Föraktfulle-Billström

Om Sabuni är en rasistisk folkpartist och Björklund en anhängare av elitism och rått klassamhälle så är Tobias Billström kanske inget annat än en människoföraktande fjant med humanitär kortslutning som råkat få makt. Gert Gelotte skriver bra om detta i dagens GP:

Men Tobias Billström kan välja sina ord. Hjälper inte det kan han föreslå lagändringar. Mikael Ribbenvik kan använda undantagsreglerna i gällande lag. Ingen av dem är så hjälplös som de vill framstå.

Att en ensam, gravid, hopsydd 14-åring från krigets Somalia inte uppfyller kraven för asyl av humanitära skäl övergår mitt förstånd. Förhoppningsvis ser Migrationsdomstolens domare en nödställd flickunge framför sig och inte en bunt handlingar när de inom kort avgör 14-åringens och hennes nyfödda dotters öde.

Står avvisningsbeslutet fast har den humanitära kortslutningen resulterat i en humanitär härdsmälta. Och det går inte att, som Billström gör, ursäkta fortsatt misshandel av den 14-åriga mamman med att det är nödvändigt för att Italien inte skall tillåtas smita undan sitt flyktingpolitiska ansvar. Vuxna skall inte använda barn som migrationspolitiska tillhyggen.

Billström är migrationsminister och Ribbenvik är chef för Migrationsverket. Ingen av dem är oskyldig till att behandla människor som skit, bägge skyller ifrån sig och visar därmed ett stort förakt för lidande människor. Människor i behov av hjälp ska inte skickas tillbaks, inte till Grekland, inte till Malta och inte till Italien. Inte till något land där de inte kommer att behandlas väl.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Hans Norebrink

    Den 14-åriga flickan trodde inte hon skulle bli ”lycklig” i Italien. Jag tror många skulle vara överlyckliga över att komma till Italien: lerdrabbade kineser, branddrabbade ryssar, översvämmade pakistanier, krigsdrabbade somalier, sönderskjutna mexikaner, överbefolkade bengaler, våldtäktsdrabbade kongoleser, knarkdrabbade colombianer, svältande haitier.

    Några proportioner får det vara, annars är det ögontjäneri. Varför är det mer synd om just denna flicka än alla andra 14-åriga flickor som våldtas, omskärs, hedersmördas, svälter i världen?

    I princip bör vi vara solidariska med alla människor i världen. Men vi får vara realistiska och inse att vi inte på länge kan få med alla andra människor på detta program.

    Hur ska då den solidaritet vi kan uppamman användas? Speciellt för de som tar steget in på det svenska nationalterritoriet? Är det gränser som ska avgöra solidariteten? Geografi? Avstånd? Synlighet? Inskränkt nationalterritoriellt ansvar?

    Varför ska vi ha ett speciellt ansvar för de som har pengar, kunskaper, kontakter, initiativförmåga att ta sig till Sverige? En resa med många faror. Varför inte i så fall ha flyktingmottagning på svenska ambassader världen runt så att alla får samma chans?

    • Anders_S

      Det är inte mer synd om henne än om andra. Men hon är här. Hon befinner sig i Sverige och vi har möjlighet att hjälpa henne. Alltså ska vi göra det.

  • Hans, vi ska inte tala om några fel på politiken alls i Sverige eftersom det är värre i Burma? Jag förstår inte hur du menar. Och vad menar du för ”pengar, kunskaper, kontakter och initiativförmåga” som 14-åringen har?

  • Hans Norebrink

    Anders: Det är precis den ögontjänarpolitiken jag ifrågasätter. Hon är här och vi har möjlighet att hjälpa henne. Det finns massor av människor som är där och som vi också har möjlighet att hjälpa.

    Hampus: jag använde 14-åringen för att principiellt bredda debatten. Jag tycker det är fel att speciellt de som tar sig till Sverige har större chans att få stanna, än de många andra som blir kvar därnere i eländet av olika anledningar.

