Organisationer inom organisationer

Sverige är när det gälller organisering av moderna vänsterpartier på efterkälken och det är framförallt vänsterpartiets fel. I andra länder finns breda partier med möjlighet för minoritetsuppfattningar att uppträda på ett organiserat sätt. Det fungerar bra. I Brasilien (PT) och Uruguay (Frente Amplio) sitter olika varianter på såna partier i regeringsställning. Nätverkspartier kan man nästan kalla dom. Andra partier av samma typ inkluderar RESPECT i England, PRC i Italien, Enhedslisten i Danmark, IU i spanien och BE i Portugal. Även de grupper som är anslutna till Fjärde Internationalen tillåter orgnaiserade minoriteter (detta kallas ofta fraktioner eller tendenser). Exempel på ett sådant parti är LCR i Frankrike.

Men i Sverige går det inte. Igår var jag ute och tog en öl med den lokala ledningen för Ung Vänster i Göteborg. Dom kunde inte begripa hur en organisation med fraktionsfrihet kunde fungera. Det är omöjligt sa dom. När jag pekade på brasilianska PT bara upprepade dom argumenten. Helt oförstånde för PT:s sätt att fungera. Vänsterpartiet och dess ungdomsförbund är tyvärr ett sorgligt kapitel i svensk vänsterpolitik. Inte en tillstymmelse till förnyelse och nytänkande där. Varken när det gäller politik eller när det gäller organisation. Det är inte att undra på att dom rasar i opinionen.

Det finns faktiskt ett litet parti i Sverige som tillåter minoriteter att vara organiserade, Socialistiska Partiet. Det är ett parti som också är mycket intresserat av att bilda ett nytt brett parti med fraktions-/tendensfrihet dvs rätten för minoriteter att organisera sig separat. Det är dessutom ett parti på vänsterkanten som aldrig stött de östeuropeiska stalinistiska diktaturerna.

Jag anser det är dags för vänstern i Sverige att ta tag i dessa problem, det är dags att vi gör som i resten av Europa, går samman för större slagkraft. Dom har gjort det i Tyskland, först med WASG som sen gick i allians med PDS och bildade Die Linke, i England med RESPECT, i Italien, med PRC, Spanien med IU, Danmark med Enhedslisten, i Skottland med SSP och Portugal med BE. Det är dags att bilda ett svenskt Enhetslistan, ett svenskt RESPEKT.

Anders_S

Advertisements
  • Pelaseyed

    Det känns bra att vara omnämnd i din blogg. Jag tycker att du är lite för snäll med creds till SP alltså. Ett ”parti” som tillåter att minoriteter organisera sig inom organisationen funkar ju när man är ett litet parti, med betoning på litet. Men organisationsformen funkar inte på något sätt när partiets mål är att var en referenspunkt i människors konkreta vardag. Något som människor överhuvudtaget relaterar till.

    Men det var kul med öl i alla fall. Jag hade trevligt.

    Mkh,

    Thaher
    http://pelaseyed.blogspot.com

  • Anders_S

    Det funkar med organiserade minoriteter även i stora partier. PT i Brasilien har organiserade minoriteter och det är ett stort parti. PRC i Italien likaså. Men det är naturligtvis inte problemfritt. Och det var kul med öl. Jättetrevligt. Vi kan forstästta dikussionen om framtiden vänster i Sverige vid fler tillfällen i framtiden.

  • Henke

    Det går ju jättebra för SP tack vare stadgan som tillåter stora massorganisationer att ansluta sig som fraktioner till den stora, öppna kyrkan som Socialistiska partiet gärna vill vara…

    Jo, jag håller faktiskt med Anders om att öppnare organisationsformer kan vara en fördel – men man borde inte blanda äpplen med päron. Eller jämföra brasilianska masspartier (PT), spanska paraplypartier (IU) eller franska trotskistpartier med Vänsterpartiet.

