10 år sen Göteborg 2001 – Hvitfeldtska och förhandlingar

Mer noggrann beskrivning av de förhandlingar och händelser som försiggick med anledning av polisens omringning och belägring av Hvitfeldtska än den som finns i min dagbok. Dagboksanteckningarna är inkluderade. Detta inlägg skrevs  år 2001.

Morgonen

Cyklar ner mot Hvitfeldtska ungefär klockan halv 8 på morgonen. Allt är mycket lugnt på skolan. Går en sväng inne i skolan. Allt lugnt och stilla. Går ner för den gatstensklädda trappan mot Molinsgatan. Den är hel och fin.

Förmiddag på Lagerhuset

Vidare med cykeln mot Lagerhuset. Hjälper till lite i boendedisken och ringer lite samtal. Får samtal från Martin där han berättar om att polisen håller på att ringa in Hvitfeldtska. Magnus dyker upp med information om att polisen omringat Hvitfeldtska. Han och jag har flera kontakter med polisen om detta. Skickar upp folk till skolan för att kolla läget. På direkt fråga från Magnus svarar jag att jag tycker vi ska uppmana folk att gå till Hvitfeldtska för att visa sinsolidaritet med de instängda.

Pratar flera gånger med Martin. Han konfererar med de som vid tillfället håller ett möte på Götaplatsen om att de ska uppmana folk att gå till skolan. Det är några Iranska organisationer. De vill inte uppmana folk till det. Ger AP (ett amerikanskt nyhetsteam) tillstånd att filma i Lagerhusets incheckningslokal. Samtidigt som jag nås av rapporterna från Hvitfeldtska ser jag också poliser samlas runt Lagerhuset och Syndikalistiskt Forum. Efter kontakt med kontaktgruppen hos polisen försvinner de därifrån.

Molinsgatan

Äter lite och beger mig upp mot Hvitfeldtska för att se om jag kan genomföra ett planerat möte med demofunktionärer. Nu är klockan cirka halv två. Väl framme vid avspärrningarna vid Molinsgatan pratar jag med polisen om mitt ärende. Jag blir släppt igenom den första med ridande poliser men stoppad vid nästa linje. Då ringer jag Nordenstam och säger att jag vill in för att genomföra mitt möte. Han säger att han kommer att höra av sig inom 20 minuter.

Jag väntar mellan polislinjerna, går lite ut och in mellan de ridande poliserna, det dröjer nog 30 minuter innan han hör av sig igen. Allt är mycket lugnt. Kanske 200 – 300 personer på platsen. Vid ett tillfälle blir det lite oroligt. Folk strömmar mot kyrkan. Polisen blir nervösa och rider dit. Det visar sig att det var några uppe på skolan som hissade ut en röd-svart flagga i ett fönster. Ingen fara alltså.

När Göran hör av sig igen meddelar han mig att jag ska ta mig runt till andra sidan skolan, vid Viktor Rydbergsgatan, där flera av mina kamrater samlats. Jag lämnar Molinsgatan och meddelar folk att jag ska få komma in på det avspärrade området. Klockan är nu en stund efter två. Går runt Vasakyrkan och Studentkåren för att nå Viktor Rydbergsgatan. Polisen hindrar mig och jag får också runda länsarkivet.

Väl på andra sidan ser jag att inte bara mina kamrater finns där, utan också polisens kontaktgrupp. Mina kamrater är Helena T och Hans A från Attac samt Tord B (MJV/Göteborgsaktionen). Efter en diskussion om vilka som ska gå in för att sköta förhandlingarna blir det jag, Tord och Hans som går in.Vi får övertala Helena om att stanna utanför. När vi står där och diskuterar håller vi på att få en container på oss. Vi får flytta oss lite för att trucken ska kunna placera containern där polisen vill ha den. Tord går för att pissa i buskarna. Vi väntar på honom.

Vid kravallstaketet Röhssgatan

Nordenstam ger oss omedelbart som vi går iväg tillsammans ett första bud från polisen, ”Alla får gå ut om de låter sig visiteras”, men ingen utrustning fås tas med. Vi får också information om att vi kan ta det lugnt, att det inte är bråttom att få fram ett positivt resultat, vi har hur lång tid som helst på oss. Uppe vid infarten till Hvitfeldtska sätter polisen upp kravallstaket och polisens bud meddelas till de som redan nu vill komma ut men som nekats av polisen.

Flera av dessa ungdomar har i ett par timmar försökt få gå ut men nekats av polisen. Ungdomar börjar gå ut under överinseende från oss tre förhandlare. Efter att vi sett att allt går rätt till går vi in mot själva skolan. Nordenstam stannar kvar vid kravallstaketet. Efter att ha gått hela den långa gatan passerar vi två barrikader av bänkar, stolar och annan bröte som de innestängda lagt upp. Mellan dessa finns två högar med gatsten. Inget av detta fanns på morgonen när jag passerade skolan.