    Därför förespråkar jag asylmottagning på svenska ambassader världen över som mer rättvisa. Och dessutom när budskapet har gått igenom så slipper folk göra farliga olagliga resor till Sverige.

    Jag talar om den svenska politiken. Att flyktingmottagning/ undersökning på svenska ambassader vore mer rättvisa.

    • Anders_S

      Hans: Och det gör vi och ska göra. Hjälpa de som är här och även andra om vi kan. Det har inget med ögontjäneri att göra. Det har med möjlighet och verklighet att göra.

      Ambassaderna är ingen bra idé, hur skulle det funka i de flesta länder? Inte alls, för där finns inga ambassader. I Afghanistan? I Somalia? Kongo? I Kurdistan? Ska folk ta sig till Kabul, Kinshasa, Bagdad eller Teheran med risk att åka dit, att bli fängslade eller dödade bara för att söka upp en ambassad. Om det alltså ens finns en ambassad. Det fungerar inte! El Salvador på 1980-talet? Då fungerade det inte heller osv. Orealistiskt, icke-fungerande och farligt.

  • Hans Norebrink

    Kan man ta sig genom farliga områden ändå till Sverige kan man nog nå närmaste ambassad. Det är kortare.

    Jag har inte fått svar på orättvisan i det snedvridna urvalet av flyktingar med dagens lösning. Varför just precis de som råkar ha resurser av olika slag för att ta sig till Sverige skulle ha mer rätt att söka asyl, och vara med beklagansvärda än de som blir kvar?

    El Salvador på 80-talet? Söka på svenska ambassaden i Nicaragua förstås. Kurdistan till svenska ambassaden i Aten. Kongo svenska ambassaden i Tanzania. Somalia svenska ambassaden i Addis Abeba. Afghanistan svenska ambassaden i New Delhi.

    Bra mycket kortare än avlägsna Stockholm.

    Farliga är dagens illegala flyktvägar till Europa.

    • Anders_S

      Hans: Du är naiv. Vet du hur det är I Grekland för flyktingar? Det är för jävligt. Och har man tagit sig dit har man redan gjort den farliga resan från Kurdistan. Nästan alla som kommer till Sverige har varit där och i Turkiet först. Det gäller irakier och somalier. De senare kommer dit med båt, de förstnämnda genom att gå över bergen till Turkiet. En del kommer med flyg. I Turkiet och Grekland arbetar de ofats för att få pengar till att betala gangsters som smugglar dem vidare till Italien. Afghaner kommer via Ryssland. Klart ofarligare än genom östra Afghanistan, Pakistan och över en av världens mest militariserade gränser.Du är okunnig, naiv och orealistisk. Somalier till Etiopien? Hallå? Afghaner till Indien? Hur ska de komma dit? Tänk! Det finns ingen som helst realism i ditt förslag.

      Man har inte mindre skyddsbehov bara för att man lyckats skaffa sig resurser på nåt sätt. Du har totalt missuppfattat detta med religiöst och politiskt skyddsbehov. Det har inget med fattigdom att göra. Det kan till och med vara så att folk med resurser har större skyddsbehov. Inte för att jag tror att det oftast är så, men det kan vara så. Och hur vet du att urvalet av flyktingar som komemr till Sverige är snedvridet? Och ur vilken aspekt?

      Världen är ofullständig. Vi måste föröska hjälpa till så gott som det går i denna ofullständiga värld. Det kan vi göra genom att hjälpa dem vi har möjlighet att hjälpa. Samtidigt som vi arbetar med att få en bättre värld. Som jag gör på många olika sätt. Vi kan inte låta bli att hjälpa bara för att flyktingar inte kommit på rätt sätt eller för att folk inte vågar uppsöka en ambassad.

