Självklart bör de fast banden mellan socialdemokratin och LO brytas. Det är enda sättet att påbörja en förnyelse av den svenska fackföreningsrörelsen i demokratisk och anti-byråkratisk riktning. Genom att bryta banden till socialdemokratin kan fackföreningen agera friare och enbart i sin medlemmars intressen, i arbetarklassens intressen utan att ta hänsyn till ett parti där en del ledande företrädare tycks gå allt mer åt höger.
Att banden mellan LO och socialdemokraterna ska brytas har dock inget med att det skulle vara dåligt för det politiska systemet. Om fackföreningen vill ge tsöd till politiska partier så är det självklart bra för det politiska systemet. Men man bör inte vara organisatoriskt uppknutna till bara ett parti utan det bör stå facket fritt att ge bidrag till all partier som gynnar arbetarklassens intressen och jämlikhet. Så fungerar det i Norge och Danmark och det är hög tid för Sverige att också få det så.
Samtidigt behöver facket också demokratisera. Det ska var medlemmarna som säger je eller nej till nya avtal. Genom medlemsomröstningar. Så fungerade det innan andra världskriget och i en del fackföreningar även senare än så. Lönerna för ombudsmän och anställda funktionärer måste dessutom sänkas till vad som motsvarar en genomsnittlig arbetarlön i det område där facket organiserar arbetarna/tjänstemännen.
Slår facket in på den vägen, eller om medlemamrna tvingar in facket på den vägen, så kanske vi kan få en fackföreningsrörelse som kämpar för sin medlemmars intressen, mot privatsieringar och nedskärningar, mot avregleringar och bemanningsföretag. En medlemsstyrd och medlemskontrollerad demokratisk fackförening kan också bli den kraft som slutligen förmår socialdemokratin och vänsterpartiet att slå in på en väg för ökad jämlikhet, ökad trygghet och minskade klyftor.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om LO, Fackföreningsrörelsen, Demokrati, Facket, Fackligt, Privatisering, Socialdemokraterna, Vänstepartiet, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
LO och SAP, en skilsmässa som vänner och under ordnade former. Jag tror att det vore det bästa för både fackföreningsrörelsen och partiet.
Partiet behöver tankefrihet även i frågor som är fackliga hjärtefrågor, och LO behöver kunna skapa opinion och arbeta som särintresse utan att hela tiden ta hänsyn till SAP.
MEN man skall nog gå varsamt fram så att man inte sliter sönder något som sedan inte går att laga. Att operera isär siamesiska tvillingar kräver en noggrant planerad operation.
Fast det är inte helt sant att Norska LO har brutit med S. Man har ett organiserat samarbete med Arbeiderpartiet – till stor del så som det är i Sverige. Skillnaden är att man har utbyte med hela regeringsmajoriteten idag.
Pontus: Jo det är sant att de brutit med Arbeiderpartiet på det formella planet. Det är gjort i Danmark också (jag har personliga kontaker med ledande personer i både norska och danska fackföreningar liksom i svenska). Att LO I Norge ger stöd till alla vänsterpartier är också sant. Men det är ju naturligtvis helt okej och rimligt. Men det är de formella banden som behöver brytas. Vart facken ger pengar är upp till fackföreningarna själva och dess medlemmar.
Det måste vara odelat bra att partier måste anstränga sig för att få stöd av fackföreningsrörelsen. Om S vet att de alltid får stöd från LO vad som än händer kommer de att anstränga sig mer för att få stöd från andra grupper som de är mer osäkra på.
Det norska systemet, där LO bjuder in alla partier vid varje tillfälle, och sen stöder det parti eller de partier som ligger närmast var man själv står, måste givetvis påverka partierna mer.
Det är faktiskt så här; LO skapade SAP för att föra den politik LO ville ha. SAP är Landsorganisationens barn. Det kommer inte att gå att sära på dem, de är släkt. Det vore bättre om LO tog kontrollen över SAP från tantpartiet, telningen vet inte vad den vill, är omogen, är infekterad av andra och har för närvarande bara som uppgift att betala partitoppens lön, oberoende av prestation.
SAP har ingen politik, det beror på att LO inte styr.
sl: Nej så är det faktiskt inte.
Självklart kan man skilja dem åt. Något som också är nödvändigt.
Facken skall vara politiskt obunda och inte sta ställning vara sig för högerpartier eller vänsterpartier.
Om facken tar ställning för vänsterflanken var ska då alla arbetare som inte vill stödja vänster ta vägen?
Mattias: Det är väl ett otroligt märkligt resonemang? Majoriteten LO-medlemmar är ju fortfarande vänster, skall de inte kunna använda organisationen för att påverka samhället?
Om riksdagen röstar igenom högerbeslut, var ska då alla medborgare som inte vill stödja högerpolitiken ta vägen?
Facken skall vara organisationer för arbetarna inte för S.
Varför skall LO ge pengar till S?
Personer som inte gillar S som är med i facket kommer med automatik att ge pengar till S. Vad skulle du Johannes tycka om facket som du är med i ger pengar till M? (samma sak)
Till vilk facket ger pengar är fackets ensak, dvs ytterst medelmmarnas. Bestämmer man att man gynnas av att ge pengar till vänsterpartiet så är det okej. bestämmer man nåt annat så är det okej. Det enda jag vänder mig mot är den formella bindningen till ett parti, dvs socialdemokraterna. De flesta LO-medlemmar stöder docksocialdemokraterna (långt över hälften) och det brö vi komma ihåg.