Sushi Yama öppnade sin första restaurang i PK-huset, Stockholm, år 2008. Idag har företaget närmare 50 restauranger, från Göteborg i söder till Borlänge i norr. År 2019 var omsättningen 240 miljoner kronor och verksamheten sysselsatte nära 400 medarbetare.
Sen i våras är dock riskkapitalbolaget Litorina huvudägare i Sushi Yama med 55% av aktierna. Litorina ägs och kontrolleras av Gustav Thott, Lars Verneholt, Magnus Ressel och Paul Steene. VD är Mattias Letmark, ekonomichef/finansdirektör Thirza Hamrin och styrelseordförande Jörgen Ekberg. Harold Kaiser är styrelseledamot.
Sushi Yamas grundare, tvillingbröderna Ninos och Sargon George, finns kvar som minoritetsdelägare och kommer att vara fortsatt aktiva inom verksamheten. Partnerskapet innebär att grundarna samt nyckelpersoner i verksamheten kommer att fortsätta äga en stor del, även om Litorina äger en majoritet. Den nya konstellationen skapar större möjligheter att trappa upp expansionen och vidareutveckla konceptet.
– Fram till nu har vi växt helt organiskt och resan har varit underbar, men vi har också varit begränsade. Vi är glada över att Litorina har klivit in som partner och att vi har fått en förstärkt styrelse. Vi tror att Litorinas erfarenhet, starka nätverk och resurser kommer att främja våra ambitioner för fortsatt utveckling av vårt koncept och att stärka Sushi Yamas närvaro i och utanför Sverige, berättar Sargon George, medgrundare och VD för Sushi Yama, i ett pressmeddelande.
Företagets framgång bygger dock enligt uppgifter i tidningen på att de utnyttjar utländsk arbetskraft. Istället för att anställa personer som bor i Sverige importerar billig arbetskraft från Mongoliet som blir helt beroende av företaget. De kan inte klaga för då blir de av med arbetstillståndet. De är helt i företagets händer. Enligt uppgifter bryter företaget mot arbetstidslagen och annan lagstiftning på arbetsmarknaden:
Arbetet har gått igenom antalet godkända arbetstillstånd utfärdade till anställda på kedjan. Siffror från Migrationsverket visar att Sushi Yama under de senaste tio åren har fått minst 236 godkända arbetstillstånd, men det kan vara så många som 362 stycken.
Exakt siffra går inte att se på grund av sekretess. Enligt Migrationsverket har samtliga arbetstillstånd, utom fem, utfärdats till mongoler. Summan gäller både förstagångs- och förlängningsansökningar.
[…]
Av rädsla för att mista sina arbetstillstånd eller för att någon de känner ska råka illa ut vill ingen av de vi träffar att detaljer avslöjas. Deras bild styrks av ett tiotal andrahandskällor och flera andra mongoler har på grund av osäkra framtidsutsikter i Sverige inte velat ställa upp på intervju.
Advokat Karin Gyllenring är grundare av Asylbyrån som hjälper asylsökande och arbetstagare med den rättsliga processen till uppehållstillstånd.
– Det finns missförhållanden i de flesta branscher med olika grad av utnyttjande. Jag har jobbat med mongoliska klienter i flera år och många är väldigt utsatta. Eftersom de är beroende av sina arbetstillstånd för att få stanna i Sverige så vågar de sällan kritisera sina arbetsgivare, säger hon.
De anställda på Sushi Yama upplever att de straffas när de klagar på arbetsvillkoren, antingen med mer eller mindre jobb.
– När jag bad om kortare arbetsdagar för att vara med familjen så la arbetsledaren in ännu mer arbetstid så att jag jobbade 250 timmar den månaden, säger en anställd vi träffar.
[…]
Zeljko Klemse, som är ombudsman på Hotell- och restaurangfackets lokalavdelning för Mälardalen, berättar om hur de varje år har kontaktats av ett dussintal anställda på Sushi Yama som ställt frågor om arbetstid.
– Flera som ringt till oss och sagt att de jobbat på Sushi Yama har uppgett att de arbetat sex dagar i veckan, andra har sagt att de haft tiotimmars pass fem dagar i veckan. Det har varit lite olika varianter men alla har definitivt stridit mot arbetstidslagen, säger han.
Det är uppenbart att företaget utnyttjar sin mongoliska arbetskraft på ett sätt som inte är acceptabelt. Detta förnekas dock av företagets VD Sargon George.
Vad det hela visar är också att det nuvarande systemet för arbetskraftsinvandring där arbetare i praktiken blir livegna inte är rimligt:
2008 slopades den så kallade arbetsmarknadsprövningen när Moderaterna drev igenom en reform tillsammans med de övriga partierna i Alliansen samt Miljöpartiet.
– Konsekvenserna är att människor utnyttjas och att villkoren blir sämre. Systemet som sådant är knäppt. Svensk arbetsmarknad ska inte vara någon fristad för kriminella, säger Lena Rådström Baastad.
Förändringen ledde till att arbetsgivare kunde ta in städare, restaurangpersonal, personliga assistenter och annan lågkvalificerad arbetskraft. Samtidigt har det uppdagats flera fall av missbruk.
Utländska arbetare har tvingats jobba till låga löner och har inte vågat säga ifrån eftersom de kan bli av med jobbet och därmed tvingas lämna landet.
Det har även förekommit att företag sålt arbetstillstånd.
Det är ett måste att fackliga organisationer borde ha vetorätt när det gäller import av arbetskraft från andra länder och att det är staten som måste bestämma om det finns ett behöv av importerad arbetskraft eller inte. Inte företagen själva. För uppenbart leder systemet till dåliga arbetsförhållanden och andra problem med brottslighet och kriminalitet.
Hel systemet utnyttjas av den organiserade brottsligheten som på detta sätt fått ytterligare ett sätt att tjäna pengar. Dessutom innebär det högre arbetslöshet i Sverige. Att detta stöds av Miljöpartiet och alla andra borgerliga partier liksom i praktiken också av socialdemokraterna är inte annat än en skandal.
Läs även:
