Många miljövänner är förvirrade när det gäller fiske

Det gäller exempelvis Mark Klamberg och hans referens till Isabella Lövins omtalade och omskakande bok ”Tyst hav”. Problemet med det hela är att de ofta sker sammanblandningar för att folk vet för lite om fiske (gäller också Lövin). Lövins bok handlar om att fisken håller på att fiskas ut eller är utfiskad, vilket är riktigt på många håll i världen, men fel när det gäller andra ställen.

Ingen anser exempelvis att torsken är allvarligt hotad för närvarande i nordiska farvatten (västerhavet är väl undantaget, men där är det ju inte främst frågan om fiske från danskar och svenskar). Det finns dock anledning till att fiska försiktigt efter torsk. Samtidigt hänvisar Lövin i sin bok hela tiden till de stora svenska svenska fiskebåtarna, såna som Astrid, Torön och Polar. Men dessa båtar fiskar inte torsk (som tidigare ansågs hotad) utan framförallt skarpsill och sill i vatten där dessa inte på något sätt är hotade. Isabella Lövin har sålunda förvirrat debatten å det rejälaste. Inte heller använder dessa båtar bottentrål, utan istället flyttrål och/eller snörpvad.

De som använder bottentrål är framförallt mindre båtar som fiskar efter torsk, plattfisk, havskräfta och räka. På senare år har skett ett stort utvecklingsarbete när det gäller bottentrål som innebär att de skadar mindre än tidigare och dessutom att man kan skilja ifrån det man inte vill ha när man fiskar efter exempelvis räkor. Det finns också olika typer av bottentrålar där den typen som skadar mest är så kallade bomtrålar med bommar som spänner ut trålen och som används i stort sett enbart vid fiske av plattfisk som rödspätta, piggvar och sjötunga.

Bottentrål

Min uppfattning är att Greenpeace helt klart överdriver skadeverkningarna av bottentrålning på Fladen och Middelgrund. Genom att göra detta förvirrar de debatten och gör det svårare att ha en vettig diskussion om fisket i Sverige genom att en dialog med fiskare utesluts. Kanske vore det bättre om Greeenpeace agerat i samråd och dialog med yrkesfiskarna. Jag lovar, det går att prata med fiskare också.

Men helt sant är förstås att bottentrål är det fiskeredskap som orsakar de värsta skadorna på naturen av de olika fiskeredskap som brukar användas I Sverige, så fiskarna borde kanske ockspå funder på om de inte kan använd andra typer av redskap istället, som exempelvis snurrevad och skäddegarn. Med en dialog med yrkesfiskarna kanske en sådan lösning varit en framkomlig väg. Och fiskarna själva borde kanske fundera på att gå över till andra redskap, så behöver de inte vara oroliga för att redskapen ska förstöras av stenen som Greenpeace lagt ut (och som jag inte har så mycket mot).

Men Lövins bok har faktiskt abolsut inget med diskussionen om Falden och Middelgrund att göra. Mark Klamberg är ute och cyklar där.

Intressant?
Bloggat: Maria Ferm1, 2, Life of Avlo, Alliansfritt1, 2, JJ, Röda Malmö,
Borgarmedia: DN1, 2, 3, 4, 5, 6, AB1, 2, 3, 4, SvD, EB,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Martin

    Har yrkesfiskar i min familj och det går som sagt att tala med dem. De är helt klart intresserad av ett hållbart fiske, det är nog ett ytterst fåtal som vill ha snabba och stora vinster. Många har hamnat i en situation där man har fått låna stora pengar till båt och helt enkelt tvingas till rovfiske av banker.

    Det finns dessutom inget som gör fiskarna så förbannade som när politiker och andra står och snackar om fiske hit och dit och inte har talat med en enda fiskare. De jag känner hatar verkligen förståsigpåare som står i TV-rutan babblar, men ingen undrar vad de som arbetar på sjön har att säga, de som inte bara åker ut och kollar någon gång utan de som verkligen är ute på sjön varje dag. Greenpeace borde verkligen ha talat med fiskare, för fiskarna vill optimera avkastningen på sjön långsiktigt.

  • Jag tror också på dialog. Jag tror att diskussion är det viktigaste och de som diskuterar ska ha en förankring i verkligheten.

    Problemet med fisket är att det inte har varit tillräckligt. Demokratin (som i alla fall är tänkt att vara en pågående dialog) har varit med hela vägen fram till kollaps och ödeläggelse (på sina ställen) i havet. I den processen har fiskarenas företrädare inte bidragit till långsiktig hållbarhet. Det har blivit bättre med det, och enskilda fiskare framstår emellanåt som LYSANDE förebilder.

    Men, dialogen går för långsamt. De ledande fiskarena får för lite uppmärksamhet och mervärde på marknaden. I det läget är det alldeles utmärkt att Greenpeace för upp frågan på löpsedlarna. Just för att vi behöver prata mer, fatta fler beslut och lyfta fram de hållbara metoderna. Just den här händelsen ger dessutom medborgare en kraschkurs i hur fiskepolitiken fungerar.

    Så jag tycker Greenpeace gör rätt: De agerar helt lagligt, de lyfter upp frågan, ställer lite aktörer mot väggen och sköter sig fiskets företrädare rätt nu, så håller de fram de i de egna leden som fiskar uthålligt. Världens chans!

  • Anna

    Bara en inflik, Greenpeace har fört en mycket god dialog med Hallandsfiskarna hela våren inför aktionen och kompromissat med dem om var stenarna ska placeras och har placerats.
    Öppna möten i Varberg har välkomnat alla fiskare i området för diskussion.
    Det är ett fåtal, oorganiserade fiskare som protesterat mot aktionen, främst på grund av att de varit oinformerade.

    /Anna

  • Strutsman

    Fiskare brukar dock ha en tendens att överskatta sin egen förmåga till ett större perspektiv. Det är dock en omänsklig uppgift att uppskatta fiskmängden i stora arealer hav, oavsett hur ofta man är ute på vågorna och guppar. Forskare behövs. Och visst bör fiskare också få vara med, även om det inte är för deras kunskap; de är ju starkt berörda av hela debatten!

  • Karin

    Ja det där med dialog har ju gått lysande hittills. Kan du nämna en enda gång då EUs kvoter har legat på vetenskapligt framtagna hållbara kvoter, efter det att fiskjägarnas lobbyorganisationer har fått säga sitt i beslutsprocessen?

  • Pingback: Många miljövänner är förvirrade när det gäller fiske | Njord()