Nedskärningar och arbetslöshet

Det är vad som drabbar de mest utsatta och fattigaste i Göteborg. Det är också vad som drabbar ungdomar i Göteborg.

När det gäller arbetet med de mest utsatta som hemlösa och missbrukare av oliaks lag så är det på det förebyggande arbetet man skär. Förebyggande arbete är det enda som kans toppa rekrytering till gängen. Det enda som kan minska de kriminella gängens inflytande och tillväxt. Förebyggande arbete är det som behövs för att stoppa en ökad utslagning och ökad hemlöshet i krisens spår. När Göteborgs kommun nu rustar ner på det förebyggande arbetet innebär detta att man i praktiken skapar fler social problem och mer social oro.

För ungdomar så innebär den nuvarande situationen en ökande arbetslöshet och en ökande fattigdom. resultatet blir ibland att de tvingas bo kvar hemma trots att de egentligen inte vill det. Men det är förstås framförallt arbetarklassungdomar som drabbas av problemen:

Ungdomsarbetsarbetslösheten drabbar inte bara de unga själva, utan även deras föräldrar. Enligt Hyresgästföreningens senaste undersökning av unga vuxnas boendesituation är fler mambos än tidigare utan jobb och egna pengar.

– Ungas beroende av föräldrarnas inkomst har ökat. Samtidigt har vi ett samhälle där inkomstskillnaderna aldrig har varit större. Det som sker är en social skiktning där unga människor har väldigt olika utsikter när de tittar framåt, säger Sven Bergenstråhle, sociolog och boendeforskare på Hyresgästföreningen.

Ersättningen till unga arbetslösa utan a-kassa är så pass låg att den kräver tillskott från föräldrar, en arbetande sambo eller kommunen.

Marie Hansson, enhetschef för ekonomiskt bistånd i Kortedala, har sett försörjningsstödet till 18-25-åringar mer än fördubblas i stadsdelen under det senaste året, en trend som även syns i andra delar av Göteborg.
– Jag tror att vi hade haft ännu fler som sökte ekonomiskt bistånd om inte så många i den här åldern bodde kvar hemma, säger hon.

Men det handlar inte bara om pengar. Sven Bergenstråhle vill lyfta frågan om hur det är att leva som arbetslös mambo i stadsdelar med extrem trångboddhet.
– Jag är förvånad över att man från samhällets sida inte ser problemen med att lämna stora grupper unga utanför, säger han.

Arbetarungdomar får det alltså rejält mycket sämre i samband med nuvarande krisen. Man upplever att det inte finns några framtidsutsikter och man blir beroende av bidarg för att överhuvtaget kunna överleva. Denna utveckling har förstås drabbat arbetarungdomar i förorter där man tidigare upplevt att man kunnat få arbete hårdare än i de förorter där hopplösheten sen tidigare är mer total. Och det är framförallt i dessa förorter vi sett ungdomsoroligheter, sociala oroligheter den senaste tiden. Upploppen och bråken har inte skett i de fattigaste förorterna, utan i de som tidigare haft lite lägre arbetslöshet och lite bättre förhållanden generellt.

Utvecklingen med en ökande arbetslöshet och en tilltagande fattigdom med rejält ökande nivåer för antalet människor som får försörjningsstöd understryks av omfattande nedskärningar i de flesta av Göteborgs arbetarområden. Biskopsgårdens SDN har genomfört stora besparingar på skolans område och kommer att fortsätta göra det:

Biskopsgården har redan under 2009 sparat 9,3 miljoner i skolan vilket innebar att det försvann över 30 lärare i stadsdelens fem skolor.
Under 2010 ska Biskopsgården spara 33,5 miljoner. Skolan utgör 25 procent av stadsdelens verksamheter. You do the math…

Nedskärningar på verksamheter som drabbar unga innebär också påfrestningar på hela deras sociala miljö, föräldrar, syskon, vänner osv:

Unga mellan 16 och 24 år lever inte i ett vakuum! Detta drabbar ju deras småsyskon, deras barn, det har drabbat dem själva, det oroar alla andra vuxna omkring dem!
Vad hjälper löften om en praktikplats när du inte har betyg så det räcker att utbilda dig till det yrket ifall det är intressant? Vad hjälper korttidsjobb när du ser att det är den enda sortens jobb de vuxna får, ifall de får några alls?
Vilken nytta har ”sysselsättning” av olika slag när du skapat dig en identitet utifrån de förutsättningar du haft hittills och de är allt annat än bra?

I dokumentet ”Tips på åtgärd för aktuella problem som kommun och stadsdelar har!”står bland annat:
”Förmågan att ta vara på möjligheter och stå emot destruktiva livsval ökar kraftigt om man fram till 16 år varit del av en trygg och kunskapsrik miljö.”

Det är likdant i de flesta SDN-områden. Och värst är det i arbetarområden. Fritidsgårdar stängs, skolor stängs (inte bara i Göteborg), annan ungdomsverksamhet skärs ner och/eller avskaffas osv. Sammantaget har detta försämrat utsikterna för många arbetarungdomar i våra förorter och det är detta som ligger till grund för oron, upploppen och våldet i en del av våra miljonprogramsförorter under den senare tiden.

Det är naturligtvis inte heller bara i Göteborg som situationen är problematisk, även i andra städer pågår samma typ av nedrustning av den allmänna välfärden, vilket bidrar till att skapa en miljö där social oro är näraliggande och ibland får utlopp i destruktiva och icke-konstruktiva handlingar av olika slag, som exempelvis i Gottsunda i Uppsala.

Intressant?
Borgarmedia: GT,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Advertisements