Bra av America Vera Zavala om uteslutningen av Kakabaveh

Amineh Kakabaveh hotades av uteslutning ur vänsterpartiet. Det hann dock aldrig gå så långt. Hon lämnade formellt helt frivilligt. Men det kan ändå betraktas om en uteslutning. Uteslutning är förståelig. Det går inte att ha en riksdagsledamot som inte deltar i partiets arbete och som i vissa frågor står för en helt annan linje än partiet. Dessutom spred hon en nazistiska video. Något sådant kan inte ett vänsterparti ta lättvindigt på. Vera Zavala skriver så här om just den händelsen:

Videon som delades av Kakabaveh på Facebook var extrem och synliggjorde det problem som vissa som kämpar mot hedersförtryck dras med: oförmågan att skilja mellan legitim kritik mot religiöst förtryck och rasistiska idéer.

Klippet som spreds var från fascistiska Nordisk Ungdoms Youtube-kanal. Det var en grov uppvisning av samtidens värsta hat mot muslimer och afrikaner.

I sitt Facebookinlägg skrev Kakabaveh:

”Grattis Sverige till en etablerad Islamisk stat och utropad Kalifat snart i fler förorter”

Trots att jag då inte hade varit medlem i Vänsterpartiet på många år skämdes jag å partiets vägnar. De flesta riksdagsledamöter hade blivit uteslutna efter en sådan propagandadelning. Men bland annat rädslan för den fanklubb av liberala profiler som Kakabaveh har, fick Vänsterpartiet att göra ett undantag, trots att dessa liberala röster inte direkt är intresserade av partiets bästa.

Det är mycket bra skrivet av Vera Zavala. Men jag kan också förstå varför Vänsterpartiet valde att inte utesluta Kakabaveh då. Det handlade förstås inte bara om en eftergift till liberala profiler utan också om att en människa måste ges flera chanser. Vi gör alla fel ibland. Inget speciellt konstigt med det så Vera Zavala kan nog sägas överdriva lite när hon hävdar att det bara skulle vara en eftergift till liberaler. Jag gillar inte heller uteslutningar. De ska undvikas så mycket och så länge det är möjligt. Kanske var det dock inte längre möjligt att behålla Kakabaveh i Vänsterpartiet.

Vera Zavala fortsätter:

En gång i tiden hade kampen mot hedersförtrycket de unga kvinnornas bästa i sikte. Nu har det ofta blivit ett mycket grumligt angreppsfält mot muslimer i allmänhet.

Det finns bra röster och seriöst arbete. Ofta i det tysta. Och de tar ställning både mot det förtryck som Oscarsson/Ruth talar om och den starka islamofobi som råder.

Det borde vara lika upprörande att tvinga någon att bära slöja som att tvinga någon att ta av den. Det borde vara lika hemskt att misshandla en kvinna för att hon inte vill vara muslim som för att hon vill vara det.

Så långt är det bra. Det går att stå på två ben samtidigt, kritik mot islamister och hederskultur samt kritik av islamofobi och fascism. Förresten är islamister fascister också. Därefter hemfaller Vera Zavala att försvara två kvinnor som försvarat extrema former av islam. Att det var fel att stoppa de två från att prata håller jag med om, men det känns inte som att de står för något som jag kan ge stöd. Men helt klart ska folk får vara anhängare av vilken religion de vill och självklart ska folk få klä sig som de vill. I nästan inga kläder eller i en massa kläder. I hijab eller med punkfrisyr. Lång klänning eller tajta shorts. Jeans och t-shirt eller smoking.

 

Advertisements