      Dessutom är det bar en etxremt liten rännil som kommer till Sverige. Vi tar visserligen emot mer flyktingar än de flesta länder. Lagligt och formellt. Men i verkligehten gör vi inte det. I Grekland beräknas det finnas omkring 1 miljon illegala invandrare på en legal befolkning på 10 miljoner. I Turkiet är det säkert ungefär likadant. Det totala antalet invandrare i Sverige (inklusive, finnar och andra nordbor) är lite mer än 1 miljon.

  • Hans Norebrink

    De kommer ju igenom alla andra länder på vägen till Sverige? Då kan de väl ta sig till en ambassad.

    Annars får väl EU öppna gemensamt flyktingsmottagningskontor i varje land.

    Klart det är snedvridet flyktingurval till Sverige. De som lyckas komma hit istället för de som behöver mest. Det kan sammanfalla ibland men inte på långt när.

    Flyktingmottagning på plats kan däremot helt koncentrera sig på de som har största behovet.

    Det är ju fullständigt idotiskt ordnat att folk måste ta sig farliga vägar över halva jordklotet för att söka asyl. Och att vi nationalstatsinskränkt skiter i allt ansvar innan de träder in över vår heliga socialkonstruerade patriotiska svenska gräns. Tala om negativ inskränkt nationalism!

    Somalier till Etiopien har jag läst flera gånger om.

    Människan är ofullständig. Så se till att den otillräckliga nivå av solidaritet som går att uppamma används på effektivaste sätt. Se till att de som bäst behöver det får komma.

    Inte de som tillfälligtvis lyckas ta steget över till det blågula territoriet, där plötsligt vår solidaritet går igång.

    Afghaner till Indien? Jag hade precis nyss en sådan tjej i vårt integrationsprogram på jobbet. Via Indien några år, sedan Sverige.

    • Anders_S

      Hans: Man kan idag i praktiken inte få flyktingasyl på en svensk ambassad. Inte utan att komma tillbaks många gånger och inte utan livsfara för en själv. Att gå till en ambassad i ett annat land går inte pga förstalandsprincipen. Det är klart det är idiotiskt. men deu kan inte förändra det genom att vägra hjälpa dem som kommit hit.

      Det kan mycket väl vara så att de som kommer hit är de som behöver det bäst. Det vet du inget om. Du luftar bara en fördom. Det har inte med pengar eller brist på pengar att göra om man har skyddsbehov eller inte. Enstaka fall bevisar inget. Och hur vet du att det de säger till dig är sant? EU? Helt obegripligt!

      De flesta somalier kommer helt andra vägar än via Etiopien. Flyktingläger i Kenya är ofta en första anhalt. De flesta afghaner helt andra vägar än via Indien. Det bero ju delvis på om du är tadzjik, uzbek, pashtun, hazara eller nåt annat.

      Sen är det ju inte så att Sverige inte hjälper till i andra länder. Stor biståndsgivare till FN:s flyktingkommissariat och dessutom tar vi mot så kallade kvotflyktingar också. Jag tror du behöver läsa på istället för att lufta den mängd fördomar du har om detta.

  • Hans Norebrink

    Vadå fördomar. Om alla söker lika på plats lokalt har man naturligtvis större chans att välja de mest behövande. Det är ju simpelt logiskt tänkande.

    De som kommer hit har däremot mer resurser i form av pengar, kunskap, kontakter, initiativförmåga. Många av dem, även de rika, kan förstås ändå ha stora skyddsbehov. Men det sker förstås en snedvridning enligt kriterierna ovan. Hur stor vet jag inte, men rent logiskt kan ju vem som helst inse att det sker en snedvridning.

    Det blir inte helt de mest skyddsbehövande som kommer. Det är ju fullständigt glasklart och förståeligt för vem som helst som tänker efter två sekunder. det behöver man inte läsa på för. Lika lite som att inse att två och två är fyra.

    Vadå förstalandsprincipen, jag förslår ju något annat. Självklart kan vi neka de som kommer hit asyl om vi genomför denna nyordning. Och sen kommer ingen längre hit utan söker sig till ambassaderna.

    Varför ska vi acceptera att vissa går före i kön? Det är verkligen ingen svensk princip.

