Kock / Bergh – Simrishamn, Malmö och Trelleborg

Del 2 av 13 i serien Skånekapitalet

Familjen Kock var en familj där medlemmar blev handlande, grosshandlare och industrimän i lite olika städer i södra Skåne. Carl F Kock (1740-1821) var handlande i Trelleborg, men blev ruinerad och fick sen en tjänst som klockare. Han son Jakob B Kock (1772-1832) i första äktenskapet gift med Rebecka M Beijer (1771-1807) och i andra giftet med Sophia E. Nordlindh (1774-1845). Han var handlare i Malmö och blev kompanjon med sin andra frus bror CM Nordlindh och drogs in i Malmödiskonten, arresterades och fängslades för det som ledde till kollapsen i denna bank. Jakob Kocks bror Johan H Kock (1779-1861) blev handlare i Simrishamn, stadens ledande man och stor jordägare på Österlen.

Den senare son Carl J Kock (1808-1894) var fösta spannmålshandlare i Simrishamn. Som ung flyttade han till farbrodern Jacob B Kock i Trelleborg som drve en handelsrörelse i staden och där drev kusinen Carl Fideli Ajgeldinger en affär.  1825 startade Carl Jöran Kock egen rörelse, det som sedermera blev det Kockska handelshuset. Fram till för bara något år sedan levde namnet kvar i Kocks bygghandel.

Carl J Kock flyttade till Malmö 1829, men behöll en filial i Trelleborg som sköttes av brodern J Engelbrekt Kock (1815-1861). Firman i Malmö drev spannmåls-, brännvins-, gross- och detaljhandel. Kock utövade även rederirörelse och var ägare till en såpfabrik. Tre år senare var han en av stadens största inkomsttagare. År 1842 började han ägna sig åt fabriksrörelse. År 1855 tog Carl J Kock initiativet till bildandet av Manufaktur AktieBolaget (MAB) i Malmö. Han ägde också stora intressen i kemiska fabriker (såpa, ljus, tvål) Från mitten av 1860-talet minskade han successivt sin handelsrörelse och ägnade sig åt utlåningsverksamhet. Han var initiativtagare till Malmös Enskilda Bank som startades 1865 och var förmodligen Malmös rikaste man på sin tid. Han var också lokalpolitiker i Malmö.

Tillsammans med de två handelsbolagen, M Flensburg & Söner och L P Kruse & Son, utsände C J Kock den 31 mars 1855 en inbjudan till aktieteckning i ett bomullsspinneri. Den 11 sept hölls konstituerande bolagsstämma varvid C J Kock blev disponent och ledamot av styrelsen tillsammans med F H Kockum, G Hedman, J H Dieden jr och J P Bager. Endast Kockum hade tidigare erfarenhet av industriell produktion. Manufaktur AB var grundat.

Dottern Christine C Kock (1833-1914) var gift med handlanden Peter Bergh (1823-1903) i firma Barkman & Bergh. Han var disponent för Manufaktur AB (MAB) i Malmö 1879-1897. Dennes mor var Henriette Kockum, kusin till Frans Henrik Kockum. Systern till Carl J Kock, Anna K Kock (1813-1877) var gift med Nils Åberg (1805-1882), som startade ett av de första kafferosterierna i Sverige. Vid hans död övertogs det av sonen Rudolf Åberg (1841-1884).

År 1897 inträdde Carl J Bergh (1865-1950) även i sin bror Christian Berghs (1868-1952) 1895 startade elektriska firma, de bildade tillsammans firma Chr. Bergh & Co. Vid omorganisation till aktiebolag 1909 utträdde han men bröderna bildade ett nytt företag 1920 under firma Christian
Bergh, elektrisk entreprenörbyrå. Som disponent i MAB inträdde Thorsten C Bergh (1901-1965), son till Carl J Bergh, år 1936. Han var även fransk konsul.

Carl J Kocks son Johan AH Kock (1832-1882) flyttade till Trelleborg år 1858 för att driva
handelsfirmans filial i samarbete med farbrodern J Engelbrekt Kock. Engelbrekt Kocks som Axel Kock (1851-1935) blev språkforskare i Lund. Johan AH Kock var gift med Augusta J Kockum (1833-1907), också kusin till Frans Henrik Kockum.

