Leif GW Persson uttalar sig igen om den debatt som många döpt till författarkriget eller författarbråket. I Expressen och inlägget är förbannat bra. Några citat:
Att jag sa som jag gjorde, berodde enbart på att jag inte tycker att Läckberg skriver särskilt väl. Dels har jag allmänt svårt för mys-pys-om mord, och feel-good-historier om grova våldsbrott. Dels skriver hon en prosa som lämnar mig kall och det är ungefär här som det blir komplicerat.
//
Camilla Läckberg har samtidigt berövats den grundläggande mänskliga rättigheten att ansvara för sina egna handlingar, bära bördan av sina fel och brister och njuta frukterna av sina förtjänster. Vad hennes taleskvinnor faktiskt gör är att de omyndigförklarar halva mänskligheten genom att selektivt använda ett argument som i grunden är klassiskt rasistiskt. Individen är ointressant så fort du kan hänga på honom hävdat kollektiva egenskaper. Alla män är svin, och byt ut man mot jude, så förstår du vad jag menar.
Debatten lär nog fortsätta och Leif GW Persson har tillfört en ny dimension. Men som jag skrivit tidigare. Det känns också lite som om media gjorde en höna av en fjäder. Även om Persson erkänner att han var klantig när han uttalade sig.
Bloggat: Opassande
Andra bloggar om: Böcker, Litteratur, Politik, Camilla Läckberg, Leif GW Persson, Björn Ranelid
