Tätare stad ger ökad trygghet

För att motivera hårdare tag i kriminalpolitiken hänvisar politiker ofta till att folk känner sig otrygga. Det intressant är att otryggheten är större i många områden med förhållandevis låg brottslighet och låg i områden med hög brottslighet. Det finns många faktorer som ligger bakom detta fenomen som att fattiga är mer otrygga och kvinnor mer otrygga. En av de saker som också spelar in är om en plats saknar människor, är ödslig och/eller mörk. Sådant ökar otryggheten. Folk är tryggare där biltrafik går bredvid gångbanan och otryggare när gångbanan går för sig själv genom skogen eller på baksidan av husen när gatan går på framsidan. En del av den upplevda otryggheten kan därmed också byggas bort. Ett sådant byggprogram är en bar väg för ökad trygghet och ett vettigt inslag i en kriminalpolitik för vänstern.

Alla spårvagnshållplatser eller busshållplatser som ligger för sig själva mitt i ett grönområde eller en skog där det sen finns en gångväg till bebyggelsen som ibland ligger bakom ett berg och delvis osynlig från hållplatsen borde därför byggas bort. Den här typen av hållplatser är exempelvis vanlig i Bergsjön, Kortedala, Biskopsgården, Länsmansgården, Högsbo, Flatås, Frölunda och Tynnered för att nämna några områden. Att förtäta med bostäder kring sådan hållplatser skulle öka tryggheten. Att dra gångbanor, cykelbanor och gångvägar bredvid bilvägar innebär också ökad trygghet jämfört med om de går för sig själva. Det är också lätt att åtgärda detta. Tät växtlighet kring gångbanor, cykelbanor och trottoarer bör också tas bort.

Den trafikseparering (SCAFT) som finns i många miljonprogramsområden bör avskaffas. Istället bör sådana områden omplaneras och omkonstrueras för att bli mer lika en riktig kvartersstad. Med innergårdar där bara de kringliggande husens invånare kan vistas (halvprivat) och gator med både bilfiler, cykelbanor och gångvägar där alla kan vistas. Sannolikt innebär också vackra byggnader en ökad trygghet medan miljöer som upplevs som ogästvänliga med fula glas- och betonghus, kala väggar troligen ökar otryggheten. Det är därför nödvändigt att också bygga hus som människor tycker är vackra. Ytterst få tycker att köpladorna på Backaplan eller i Sisjön är vackra, ytterst få tycker Östra Nordstan, Åkered eller Hjällbo är vackert. Men många tycker att Vasastaden, Hängmattan, Långedrag och Haga är vackra områden.

Externa köpcentrum eller miljöer där det bara finns affärer och industrilokaler bidrar också till otrygghet. Ingen vill gå eller visats i såna områden och det byggs därför enbart för bilburna människor. Fler bilburna människor och färre gående innebär att den upplevda otryggheten ökar. Exempel på sådana områden är Marieholm, Backaplan och Sisjön. Att bygga om staden så att dessa områden även består av bostäder är också nödvändigt för ökad trygghet. Separerade områden som bara har kontor, lager och industrier bör också avskaffas och förvandlas till blandstad på samma sätt som bostadsområden bör blandas upp med kontor, lagerlokaler, butiker och småindustrier. Även det leder till ökad trygghet. Dessutom innebär det en minskad brottslighet. När folk finns i ett område dygnet runt minskar brottsligheten samtidigt som tryggheten ökar.

En kriminalpolitik för vänstern måste omfatta ett program för att bygga en tryggare stad. I dagens miljonprogramsområden finns inga halvprivata områden och mycket få privata områden. Det är en av orsakerna till otryggheten. Vi behöver bygga en kvartersstad med offentliga, halvprivata och privata områden. Att bygga en sådan stad är en nödvändig del av en vettig kriminalpolitik. Det innebär också att bygga en mer miljövänlig stad och möjligheter till en rejäl förbättring av kollektivtrafiken,

Läs mer:

Advertisements