Skolan och första stormötet

Inne på skolgården är det mycket lugnt, folk spelar flöjt och en stor grupp sitter och diskuterar. Vi tre förhandlare kontaktar så fort vi kan Annicka som finns på skolan. Närvi hittat henne går vi till et klassrum alldeles till vänster om ingången. Tord får telefonsamtal. VI enas om att stänga av våra telefoner så länge vi har möte. Vi fyra har en kort diskussion om läget och inser snabbt att problemet är YaBastas skyddsutrustning som de vill ta med ut. I övrigt är troligtvis polisens bud acceptabelt för de flesta därinne. Vi går ut till stormötet på gården. Där sitter ungdomar och diskuterar i en mycket demokratisk ordning.

Mötet leds av en kille i långa dreads. Han kallas av folk för mötesunderlättare men funkar som vad jag skulle kalla mötesordförande. Han fördelar ordet och håller ordning på talarna och manar regelbundet till att vi måste komma till ett beslut. Beslutet blir att acceptera de villkor som ställts men kräva att slippa bli visiterade samt att kräva att Ya Basta ska få ta med sig sin utrustning. Dessutom beslutas att alla måste få gå ut, annars går ingen ut.

Några få vill inte lämna utan vill försvara skolan till varje pris, jag lägger märke till att en liten ljus tjej är den hetsigaste förespråkaren för detta alternativ. Ytterligare en linje presenteras på mötet men den får inget större stöd. Den är att försöka bryta sig ut med hjälp av genombrytning a la Ya Basta. Beslutet fattas efter ganska långa diskussioner. Mötet upplöses därefter. Folk går in i skolbyggnaderna för att hämta sina grejer och lägga dom i sina bilar som de räknar med att kunna få ta med sig ut..

Första förhandlingsrundan och andra stormötet

Vi tar kraven och går mot staketet och polisen. På vägen ut ringer min far. Han undrar vad jag gör? Jag säger att jag är inne på Hvitfeldtska och förhandlar. Han frågar om jag förhandlar med Jaldung. Jag svarar att det gör vi. Han säger då att vi ska sluta med det eftersom Jaldung inte kommer att följa något vi kommer överens om. Han vill gripa alla där inne säger farsan. Jag säger inget till de andra förhandlarna. Väl framme vid staketet framförs motbudet till polisen. Under hela tiden passerar ungdomar ut genom kravallstaketen och blir visiterade. Polisen accepterar efter en kort diskussion att Ya Basta ska få ta med sin utrustning ut men gör inte avkall på visiteringskravet.

Vi återvänder in mot skolgården. Beslutar att kalla till ett nytt möte och då ta hjälp av killen i dreads för att sammankalla mötet. Jag går runt och pratar med en mängd folk om att det ska bli nytt möte. Bland de jag pratar med kommer jag speciellt ihåg en tysk syndikalist som anser att man ska gå ut frivilligt och acceptera polisens krav, en annan är en kille från danska AFA som tycker samma sak.

Jag pratar med syndikalister som lastar in saker i en liten lastbil och jag pratar med en busschaffis om varför han flyttar sin buss. Det gör han för att han är rädd att bussen ska bli sönderslagen om polisen stormar skolan. Detta gör jag innan stormötet och medan Tord och Hans redogör förr budet på stormötet. Efter viss tvekan accepteras det senaste budet av mötesdeltagarna.

Ya Basta vill dock att visiteringen ska ske i skymundan eftersom de anser att det är förnedrande för dem att bli visiterade då de är en icke-våldsorganisation. Vi tar upp hur uttågsordningen ska vara. Folk vill ställa upp i ett tåg med Ya Basta först och bilarna sist. Ya Basta ska gå först så att alla kan se att de släpps ut. Mötet upplöses och ännu fler än tidigare tar på sig sina skyddsutrustningar. Många börjar också samlas nära muren för att förbereda en utmarsch. Snackar med en kille i svenska AFA som helst vill undvika sammanstötningar. Läget är än så länge lugnt.

Andra förhandlingsrundan och tredje stormötet

Vi tre förhandlare går ut mot kravallstaketet och Nordenstam igen med det nya budet. Vi tror att det här är snart fixat. Tord får telefon. Jag och Hans för fram det nya budet till polisen. Under mellantiden har polisen haft överläggningar med Anton från Ya Basta bland annat om hur visiteringen ska gå till. Vi pratar med Anton på vägen ut.

Överenskommelse nås om att först kan de som går komma, att de ska ställa upp som ett demotåg och stanna ett par meter från staketet, varefter en och en ska låta sig visiteras, sen kan bilarna och bussarna följa därefter och köra till Chalmers parkering där folk kan hämta sina grejer från bilar och bussar. Nu deltar även Anton från Ya Basta i förhandlingarna. Ya Basta erbjuds att visiteringen ska ske i skymundan så de inte ska känna sig chikanerade. Detta erbjudande har Ya Basta svårt att ta men de lutar åt att acceptera det.

