Kollektiv kultur – bra för välfärden

Trygghet är som jag ser det en förutsättning för människans frihet. Trygghet innebär exempelvis att alla människor har tillgång till vettig vård, skola, förskola, omsorg osv. Välfärd och trygghet hör ihop.

Med dagens tekniska utveckling kan vi gå så långt som att säga att kultur också måste vara något som ingår i människans grundläggande rättigheter. Det är som en holländsk undersökning visar, helt enkelt bra för välfärden. Eller som författaren Tomas Lappalainen skriver i DN:

Marknaden misslyckas alltså på grund av att kulturen blivit kollektivt tillgänglig – varför inte då lösa problemet genom att också kollektivisera finansieringen av produktionen? Man organiserar kort sagt finansieringen via skattemedel. Pengarna distribueras sedan med ett system som tar hänsyn till hur mycket de olika kreatörernas verk laddas ner, ungefär som stimpengar. Den ”vanliga” kulturpolitiken som styrs mot mål som kvalitet och mångfald behöver inte beröras.

Ett problem är att kulturen är gränsöverskridande. Här krävs ett mödosamt bygge av internationella överenskommelser, men ingenting hindrar att vissa länder går före och visar vägen. Det är sannolikt klokt att hämta erfarenheter från det internationella miljöarbetet. I både miljöns och kulturens fall handlar det om okontrollerat ”spill” över nationsgränserna. I bägge fallen är problemets kärna att marknadsmekanismerna inte fungerar.

Han jämför sedan med den trygghet som skapas av miltären. Det statliga beskydd som på det sättet skapas genom att vi betalar skatt. Även polisen ingår ju i det kollektiva finansieringsystemet för att vi alla ska vara tryggare. Lappalainens förslag är faktiskt inte alls dumt och helt logiskt i ett modernt samhälle.

Intressant?
Borgarmedia: DN1, 2, 3, 4, SDS, SVD1, 2, 3,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Advertisements
  • jag tycker hans förslag är både dumt och småfarligt. varför ge staten makt över ett område där den inte behövs? vem ska sitta och bestämma exakt vem som ska få hur mycket pengar? det luktar kulturkorruption, även om man skulle försöka gå efter hur mycket något laddas ner. dessutom – var dra gränsen? bloggar är väl också kultur – ska de få betalt efter antal läsare? youtube-klipp på familjens katt, ska man få betalt för det? nej, nu när vi äntligen fått en möjlighet till fritt skapande så borde vi låta det vara just fritt.

  • Anders_S

    fredrik: Du har nog inte läst hans förslag. Konsumenterna ska styra exakt hur mycket han får i ett liknande system som vi har idag. Skillnaden är att vi låter staten sköta pengarna och alla betalar för det som kulturarbetarna ska ha i form skatt istället för att föetag, personer etc betalar avgifter till upphovsrättsorganisationer. Ingen ska alltså besluta om nånting.

  • tore janson

    Fattar inte varfor kultur som definierad av de s.k. kulturarbetarna ska vara betald av maenniskor som inte anvaender den! Kultur aer stoerre an dans, skadespeleri, konstmalning m.m. Ett samhaelles kultur aer de sociala normerna, sedvaenjor, umgaengesformer, normer osv.
    De pjaeser, baletter, konstverk, boecker m.m. som maenniskorna inte koeper eller vill betala foer har ju inget stoerre beraettigande annat aen foer utoevarna som skattebetald foedkrok. Vill kunden inte betala foer din vara aer den inte intressant nog eller behoevd. De konstformer eller kulturarbetare som inte kan staa paa egna ben ekonomiskt aer inte nog efterfraagade och ska inte belasta skattebetalarna;de har viktigare saker att betala.

  • Jag skrev en artikel om finansieringen för ett tag sedan, den kanske kan vara av intresse. Se http://linus.blom.org/legaliseraFildelning.pdf

  • Pingback: Ägares begränsade rättigheter | Svensson()