    I Brasilien var vänstern i stort sett under hela 1900-talet illegal. När det blev lagligt att organisera sig och deltar i parlamentariska val bildades det stora nätverkspartiet PT… Och inte ens i PT råder bara frid och fröjd, sedan Lula har blivit president.
    I Spanien (där det likaså länge var illegalt att bedriva vänsterpolitk) kom kommunistpartiets ledning fram till att det behövdes åtgärder för att bredda vänsterrörelsen efter murens fall, resultatet var en partiallians vid namn Förenade vänstern… Den förvandlas just nu stegvis till ett mer traditionellt parti – till bekostnad av fraktionernas rättigheter…
    I Frankrike finns flera trotskistiska partier som gärna skyltar med sin massförankring, men de har nog en lång väg kvar tills de blir stora partier. Så hur pass många fraktioner det kan finnas i det partiet (och hur pass starka till numerär) bör utredas.
    I Tyskland är WASG långt ifrån att vara ett parti som skulle tillåta organiserade fraktioner, det gör däremot det östtyska vänsterpartiet Linkspartei.PDS. Och där bråkar t.ex. Kommunistiska plattformen evigt med partistyrelsen och diverse andra strömningar inom partiet.

    Kontentan: Visst kan man diskutera andra organisationsformer, eller kanske snarare organisationskulturer än den monolitiska idealtypen som de flesta vänsterpartisterna verkar tro på – men ta gärna i betrakt att olika historiska villkor påverkar även vänsterpartistrukturerna…

    Och inte nödvändigtvis vore det en klok strategi att uppmana alla att gå med i det för ”gemene man” föga kända partiet SP när det finns ett stort etablerat varumärke:(v).

  • Anders_S

    Förutom Henkes första ironiska inlägg som jag tänker ignorera så är det så här. Jag jämför inte små partier som RESPECT med PT.

    Jag bara visar att olika typer av partier fungerar med fraktioner/tendenser. Nätverkspartier som IU i Spanien och Frente Amplio i Uruguay. Masspartier som PT i Brasilien och PRC i Italien. Före detta nätverkspartier eller blandformer som Enhedslisten i Danmark, RESPECT i England och BE i Portugal. Det finns också partier som i stadgarna inte tillåter fraktioner/tendeser men som i verkligheten gör det, däribland WASG (jag var faktiskt med på en av deras grundningskonferenser, i Berlin) och holländska SP.

    Eftersom Henke är väl insatt i tyska förhållanden så är det lite förvånande att han inte vet att följande trotskistiska organisationer arbetar organiserat inom WASG: ISL, SAV och Linskruck. Förmodligen är det fler, men det är dessa tre jag känner till.

    Och till trotskister i Frankrike, Det finns tre större grupper idag, LCR, LO och PT. Flera tidigare smågrupper har gått med i LCR. Både LCR och LO har i val lika stort stöd i procent som svenska vänsterpartiet. LO har dock hemligt medlemskap och hemlig ledning och en amss andra underliga saker och bör betraktas som en sekt trots sitt stora stöd.

    I grunden håller jag med Henke om att det kanske inte handlar om bara organisationsformer utan även organisationskultur. Men inför man en kultur där fraktioner/tendenser är tillåtna tycker jag att man ska stadfästa detta i stadgarna också.

    Jag ser fram emot ett bildande av ett brett parti i Sverige där vänsterpartiet utgör stommen. Men då måste vänsterpartiet vara öppna för tendenser och fraktioner. Och vore det inte trevligt med en vänsterfalang som kan väga upp högern i Vägval Vänster? (alla i den organisationen är dock inte höger).

    Anders_S

  • Niklas

    Jag tror dessutom att medlemsskaran i VVV till en allt mindre del består av vänsterpartister.

  • Pingback: Sverige behöver en ny vänster, del 2 | Svensson()

  • Pingback: En ny vänster, del 5 | Svensson()