Dåliga sociala förhållanden bakom ungdomars oro

De sociala förhållandena i de förorter där bråken varit som värst är betydligt sämre än genomsnittligt i Göteborg, men undantag av läget i Lundby som är bättre än genomsnittligt på flera punkter. Sålunda är ohälsoindex (ohälsotalet) i Backa (genomsnittligt index för Göteborg är 100) 125,7 och för arbetslösheten 103,9. Dvs bägge siffrorna är över det kommunala snittet. När det gäller medelinkomsten är det omvänt. Backa ligger lägre än kommunens snitt (100) med sina 94,0. Och den genomsnittliga utbildningsnivån är mycket lägre, ett index på 69,8 när det gäller andelen med eftergymnasial utbildning.

I Backa Röd är läget litet sämre ändå, ohälsotal är 128,6 och arbetslöshetsindex är 111,3 medan index för eftergymnasial utbildning är 61,3 och index för medelinkomst är 88,9. Läget i Backa Röd är alltså klart sämre än Backa i genomsnitt och läget i Backa sämre än Göteborg i snitt.

I SDN Tynnered är arbetslösheten och ohälsotalet högre än kommunen i snitt och utbildningsnivån lägre. Inkomsten är dock genomsnittligt högre. Detta ändras rejält när man studerar delområden, i Ängås är alltså arbetslöshetsindex 163,7 och ohälsotalet 184,1 att jämföra med index på 100 för Göteborg som helhet. Index för medelinkomsten är 82,9 och index för eftergymnasial utbildning är 64,9. En situation som är betydligt sämre än i Göteborg som helhet. Situationen är densamma i Grevegården.

Även i andra miljonprograms- och arbetarklassområden i andra förorter som Biskopsgården, Hjällbo osv är situationen likartad. De sociala förhållandena är klart sämre än genomsnittligt i Göteborg. Det är här grunden till oron bland ungdomar står att finna.

När en sådan grundsituation i våra förorter sedan förstärks med nedskärningar som drabbar samma förorter extra hårt så blir naturligtvis situationen ohållbar. Som föräldranätverket i Biskopsgården skriver:

En teori är att det har med arbetslöshet att göra. Så är det säkert. Men ”ungdomsbråken” har alldeles säkert även att göra med det faktum att utsatta stadsdelar, exempelvis Biskopsgården, har skurit ner hårt på barn och ungdomars verksamheter det senaste halvåret och att det redan börjat aviseras ytterligare nedskärningar under kommande läsår.

Biskopsgården har redan under 2009 sparat 9,3 miljoner i skolan vilket innebar att det försvann över 30 lärare i stadsdelens fem skolor.

Under 2010 ska Biskopsgården spara 33,5 miljoner. Skolan utgör 25 procent av stadsdelens verksamheter. You do the math…

och

”Ungdomsbråk” är kanske en reaktion på de förutsättningar och den miljö de unga är en del av? Kanske till och med rotad i de svekfulla formuleringar om hur skolan och förskolan ska lära barnen innebörden av ”värdegrund” och ”demokratibegrepp” som man kan läsa överallt i kommunens och stadsdelarnas dokument.

Jag bor i en stadsdel där det förekommit ”ungdomsbråk” och jag stödjer inte de uttryck som oroligheterna tar sig men jag tycker det är sorgligt att politiker i Göteborg inte kan se sambandet mellan de ungas uttryck och den definition av värdegrund och demokrati, i verkligheten, som så flitigt lärs ut i bland annat Biskopsgårdens skolor.

Statistiken från stadsdelarna kan laddas ner här.

Läs också: Orättvisorna är en orsak till ungdomarnas vrede och Det är väl inte så svårt att förstå orsakerna till ungdomsoroligheterna

Intressant?
Läs mer: GFT1, 2,
Borgarmedia: GP,
Läs även andra bloggares åsikter om Biskopsgården, Backa, Tynnered, Ungdomsbråk, Besparingar, Nedskärningar, Skolan, Fritidsgårdar, Social välfärd, Social rättvisa, Göteborg, Samhälle, Politik