Religiösa symboler och arbete

I ett sekulärt samhälle hör religiösa symboler och religionsutövning till det privata skriver Alice Teodoroescu i en ledare i GP med anledning av en dom om arbetskläder i EU som handlar om bärande av huvudduk (hijab) på arbetet. Jag håller med om att religion är en privatsak. Däremot är jag inte lika säker på att domen är en avspegling av denna åsikt eller att konsekvensen av domen är rimlig. Domen handlar om en anställd i vaktbolaget G4S:

”Domstolen konstaterar att G4S:s interna ordningsregel hänvisar till bärandet av synliga symboler för politiska, filosofiska eller religiösa övertygelser och avser således utan åtskillnad varje yttring av sådana övertygelser. Regeln behandlar således företagets samtliga arbetstagare på ett identiskt sätt genom att generellt och utan åtskillnad ålägga dem neutral klädsel.”

Domslutet innebär således dels att företag har rätt att neka att anställa en person som med olika symboler vill visa sin religiösa tillhörighet, dels att det för ett sådant nekande krävs en dokumenterad ”neutralitetspolicy”. Domen innebär inte att företagen måste ha en sådan policy, den arbetsgivare som anser att de anställda ska få bära religiösa symboler är fri att fortsätta så.

Regler och lagstiftning i det existerande samhället gör det alltså möjligt för arbetsgivare att bestämma vad de anställda ska bära för kläder och symboler och vilka villkor som även i övrigt gäller för ifrågavarande arbete. Samtidigt får vem som helst bära vilka kläder som helst utanför arbetet.

Vilket, om vi utgår från domen, betyder att alla inte kan arbeta över allt om de i alla lägen hävdar sin rätt att bära religiösa symboler eller på andra sätt följa sin religiösa övertygelse. Vill arbetsgivaren att de anställda ska ha en enhetlig klädsel utan religiösa symboler så har de laglig rätt att kräva det. Vill en arbetssökande eller anställd nödvändigtvis bära religiösa symboler och kläder eller på andra sätt följa sin religiösa övertygelse så kan personen inte arbeta var som helst. Det är en konsekvens av personens egna livsval.

Detta tycker jag dock är en överdriven konsekvens av att bära vissa klädesplagg och symboler. När det gäller att utföra arbetsuppgifter ser jag det som självklart att personer som inte vill utföra arbetsuppgifter som ingår i jobbet inte ska ha just det arbetet. En som inte vill utföra aborter kan alltså inte jobba inom delar vården där aborter är en del av arbetet.

När det gäller kläder däremot anser jag att så mycket som möjligt ska vara tillåtet, så även om religion är en privatsak tycker jag inte det ska vara förbjudet att bära kors, kippa, huvudduk, torshammare eller liknande saker på alla arbeten där det faktiskt är möjligt. Och det är möjligt att bära huvudduk som vakt, ja kanske faktiskt på de flesta arbeten. Då tycker jag också det ska vara tillåtet. Grundinställningen är att inget ska vara förbjudet så länge det inte skadar nån annan. Och bära en torshammare runt halsen skadar ingen annan. Lika lite som att bära huvudduk (hijab) gör det.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Advertisements