2018 sökte 21 502 personer asyl i Sverige. Av de som sökte asyl 2018 var 6 329 barn, varav 944 var ensamkommande barn. Detta är en stor nedgång jämfört med rekordåret 2015 då totalt 162 877 personer ansökte om asyl. 2015 var det i stället 70 384 barn som sökte asyl varav ungefär hälften var ensamkommande. En mycket kraftig minskning med andra ord.
Asylsökande är dock inte samma sak som invandrare. De flesta asylsökande får avslag på sina asylansökningar. Sammanlagt avgjordes 58 802 asylärenden av Migrationsverket i Sverige under 2015, varav 36 462 fick uppehållstillstånd på asylgrunder. Under 2018 avgjordes totalt 35 512 asylärenden av Migrationsverket, av dem fick 11 217 uppehållstillstånd. Vi har alltså haft en kraftig minskning av antalet som får asyl i Sverige.
Flyktingar med skyddsbehov som får asyl i Sverige är bara en del av invandringen. En annan del är anhöriginvandring. Anhöriginvandring, eller anknytningsinvandring, är när en person vill flytta till eller stanna i Sverige på grund av att den har en anhörig som är svensk medborgare eller har uppehållstillstånd i Sverige. Det gäller make, maka, sambo eller barn under 18 år och adoptivbarn. Anhöriginvandrare är den som kommer till Sverige och anknytningspersonen är den som redan bor i Sverige.
2018 fick 68 015 personer uppehållstillstånd för att de var anhörig till en person i Sverige, av totalt 132 696 beviljade uppehållstillstånd. Samma siffror för år 2015 var 45 143 personer av sammanlagt 109 235 beviljade uppehållstillstånd. Anhöriginvandringen berör inte bara flyktingar utan också andra invandrargrupper Anhöriga till flyktingar utgör bara cirka 25% av anhöriginvandringen.
Det finns också arbetskraftsinvandring. Den består av två delar, folk som flyttar inom EU och folk från länder utanför EU. Personer från länder utanför EU/EES som vill arbeta i Sverige behöver ansöka om arbetstillstånd. År 2018 beviljades drygt 20 800 arbetstillstånd. Det är en ökning jämfört med 2017 och 2016 då ungefär 15 500 respektive 12 500 personer beviljades arbetstillstånd. Det vanligaste medborgarskapslandet var Thailand följt av Indien och de vanligaste yrkeskategorierna bland arbetskraftsinvandrare var bärplockare följt av IT-specialister. En del av dessa (framförallt thailändarna) utvandrar också samma år som de invandrade då de har tillfälliga arbetstillstånd.
Nordbor invandrar fritt till Sverige medan personer från andra EU/EES-länder måste ha uppehållsrätt för att få vistats i Sverige i mer än tre månader. Nån statistik över uppehållsrätter finns inte sen 2014.
Ytterligare stor grupp invandrare utgörs av studenter. Läsåret 2016/2017 var antalet nya inresande studenter 23 550 vilket är en ökning med 2 procent jämfört med året innan.
Den totala invandringen till Sverige var som högst år 2016 då över 163 000 invandrade. Sedan dess har invandringen minskat och under 2018 var det 133 000 personer som invandrade till Sverige. Den näst största gruppen bland invandrarna år 2018 var svenskfödda personer som återvände efter arbete utomlands. 2018 utvandrade också 47 000 personer, det var en svag ökning jämfört med året innan.
Sverige har fortfarande en ganska stor invandring. Det finns också en förskjutning från flyktinginvandring till arbetskraftsinvandring sen 2016.
Samtidigt visar undersökningar att brottsligheten inte ökat. Stor invandring har alltså inte ökat brottsligheten. Det finns också undersökningar som visar att brottsligheten bland invandrare minskar. Det finns ingen ökande brottslighet. Trots stor invandring. Nåt samband mellan invandring och brottslighet går inte att belägga.
