Antalet anmälda hatbrott har ökat

Under 2018 identifierade Brå nästan 7 090 polisanmälda brott med hatbrottsmotiv. Det är en ökning med 11 procent sedan 2016, och 29 procent sedan 2013. Det visar rapporten Hatbrott 2018, som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerat i dag.

Det finns inget som tyder på att det handlar om en verklig ökning av hatbrottsligheten utan det mesta tyder på att det handlar om en ökning av antalet anmälningar på grund av ett riktat arbete för att just öka antalet anmälningar som ett sätt att bekämpa rasism och hatbrott.

I likhet med tidigare år så dominerar de rasistiska brotten kraftigt. Antisemitiska hatbrott är fortsatta ovanliga (4% av anmälningarna år 2015, 3% 2016 och 4% 2018). Jämfört md 2016 har antalet anmälningar ökat kraftigt men jämfört med 2015 har antalet inte ökat alls. Även antiromska hatbrott är ovanligt (2% av anmälningarna). Afrofobiska hatbrott är betydligt vanligare, 13% av alla hatbrottsanmälningar år 2018 vilket dock är en rejäl minskning sen 2013 då de var 18% av alla anmälningar. Antalsmässigt är minskningen inte alls lika stor.

Ökningen sedan 2013 av det totala antalet polisanmälningar med hatbrottsmotiv, beror till största delen på allt fler anmälda brott utan fysisk målsägare. Det rör omständigheter där hatbrottsmotivet består av generella budskap riktat mot allmänheten i stort, som exempelvis hets mot folkgrupp. Men det innefattar även brott där målsägaren är juridisk, till exempel kommuner, myndigheter och föreningar. Mellan 2013 och 2018 har andelen brott utan fysisk målsägare mer än fördubblats, från nästan 800 till cirka 2 100 anmälningar. Hatbrott med en fysisk målsägare har legat på en mer stabil nivå under samma period. Hälften av alla anmälda antisemitiska hatbrott saknar målsägare, dvs ingen person har blivit utsatt.

– En stor del av brotten utan fysisk målsägare består av skadegörelse eller klotter på allmän plats. Men det kan också handla om hets mot folkgrupp på internet, säger Nina Forselius, utredare på Brå, i ett pressmeddelande.

Olaga hot och ofredande var den vanligaste brottstypen i anmälningarna 2018 (39 % totalt). Jämört med tidigare udnersökningar är det en minskning med 4 procentenheter. Skadegörelse/klotter och hets mot folkgrupp utgjorde vardera 16 procent. Antalet anmälningar för hets mot folkgrupp har nästan fördubblats, från drygt 640 anmälningar år 2016 till drygt 1 160 år 2018. Anmälningarna av skadegörelse och klotter har inte ökat i andel av de totala anmälningarna sen 2016 men däremot har de ökat i antal. Jämfört med 2013 har både andelen och antalet ökat kraftigt. Antalet såväl som andelen anmälda våldsbrott som också är hatbrott har däremot minskat, både i jämförelse med 2016 och 2013.

Det främlingsfientliga/rasistiska motivet är liksom tidigare år den största kategorin och svarar för 69 procent av alla anmälningar under 2018. I den kategorin ingår även det afrofobiska och det antiromska motivet. Näst största kategorin utgjordes av brott på grund av sexuell läggning (11 %) följt av islamofobiska hatbrott (8 %). De islamofobiska hatbrottens andel av anmälningarna har ökat jämfört med 2016 men inte i jämförelse med 2015.

Jämfört med 2016 är det framför allt antisemitiska hatbrott som har ökat (+53 %) och hatbrott på grund av sexuell läggning (+37 %). Det sistnämnda handlar i huvudsak om homofobiska hatbrott. Andelen anmälda homofobiska hatbrott har inte ökat jämfört med 2013.

– Ökningen av antalet brott med identifierat hatbrottsmotiv 2018 består till största delen av en ökning av polisanmälningar som rör hets mot folkgrupp. En stor del av anmälningarna är ett resultat av olika aktörers arbete med att uppmärksamma hatbrott på nätet, säger Nina Forselius.

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!