Katalys senaste rapport i serien om klass i Sverige handlar om jämställdhet och klass med fokus på RUT-avdrag och så kallade hushållsnära tjänster. ”Vilka är ‘vi’ i jämställdhetspolitiken?” analyserar Birgitta Jordansson och Linda Lane svensk jämställdhetspolitik ur ett klass- och etnicitetsperspektiv.
Rapporten påvisar hur samhället förändrats genom nyliberal politik där individualiserade lösningar tar över som ”lösningar” av den grundläggande konflikt mellan lönearbete och ansvar för hem och familj som finns i samhllet. Vinnarna har blivit resursstarka kvinnor och män som kan köpa sig fria från detta oavlönade hushållsarbete genom köp av hushållsnära tjänster (RUT). Människor från överklassen och den övre medelklassen.
För lågutbildade och invandrade kvinnor som är sysselsatta inom branschen har nya arbetsmöjligheter skapats men på villkor som helt sätts av de resursstarka människorna från överklassen.
Rapporten går först igenom de teorier som finns kring feminism och klass, jämställdhet och jämlikhet, samt förhållanden dem emellan. Vidare finns en historisk överblick över feminism och kvinnokamp som följs av ett par kapitel om ett specifikt område, nämligen framväxten av Rut och dess konsekvenser.
Sammanfattningsvis skriver författarna att Rut varit ett sätt för en mindre grupp kvinnor att få det bättre utan att maktförhållanden och könsstereotyper egentligen ändrats:
När vi reflekterar över Rut-reformen menar vi att den varit ett sätt för välfärdsliberalismen att få tillgång till resurser som gynnar den egna klassen medan det ska se ut som om det är en förbättring för alla. Det handlade å ena sidan om välutbildade kvinnor med tidsbrist, som skulle köpa tjänsten för att kunna lösa ”livspusslet” och å andra sidan om en grupp lågutbildade kvinnor i behov av arbete men utan yrkeskunskaper, som skulle utföra arbetet. Att jämställdhet skulle vara en fråga även för män har emellertid helt lyst med sin frånvaro. Rut kan således ses som en kraftfull styrning mot en ökad individualisering och privatisering av det som sedan 1970-talet och genom den jämställdhetspolitik som då utvecklades varit en kollektiv angelägenhet med sitt fokus på arbetsmarknaden och på reformer som syftade till att – åtminstone i retoriken – få till stånd ett delat ansvar för hem och familj. Konflikten mellan lönearbete och obetalt hushållsarbete är på så vis fortsatt en fråga för familjen. Och – för att hårdra det hela – om hushållsarbete ses som ”kvinnogöra” och äktenskapet är fritt ingånget, då får kvinnor acceptera att det är deras uppgift att lösa problemet.
Vår diskussion har velat påvisa hur otydligheten i vad jämställdhet egentligen är ser ut men även belysa vilka konsekvenser detta har fått i praktiken. Vi menar att Rut-reformen blir ett tydligt exempel på hur visionära mål via segregerande verktyg, bidragit till en skiktning som har sin bas i klass och etnicitet – ”vi:et” i jämställdhetspolitiken har kommit att bli villkorat.
[…]
Ingenstans i debatten har själva synen på arbete eller på de arbetsvillkor som Rut genererar ifrågasatts – det som skulle ha kunnat innebära ett strukturellt grepp som synliggör själva den problematiska kärnan, den kärna som kan lokaliseras till den genusordning som upprätthåller hierarkin mellan lönearbete och oavlönat hushållsarbete och som dessutom låter denna hierarki leva vidare på arbetsmarknaden med en hierarki mellan olika slags avlönade arbetsområden. Det skulle kunna hävdas att genusarbetsdelningen – på ett strukturellt plan – har förstärkts genom att kvinnor ur lägre sociala skikt nu städar i de väletablerade kvinnornas hem. Med andra ord att detta slags arbete ytterligare har befästs som ”kvinnoarbete”. Sett utifrån de jämställdhetspolitiska målen har det inneburit att kvinnor spelats ut mot varandra medan män fortsatt slipper ta ansvar för det obetalda hushållsarbetet. Det borde snarare handla om att inte endast anpassa kvinnor till en fördefinierad manlig arbetsmarknad utan om att omdefiniera själva förutsättningarna för relationen mellan lönearbete och oavlönat hushållsarbete. Istället har införandet av Rut snarare bidragit till att ytterligare befästa denna könsarbetsdelning men gett den en ny dimension genom att än starkare knyta lågutbildade svenska och invandrade kvinnor till branschen.
I stort är det en välskriven rapport om ett viktigt ämne som berör både klass, genus, kön, jämställdhet och jämlikhet. Det är som jag ser det en av de bättre rapporterna i Katalys rapportserie om klassamhället i Sverige.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Genus, Katalys, RUT-avdrag, RUT, Linda Lane, Birgitta Jordansson, Jämställdhet, Feminism, Klass, Arbetarklass, Etnicitet, Samhälle, Politik