Deras son Johan H Kock (1866-1945) var grosshandlare och industriidkare i Trelleborg. Han övertog ledningen i firman 1889 och var en av dem som förvandlade Trelleborg från småstadsidyll till en industristad. Bland annat deltog han i grundandet av Trelleborgs Bryggeri och Trelleborgs stenkolsbolag 1894, AB Velox 1896, Kocks snickerifabriker 1898, Sydsvenska Cementvarubolaget 1899 och Trelleborgs glasindustri 1919. Runt sekelskiftet startade Johan Kock också ett tegelbruk i Östra Grevie och en färg- och fernissfabrik, Iris, samt en borstfabrik. År 1905 startade Johan Kock tillsammans med disponenten Henry Dunker Trelleborgs Gummifabriks AB. Han satt 1920 i styrelsen för bl.a. Trelleborgs Gummifabriks AB, AB Lomma Tegelfabrik och Skånska Marmor AB i Landskorna.

Johan Kock och hans fru Greta Herrlin (1872-1941) testamenterade sin efterlämnade förmögenhet till tre stiftelser, Greta och Johan Kocks släktstiftelse, Greta och Johan Kocks stiftelse för Trelleborgs stads försköning och Greta och Johan Kocks stiftelse för behövande unga, gamla eller sjuka. Släktingar sitter ännu i styrelserna för stiftelserna. AB Joh. Kock ägdes 972 fortfarande av ättlingar till Johan Kock med namnen Nedström och Nordenhök, 1976 kontrollerade familjen Nordenhök 93,5% av aktierna och rösterna i bolaget.

1900 flyttade MAB sin fabrik från Stora Nygatan i Malmö innerstad till det område som numera kallas Mobilia (då kvarteret Bohus). MAB köpte 1906 upp Malmö Bomullsväveri AB och fick stabil avsättning för sina bomullsgarner. Väveriet flyttades också till kvarteret Bohus. År 1910. Efter Carl J Kocks död kom företaget att ledas och ägas av familjen Bergh:

Redan 1858 avgick Kock som bolagets disponent, han efterträddes av Gustaf Flensburg som ledde bolaget till sin död 1879, till ny disponent utsågs Kocks svärson Peter Bergh. Han avgick 1897 och efterträddes av sonen Carl Jöran Bergh, han drev företaget till 1936 och efterträddes av sin son Th C Bergh. Fyra generationer av Malmösläkten Bergh hade verkat i Manufakturbolaget.

1927 köpte MAB upp Svenska Tricotfabriks AB. 1930 hade företaget 900 anställda.

1943 övertog MAB aktiemajoriteten (Skandinavbankens och Öresunds 70%) i Malmö Yllefabriks AB (MYA) och koncernen MAB och MYA bildades. Tre år tidigare hade MAB också tagit över bomullsväveriföretaget LP Kruse & Son som hade tillverkning i Landskrona. Sammanslagningen av MAB och MYA innebar att Sveriges största textilföretag var bildat. Koncernen hade cirka 3000
anställda. 1943 ställdes August Schmitz Jr och brodern Wilhelm Schmitz inför rätta för aktuell statlig leverans. Wilhelm avskedades i februari 1943. Kull efterträddes från årets ingång av konsul Thorsten C Bergh från ägarfamiljen bakom MAB-gruppen, som samtidigt övertog administrationen av och slöt samarbetsavtal med Yllefabriken. Fadern Carl Bergh blev styrelseordförande.

1947 avslutades statens rättsprocess mot Yllefabriken och August Schmitz Jr. Yllefabriken tvingades betala staten två MSEK. Rättegångskostnaderna belöpte sig till en halv MSEK. 1948 inträdde August son Adalbert Schmitz som styrelseledamot.

1952 koncentrerades MYA:s kamgarnsspinneri helt till Furulund. 1953 såldes det utrymda kvarteret Spinneriet. 1955 hade MYA i Malmö 500 anställda och 400 vävstolar, Furulund lika många anställda, Varberg 300, Klippan 125 och Lund 60 anställda. 1956 fusionerades Manufaktur AB (MAB) och Malmö Yllefabrik AB (MYA) till Mab och Mya AB.

Företaget avvecklades sen successivt under 1950- och 1960-talet för att köpas upp av Beijerinvest AB år 1971. Den enda verksamhet som då fanns kvar var i dotterbolaget Malmö Mekaniska Trikotfabrik (MMT) som man hade köpt upp 1961. MMT var en konfektionsindustri med
tillverkningen belägen i kvarteret Tuborg vid Rönneholmsvägen. De hade framgångsrika Katja of Sweden som sitt stora varumärke. 1971 köptes MAB och MYA med dotterbolaget MMT upp av koncernen Beijerinvest. MMT:s produktion i kvarteret Tuborg fortsatte fram till 1976.

Läs mer: Länsstyrelsen, TA1, 2, 3, Dunkerhistoria, SDS1, 2, Skånes näringslivsarkiv,

Andra källor:
Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Technorati: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by ScribeFire.

Series Navigation<< SkånekapitaletBeijer och Hain – G & L Beijer >>
Advertisements