    Jag har aldrig ens hört talas om att någon från Darfur sökt asyl i Sverige.

  • Nästa steg blir naturligtvis att vi måste göra en inventering av alla världens miljarder människor. Alla måste fylla i ett ordentligt formulär med sina skyddsbehov i tre exemplar. Sedan måste vi skicka ut en miljard svenskar för att följa upp dessa. Därefter kan vi välja några tusen av dem som ska få komma hit.

    Då blir det fint och rättvist.

  • Hans Norebrink

    Hampus: Din replik har inget innehåll. Men du har rätt att frågan väcks om nästa steg.

    Och det måste vara att skapa en bättre värld för alla. Ställa krav på mänskliga rättigheter. Betala av den historiska skuld västerlandet har för att ha plundrat, bekrigat och utsugit Tredje världen.

    Och förändra den nutida skulden. Vårt överuttag av resurser och nedsmutsning av miljön. De orättvisa lönerna i världshandeln. Varför ska kineserna slava till svältlöner, med farlig arbetsmiljö och miljöförstörande fabriker för att vi ska köpa billigt?

    Vilka hycklare vi är som pratar om lika värde och mänskliga rättigheter när vi byter varor och tjänster med andra på olika villkor. Det är daglig utsugning av dem varje gång vi köper billigt från Asien. Och det är arbetarklassen med på som alla andra.

    En arbetare i Bangladesh och en i Sverige som byter varor med varandra ska naturligtvis ha likvärdiga löner. Det är höjden av negativ nationalism att se lönekampen rent nationellt.

    Många flyktingar kommer på grund av förhållanden som vi i västerlandet har skapat. Lösningen i grunden är naturligtvis inte flyktingmottagande, det är att ta bort grunden till att folk blir flyktingar. Och där är vi i väst och vår ekonomi en del av problemet.

    Bäst vore förstås att hjälpa folk att bli kvar när det går (vilket det inte alltid gör). När folk flyr minskar antalet oppositionella människor som kan ta itu med att demokratisera och utveckla det egna landet.

    • Anders_S

      Hans: Helt riktigt. Därför arbetar jag och mitt parti med människor som arbetar med att bygga upp en arbetarrörelse i Kina och som varit inblandade i en mängd olika lönekamper och andra saker de senaste åren. Därför arbetar jag och SP tillsammans med bondeorganisationer i Bolivia, Ecuador, Filipperna och i många andra länder. Därför samarbetar jag och min organisation SP med radikala krafter i pakistan som idag utgör den enda motvikten till militärförtryck och talibaner i nordvästra Pakistan och som bedriver ett självständigt hjälparbete för att bekämpa fundamentalistiska muslimer.

      Detta arbete står inte i motsättning till att hjälpa de som flytt hit. Det är två sidor av samma sak.

  • Erik F

    Anders: Lite off-topic men kan du berätta mer om det du skriver i din senaste kommentar? Eller har du avhandlat det i ett inlägg? Alltså SPs arbete i andra länder. Nyfiken!

    • Anders_S

      Erik F: SP har broderorganisationer i en mängd länder och vi ingår i en internationell organisation, Fjärde Internatonalen, där jag är svensk representant. SP är en viktigt finansiär för Fjärde Internationalen. Medlemmar i Fjärde Internationalens ledning kan återfinnas som rådgivare till Chavez och Correa. Vår organisation i Bolivia ingår i MAS (regeringspartiet) etc. På Filippinerna driver vår organisation skolor, utbildningsinstitut, hjälporganisationer. Oftast tillsammans med befolkningen i de områden där den verkar på Mindanao. Detta arbete stöd på olika sätt av SP. I Pakistan driver vår systerorgansiation (LPP) en egen hjälporgansiation, Labour Relief Campaign, skolor, utbildninginstitut, osv. Detta arbete stöd på oliak sätt av oss i SP. På Sri Lnaka är det samma sak som i Pakistan ungefär.