10 år sen Göteborg 2001: Domar och straff

Del 4 av 6 i serien 10 år sen Göteborg 2001

Vilka var det som dömdes för kravallerna till 2001 och till vilka straff dömdes de? Var det yrkeshuliganer, professionella bråkmakare, återfallsbrottslingar eller helt oskyldiga unga människor.

Vi kan börja med att säg att det inte handlade om oskyldiga människor, om vi med det menar naiva och oskuldsfulla. Inte alls. Inte heller i betydelsen att de inte skulle ha gjort sig skyldiga till brott. Även om det fanns sådana bland de dömda. Framförallt fanns det många dömda där brott faktiskt inte kunde bevisas, men de dömdes ändå. Ofta på bristfälliga och tvivelaktiga vittnesmål från enstaka poliser som inte borde ha godtagits. Men i betydelsen att de inte tidigare var straffade kan man nog hävda att de flesta var oskyldiga. Dessutom var de unga.

Totalt dömdes 59 personer i Sverige för upploppsrelaterade brott. 41 av de dömda var förstagångsförbrytare. Av de 18 som dömts tidigare var 6 personer dömda för rån, stöld eller ringa narkotikabrott. Det rör sig i de fallen om förortsungdomar. 2 personer hade dömts för skadegörelse (det handlar om klotter), 6 stycken var tidigare dömda för våld mot tjänsteman eller våldsamt upplopp i samband med husockupationer och 4 var dömda för ohörsamhet eller ordningsstörande i samband med ickevåldsaktioner. Mindre än en tredjedel hade begått brott innan Göteborg 2001.

Medelåldern på de dömda var 21 år, dvs de var mycket unga. 8 var kvinnor, 11 utländska medborgare (7 danskar, 2 tyskar, 1 engelsman och en norsk-italienare). 11 var minderåriga vid tiden för toppmötet, 6 sjuttonåringar och 5 16-åringar. De flesta var barn ur arbetarklass eller lägre medelklass och några från lite bättre medelklass. Ingen var överklassbarn. Ingen hade råd med en egen advokat. Alla använde offentlig försvarare.

De flesta dömdes för saker som inträffade på torsdagen under EU-toppmötet då polisen omringade Hvitfeldtska gymnasiet, dagen innan Avenyn förstördes. Endast en person fälldes för skadegörelsen på Avenyn. På Hvitfeldtska greps eller omhändertogs 459 personer. 4 personer dömdes för brott på Hvitfeldtska medan 9 personer dömdes för upploppsbrott på annat håll under torsdagen. Skälen till husrannsakan och omringning till Hvitfeldtska skulle bl.a. ha varit att där fanns vapen. Inget av de skäl som polisen angav för insatsen mot Hvitfeldtska har kunnat föras i bevis. Insatsen fick enligt den statliga utredningen om Göteborgshändelserna (SOU 2002:122) som resultat att flera hundra nya stenkastare skapades av polisen. Fler kom alltså att delta i upplopp på grund av polisens agerande än vad som annars skulle varit fallet.

Straffen för de dömda var i genomsnitt 9 månaders fängelse vilket är 20 gånger så långt som straffet för våldsamt upplopp var under 1990-talet. Då var det genomsnittliga straffet för våldsamt upplopp 3 veckor. De fall som gick till hovrätten och HD medförde lägre straff. Med fler jurister, kanske mindre påverkade av den opinion som media och politiker tillsammans piskat upp, så blev straffen mildare. Men ändå inte i nivå med det som varit normalt för våldsamt upplopp såväl före som efter Göteborg 2001. Ett typexempel är rättegången mot de 8 personerna som arbetade i den så kallade sambandscentralen med att sprida information om polisens rörelser, göranden och låtanden. Dessa 8 (7 tidigare ostraffade) dömdes i tingsrätten till mellan 3 och 4 års fängelse för anstiftan till våldsamt upplopp. I hovrätten halverades straffen. I HD sänktes straffen ytterligare till mellan 1 år och 1 år och 9 månader.

En anledning till de hårda straffen som förts fram är att det var motiverat då det hela handlade om ett angrepp på demokratin. Då handlar det alltså om att demonstranter skulle ha hotat EU-.toppmötet som pågick på Svenska Mässan vid Korsvägen torsdag till lördag. Men ingen kravall utspelade sig ens i närheten av toppmötesområdet vid Svenska Mässan. Inget upplopp utlöstes av något angrepp på EU-toppmötet. Inget angrepp på EU-toppmötet förekom. Det var knappast ett angrepp på demokratin

Däremot kan man tala om att polisen angrep demokratin då de omringade Hvitfeldtska helt utan anledning och då förhindrade att närmare 500 personer kunde använda sin demokratiska rättighet att demonstrera. Vidare inskränkte polisen mötesfriheten och demokratin  genom insatsen som stoppade den alternativkonferens som skulle ha genomförts på Hvitfeldtska.

