av ett annat bolag, Northern Shipping Establishment, formellt ägt av en lång rad utlandsboende svenskar. I praktiken var dock detta bolag kontrollerat av K.G. Jansson.
Scan Commercial Shipping i Danmark var formellt ett dotterdotterbolag till Janssons bolag Nordic Verwaltung & Finanz AG. Ansvarig för detta danska företag var en dansk skatteschweizare vid namn Kristian Kjellerup-Hansen. Han äger också de båda bolagen i Liberia, Hamilton och MCS. Via Agripeta-koncernen fördes många miljoner ut från Sverige på ett sätt som nog kan anses vara tveksamt ur laglig synpunkt, men pengarna försvann likförbannat och Jansson satt oåtkomlig i Schweiz.
1983 gjorde Jansson affärer med de bröderna Johansson från Tjörn. Affärer som var uppbyggda på samma sätt som Agripetagruppens affärer. Med bolag i Schweiz, Liberia, Cayman Islands, Malta osv. Bland annat köptes Johansson bolag Olje-Energi AG av Janssons bolag Nordic Verwaltung. I styrelsen hamnade bland annat Jansson svärson Martin Oettli samt bröderna Johanssons advokater Hans Bösch och Heinz Huber. Vid samma tid var också KG Jansson inblandad i diverse underliga affärer med fastighetshajen Adam Backström.
Dessa affärer tycktes dock inte var nog för Jansson. Han började dessutom lura sin klienter i Schweiz och snart blev han gripen för brott där:
Karl J förklarades genom beslut av Svea HovR d 18 mars 1986 häktad i sin utevaro såsom på sannolika skäl misstänkt för grov förskingring och grov oredlighet mot borgenärer, alternativt grov trolöshet mot huvudman, grov oredlighet mot borgenärer och osant intygande, grovt brott. Brottsmisstankarna avsåg gärningar i anslutning till det svenska aktiebolaget Agripetas verksamhet.
Den 26 mars 1986 häktades Karl J av schweizisk myndighet i anledning av en i Schweiz inledd utredning rörande misstankar om bedrägeri m m i anslutning till verksamheten i det schweiziska bolaget Nordic Verwaltungs AB. Han sattes i undersökningshäkte samt även, på grund av efterlysning från svenska myndigheter, i s k provisoriskt utlämningshäkte.
Från svensk sida gjordes d 11 april 1986 en framställning till Schweiz om att Karl J skulle utlämnas för att här lagföras för de brott som omfattades av det svenska häktningsbeslutet, dvs gärningar i anslutning till Agripetabolagets verksamhet. Karl J medgav d 22 april 1986 att utlämnas till Sverige. Eidgenössisches Justiz- und Polizeidepartement, Bundesamt für Polizeiwesen, beslöt att ett s k förenklat utlämningsförfarande skulle tillämpas rörande överföring av Karl J till Sverige. Detta beslut verkställdes d 11 juni 1986.
KG Jansson utvisades alltså till Sverige. Han dömdes till fängelse. Men han stannade inte länge utan lyckades snart försvinna till Sydamerika under en permission. Där greps han 1993 i Venezuela varifrån han åter utlämnades till Sverige.
Andra källor:
Aftonbladet 4 och 5 dec 1983
Pockettidningen R, nummer 6, 1978
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Riksbankens fiende nr 1, K.G. Jansson, Karl Georg Jansson, Zug, Nordic Verwaltung und Finanz AG, Wenner-Grenaffären, Partrederier, Agripeta AB, Pietro Fallai, Margot Fallai, Arne Berg, Deponentia AB, Rederi AB Nauthall, AB Oskarshamns Varv, Liberia, Scan Commercial Shipping, Liechtenstein, Liberia, Christian Kjellerup-Hansen, Malta, Cayman Islands, Martin Oettli, Schweiz, Historia, Ekonomi, Brott, Skattesmitare, Samhälle
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
K G Jansson får med dagens ögon betraktas som en ”småhandlare”..Han var s a s för sin tid….den valutareglering han ”kringgick” skotades sedemera av en s k arbetarregering medio 1980 tal……
Ulf: Den här typen av fifflare har alltid varit småhandlare. De storat finansfamiljerna behöver inte ägnasig åt olagligheter utan kan komma undan med skatt ändå (typexempel är Kamprad, Penser och Rausing)
Just…det gäller i stort sett allt…talesättet ”När de stora elefanterna dansar…agerar åklagare och polis dimridå”….har bärkraft på många företreelser i vårt samhälle……
Det Ni anför om mig och Margo Fallai-Sjöblad är absolut inte med sanningen överensstämmande. Var har Ni fått dessa uppgifter från? Det är lögn.
Peppe Fallai
Pietro: Det är ett nästan ordagrant citat ur Pockettidningen R nummer 6 1978 (inte riktigt, för då skulle jag citatmarkerat det hela). Du får kontakta dem om du vill ha någon ändring på uppgiften. Men jag vill betona att jag inte anklagar dig eller Margo för någon som helst olaglighet i sammanhanget och har gjort en liten ändring i texten för att understryka det.