Jag observerar vid detta tillfälle en oro i polisleden. Det verkar också som om det kommit fler poliser och läget vid kravallstaketet är klart mera spänt än tidigare. Klockan är nu omkring 16.00. Känner mig lite orolig men meddelar inte de andra mina observationer. Pratar med poliserna som står längst fram om att de inte ska bli nervösa när demonstrationståget kommer och om hur vi tänkt att det hela ska gå till.

Vi går inåt igen. Nu har folk samlats i anslutning till muren och Hans går upp på muren för att prata. Han framför det nya budet och mötet accepterar. Nu betraktar vi det som att vi har en överenskommelse. Jag pratar under tiden med en grupp syndikalister och andra som fanns utanför muren på Rektorsgatan. När mötet är klart och Hans kommer ner är han lite störd. Folk har under mötet fått samtal utifrån om att hjälp var på väg från mooning-aktionen, vilket orsakade en konstig diskussion på mötet. Vi avfärdar detta som ett osant rykte. Dags att sticka ut till kravallstaketet igen.

Tredje förhandlingsrundan och fjärde stormötet

Tillbaka hos polisen med detta erbjudande upptäcker vi att Nordenstam försvunnit. Efter en stunds palaver med ett polisbefäl kommer han tillbaks men han meddelar bara att hans förhandlingsmandat är borta. Polisledning och åklagare har beslutat att alla som finns inne på skolan ska gripas. Överenskommelsen har därmed brutits av polisen och det finns inget mer vi kan göra. Nu återstår för dem därinne bara två alternativ, att försöka bryta sig ut eller att stanna och försvara skolan.

Vi går in till muren igen. Vi meddelar polisens beslut till dem. Sedan diskuterar vi vad vi förhandlare ska göra, om vi ska stanna kvar eller inte. Jag vill inte stanna kvar eftersom jag ska vara funktionär i Bush-demon. Beslutet blir att Hans och jag ska gå ut. Tord stannar kvar.

Vi tar adjö av Anton. Han kramar om oss och säger att han ska stanna kvar för att försöka minimera skadorna. Precis när vi ska gå, kommer en syndikalisttjej och vill ut för att hon klarar inte av att vara kvar. Vi tar henne med till staketet och hjälper henne ut. Göran Nordenstam ska hjälpa oss två ut. För Hans går det bra, men när jag klättrar över staketet trycker två poliser in mig i kravallstaketet med sina sköldar. Efter en stunds palaver får Nordenstam loss mig. Jag säger till de aktuella poliserna att de är idioter. Jag är jävligt förbannad. Hans försöker lugna ner mig.

Jag, Hans och Nordenstam går upp mot Terrassgatan där det redan står ett antal civilspanare och ett antal civilpersoner Det finns också civilspanare på en balkong ovanför oss. Göran Nordenstam uttrycker sin förtvivlan över den väg utvecklingen tagit, han slänger sin supportpolisväst i backen och ringer nåt telefonsamtal.

Martin ringer mig igen och kollar om jag hinner komma till Bushdemon. Jag säger att jag nog kommer, men antagligen kommer att komma sent. Civilsnuten är mer intresserad av mitt samtal än av vad som försiggår på skolan. Två killar kommer upp på containrarna, dansar och gör tecken år poliserna. Poliserna lyckas få fram stegar och killarna jagas bort.

Vi studerar nu de innestängdas lilla demonstration (kanske 300). De ställer upp sig och tågar mot kravallstaketen på samma sätt som de tänkt göra utifall de blivit utsläppta. Först Ya Basta, sen Gävle LS med fanor och banderoller och därefter vad som brukar kallas ”black block” och sist övriga. Många står också på höjderna som omger den lilla infartsgatan.

Cirka fem meter från kravallstaketen stannar de. Några minuter går, därefter gör Ya Basta flera stycken utbrytningsförsök. Kravallstaketen ger vika och det ser ut som det är fritt fram. Jag försöker teckna till Annicka när jag får syn på henne därinne att det står mängder med poliser bakom containrarna som polisen ställt upp runt skolan. En kvinna går sakta fram och tar en titt bakom containrarna. Vi ser Tord dyka upp igen. Han pratar med polisen, grips och förs bort. Hans A. rusar ner för att få honom fri igen. Tord går in på skolområdet igen efter att han släppts. Allt är lugnt.

Jag hör (jag hör polisradion eftersom han bredvid mig har den högt) civilspanare och andra poliser diskutera en inbrytning från polisen och hur den ska gå till. Det är viktigt att säkra höjderna bredvid vägen säger en polis som står nedanför på gatan..

Alla som finns kvar på skolan ska gripas är en annan information som jag hör.

Allt är fortfarande lugnt och jag beslutar att lämna området för att fullgöra mina skyldigheter i Bushdemon. Klockan är nu omkring 17.00, kanske lite mer.

Anders Svensson

Läs mer:

• 10 år sen Göteborg 2001: Domar och straff
• 10 år sen Göteborg 2001 – Timbro visar dåligt omdöme
• En annan värld – 10 år sen Göteborg 2001
• 10 år sen Göteborg 2001
• 10 år sen Göteborg 2001 – intervjuer