Rättegångarna kan si sig själv kan också anses vara ett angrepp på demokratin I flera fall dömdes helt oskyldiga personer helt utan fysiska bevis eller bilder utan enbart på bristfälliga polisutpekanden. Detta gäller exempelvis en rättegång mot 7 danskar. De dömdes helt på vittnesmålet från en enda polis. Samma polisvittnesmål underkändes senare i en tysk rätt i samband med en rättegång mot en tysk aktivist då man menade att polisen inte var trovärdig. Tysken frikändes i brist på bevis. Men hans fall prövade alltså i tysk domstol, inte i svensk.

Källor: Domar, rättegångshandlingar, personlig kännedom samt Erik Wijks två böcker, Orätt från 2003 och Göteborgskravallerna och processerna från 2002

Intressant?
Bloggat: Copyriot,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Göteborg 2001: Kalibers oseriösa undersökning10 år sen Göteborg 2001 – intervjuer >>
Advertisements
  • Pingback: Det hånfulla klassamhället skrattar oss rakt upp i ansiktet | Röda Lidköping()

  • Anonym

    Allt är polisens fel!!!! alla andra som var där var fredliga människor som aldrig hade en tanke på att förstöra, kasta sten osv. 

    eller inte. 

    • Nu är det ju heller ingen som påstått nåt sånt. Så jag vet inte riktigt till vem du vänder dig.

  • Pingback: 10 år sen Göteborg 2001 | Röda Lidköping()

  • Pingback: 10 år sen Göteborg 2001 - intervjuer och hågkomster | Svensson()

  • Anders, att det var 59 personer som dömdes skriver Erik Wijk i sin Orätt, men den kom 2003. Var det ingen som dömdes efter det? Jag minns inte själv, men Erik skriver ju något i stil med ”när detta skrivs har 59 personer dömts…”

    Jag satt själv på en rättegång mot en ung dansk kille, i slutet på 2003, som iofs friades. Men med det menar jag att det pågick rättegångar så sent.

    Vad jag egentligen frågar är om källan till summan 59 är Eriks bok, eller om du har gjort en omräkning?

    • Det var några som dömdes i Tyskland efter det. Max 3 personer. Men ingen i Sverige. Jag har bara tagit Eriks siffra rakt upp och ner då jag inte haft möjlighet att följa upp domarna I Tyskland. Det sista fallet som avgjordes överhuvudtaget var holländarens och det var ju friande dom.

  • De som jobbade i sambandscentralen där man samordnade /*oacceptabelt tillmäle på oss demonstranter, borttaget*/ #AS samt även störde ut Polisens radiokommunikation (vilket även visade vilken skitutrustning polisen hade) anser jag vara mycket allvarligt.

    Anders. Du har inte reflekterat över att den utstörda polisradion kunde ha satt massa liv på spel?

    Jag anser att de som utförde detta skulle ha straffsatser på flera år. Jag anser att Tingsrättens straff verkligen inte stod i proportion till brottet (för låga straff) samt att det hela tiden sänktes. Straffrabatt på straffrabatt.

    Kanske dags att fatta att handlingar medför konsekvenser och att man skall stå för det man gör men det knappast vänsterns signum.

  • Du borde nog läsa på. Radion stördes ut av nazister som inte hade nåt med demonstrationerna att göra. Samma nazister som senare deltog i Landvetterrånet. De finns inte md bland det antal dömda jag pratar om eller redovisar.

    Den utstörda polisradion innebar olägenheter med polisen, men hade som sagt vad inget med sambandscentral eller oss demonstranter att göra.

    Vad du anser om straffen är ganska irrelevant. Det är din åsikt. Du får gärna ha en. Men att få långa straf seplar liksom ingen roll för politisk aktivister. Det påverkar inget. Däremot hade det varit djupt odemokratiskt. Mer än det redan är. Det fanns ingen anledning för att vi skulle får längre straf än andra som begått våldsamt upplopp.

    • Jaså? Det var nazister som störde ut polisradion? källa på detta tack. DN skrev om göteborgskravallerna kort därefter och där lades skulden på de som jobbade i sambandscentralen. Där har du min input.

      Man skickade sms för att samordna attacker mot polisen men detta förnekar du ochså antar jag?

      Så vem fick 10-15 år för våldsamt upplopp? Typ ingen eller hur. Varför fick INGEN 10-15 år vilket borde vara ett normalstraff för detta där enorma värden gick till spillo. Nej de sk ”ungdomarna” fick väl max månader efter diverse rabater på rabatter.

      • Den statliga utredningen SOU 2002:122, Göteborgskommittén (finns att ladda ner), Rättegångsprotokoll. Sambandscentralen stormades dessutom på torsdag kväll och fanns alltså inte alls på fredagen när polisradion stördes av nazisterna.

      • 10-15 år normalstraff för en krossad glasruta? Jag antar att du vill ha offentlig hängning för snatteri också.

  • Pingback: Göteborg 2001: Domarna och straffen | Mullvaden()

  • Pingback: Göteborgshändelserna i salig åminnelse | Anna-Lena Lodenius()

  • Pingback: Polisen startade kravallerna i Göteborg 2001 | Svensson()

  • Pingback: Inte så kul med 11 år i etiopiskt fängelse | Svensson()