Flera av de vanligaste fiskarterna ökar i Europas hav och i några fall är bestånden uppe i nivåer som kan anses biologiskt hållbara. Inför 2013 väntas därför EU-kommissionen föreslå ett ökat fiske på flera bestånd.
– Vi ser en tydlig trend med lägre fiskeridödlighet, säger Bengt Kåmark, utredare på Havs- och vattenmyndighetens internationella enhet..
Med fiskeridödlighet menas den fisk som dör på grund av fiske. Att siffran nu sjunker har flera förklaringar; fiske tillåts färre dagar om året eller stoppas under vissa säsonger, långsiktiga förvaltningsplaner i EU-länderna har lett till fler skyddade havsområden och användning av nya redskap som släpper ut mindre fiskar och oönskade bifångster.
– En viktig del i den långsiktiga förvaltningen är planeringen av de totala årliga uttagen. Om bestånden skulle öka kraftigt från ett år till ett annat så tillåts numer normalt inga jätteuttag utan kanske högst 10-15 procentiga ökningar även om det biologiskt finns utrymme för mer, säger Bengt Kåmark.
– Beslutet om utkastförbud i Skagerrak från och med första januari 2013 är ett annat exempel på ett bra internationellt samarbete.
Utkastförbudet som beslutats av Sverige, Danmark och Norge är dock till viss del problematiskt ur fiskarnas synpunkt. De riskerar att bli lagbrytare hur de än gör, behåller de fisk utanför kvoten så gör de fel, slänger de den överbord riskerar de också att göra fel. Men den inbyggda flexiliteten i systemet tillsammans med ökade kvoter gör det kanske möjligt att det fungerar:
Kontorchef Ole Poulsen, Fødevareministeriet, fortæller, at forbuddet gennemføres i to etaper. Den første med virkning fra 1. januar 2013, omfatter blandt andet torsk, mens etape to, som træder i kraft senest 1. januar 2015, omfatter arter som rødspætte og tunge.
Forbuddet medfører samtidig forhøjede kvoter.– Nu beder vi om biologisk rådgivning for at få et bud på grundlaget for kvoteforhøjelser som følge af forbuddet mod udsmid, siger Ole Poulsen.
I følge aftalen er målet, at der skal indbygges en årlig fleksibilitet i systemet på 10 procent, men i forbindelse med implementeringen af forbuddet anbefales en årlig fleksibilitet på 20 procent fra 1. januar 2013 og henholdsvis 15 og 10 procent i de to følgende år.
Enligt Internationella havsforskningsrådet, ICES, minskar fiskeridödligheten nu för flera bestånd, både vad gäller arter och olika geografiska områden.
– När det gäller torskbestånden ser vi att trenden med ständigt minskande bestånd nu ser ut att vända. Vi har en positiv utveckling i östra Östersjön(norr om Bornholm), i det betydligt mindre västra torskbeståndet (söder om Bornholm) är inte ökningen lika tydlig men en viss ökning sker även här. Torsken i Nordsjön och Skagerrak ökar nu från mycket låga nivåer. Även för Kattegatt-torsken som befinner sig på historiskt låga nivåer kan vi nu påvisa en liten men ändå positiv trend, säger Bengt Kåmark.
EU:s ministerråd fastställer varje år en högsta tillåten fångst, (Total Allowable Catch, TAC) för de viktigaste fiskarterna. Totalen fördelas sedan mellan medlemsländerna i form av nationella fångstkvoter.
Enligt EU-kommissionären Maria Damanaki har ökade fiskekvoter under 2012 lett till ökade intäkter för yrkesfiskare på 135 miljoner euro, det vill säga drygt 1,1 miljarder svenska kronor. Inför 2013 vill hon se ytterligare ökningar av kvoterna för bland annat skarpsill i Östersjön, från dagens 242 000 till 278 000 ton. Hon vill även tillåta ökat fiske av vissa bestånd av torsk, tunga, sill och havskräfta.
– Det här är ett bevis på att ett hållbart nyttjande av haven på lång sikt också kan ge ekonomiska fördelar på kort sikt, skriver Maria Damanaki i sin blogg.
Kunskapen om och metoderna för att mäta fiskbestånd har också förbättrats de senaste åren.
– Ju mer vi vet om olika fiskbestånd desto säkrare analyser kan vi göra för att kunna nyttja dem på ett hållbart och biologiskt försvarbart sätt. Men, den positiva trenden betyder inte att vi kan slå oss till ro, nu gäller det att fortsätta och utveckla EU:s gemensamma fiskeripolitik, säger Bengt Kåmark.
Nyligen hölls ett EU-seminarium i Bryssel med forskare samt representanter från fiskerinäringen och fiskeriförvaltare från hela Europa. Huvudfrågan var om det går att nå målet med en fiskeflotta som är i balans med fisk- och skaldjursbestånden.
– Vi har långt kvar till den dagen, frågan är om det ens går att uppnå. Men klart är att fiskeaktiviteten minskar, det vill säga tiden som fiskeflottan är ute till havs. Det leder till bättre fisk- och skaldjursbestånd, säger Bengt Kåmark.
Här är några av de rapporter som presenterades på EU-seminariet och information från EU-kommissionen om utveckling av fiskebestånd och fångstmöjligheter 2013:
- Perceptions and Experiences with Effort Management, Kenneth Patterson
- EU Fishing Effort Seminar, David Brew
- Analysis of fishing effort management, including effects on discarding, Hans-Joachim Rätz
- Control on fishing effort, Marta Janakakisz
- Communication from the Commission to the Council concerning a consultation on Fishing Opportunities for 2013 Directorate-General for Maritime Affairs and Fisheries European Commission, rapport.
Ett av de bästa exemplen på framgångsrik fiskeriförvaltning gäller torsken i i Barents hav. 2007 rekommenderade ICES fångstkvoter på 300 000 ton, nästa år är rekommendationen 940 000 ton. Under samma period har den del av torskbeståndet som uppnått lekmognad ökat från 700 000 ton till drygt 2 000 000 ton. Förklaringen är att länderna som fiskar där, bland annat Ryssland och Norge, kunnat enas om en långsiktig strategi och fått bort det mesta av det olagliga fisket som tidigare var ett stort problem i området.
I området innanför Tjörn och Orust liksom i Gullmarn har jag av fritidsfiskare hört att de återigen börjat få torsk bland de fiskar de drar upp. Något som skulle kunna tyda på att torsken faktiskt börjar återhämta sig i vissa av de inre fjordområdena på västkusten.
Noterbart i det sammanhanget är att trålfiske, såväl med bottentrål som med flyttrål, sen länge är förbjudet i fjordarna innanför Tjörn och Orust. I Gullmarn fiskas det främst efter räkor och kräftor med bottentrål. Då använder man oftast trål med rist som gör att bifångster som torsk och plattfisk inte hamnar i trålen i nån större utsträckning. Kräftfiske är dock betydligt miljövänligare om man fiskar med burar.
Svensson/HaV
Intressant?
Borgarmedia: DN, SVD1, 2, 3,
Läs även andra bloggares åsikter om Kåmark, Fiske, Skagerak, Nordsjön, Västerhavet, Fiskutkast, Fiskeredskap, Räkfiske, Kräftfiske, Sverige, Norge, Danmark, Samhälle, Politik, Fiskekvoter, Torsk, Torskfiske
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.