Egypten: President Mursis konstitutionsändringar ett hot mot rättsstaten

De nya befogenheter, som Egyptens president Mohammed Mursi presenterade i ett dekret häromdagen, som bland annat innebär att han utökar sin makt och ger honom vida befogenheter att sätta sig över domarkåren, kommer leda till en ny era av förtryck, säger Amnesty International.

Den 22 november offentliggjordes ändringarna i Egyptens konstitution. De kommer att ge presidenten obegränsade befogenheter, vilket till exempel förhindrar en rättslig prövning av hans beslut. Ändringarna ger också Mursi rätt att vidta vilka åtgärder som helst för att ”skydda landet och målen med revolutionen”.

Utöver det kan ”lagen som skyddar revolutionen” tillåta den nytillsatte riksåklagaren att kvarhålla människor i upp till sex månader för att ”skydda revolutionen”. Under tiden som anklagelser, relaterade till bestämmelser i strafflagen om bland annat press- och mediebrott eller att organisera protester eller arbetsstrejker, utreds. Sådana restriktiva bestämmelser har rutinmässigt används i Egypten för att straffa dem som fredligt utövar sin rätt till yttrande-, mötes-, och föreningsfrihet. Detta innebär att människor i Egypten kan sitta falskt anklagade i häkte i sex månader innan de slutligen ställs inför rätta.

I ett tal som Mohammed Mursi höll, den 23 november, sade han att det pågår ett arbete för att påskynda reformer och säkra de positiva följderna av revolutionen. Att göra avkall på rättsstatsprincipen är fel väg att gå för att kunna garantera de mänskliga rättigheterna eller för att säkra rättvisa för offren i samband med revolutionen. Istället uppmanar Amnesty Egyptens president att respektera principen om att ingen står över lagen – inklusive Mursi själv – genom att dra tillbaka de senaste ändringarna som ger honom immunitet.

De konstitutionella ändringarna ger också möjlighet att återuppta utredningar och åtal i samband med mord och skador på demonstranter, liksom ”terrorbrott” som begåtts av den gamla regimens tjänstemän enligt en ny lag. Den nya lagstiftningen lyfter fram åtgärder i Egyptens strafflagstiftning som tidigare hindrade en förnyad rättegång baserad på nya bevis eller omständigheter.

Det gäller även brottet ”terrorism” som länge haft en vag definition i landet. Enligt uppgifter har Egyptens nye riksåklagare sagt att rättegången, då den tidigare presidenten Hosni Mubarak och den tidigare inrikesministern Habib Adly dömdes till livstids fängelse, medan sex andra tjänstemän vid inrikesministeriet frikändes, skulle omprövas. Den nya lagen inkluderar också inrättandet av specialiserade åklagare och utredningsdomare som kan undersöka liknande fall. Omprövningar efter frikännanden kan i undantagsfall tillåtas enligt internationella normer för mänskliga rättigheter när nya bevis framkommer. I praktiken befarar dock Amnesty att den nya lagen har potential att missbrukas av den verkställande makten och att underminera rättsväsendet och rättigheterna för den anklagade.

I oktober lyckades inte Mursi med sitt försök att avskeda riksåklagaren – vilket inte ligger inom hans makt enligt egyptisk lag – efter att åklagarämbetet hade frikänt alla åtalade i samband med sammandrabbningarna mellan demonstranter som var för- och mot Mubarak, på Tahrirtorget i februari 2011. Brottmålsdomstolar har frikänt de flesta poliser som anklagats för mord på demonstranter under upproret. De ansåg att bevisen mot poliserna var otillräckliga, eller att polisernas övervåld var berättigat eftersom de var tvungna att skydda polisstationer mot angrepp från demonstranter. Amnesty kritiserar frikännandena och tror att rättvisa inte kan uppnås genom att underminera rättsväsendet utan snarare genom att reformera och stärka det.

Efter att presidenten hade presenterat dekretet gick tusentals egyptier ut på gatorna över hela landet och protesterade. Tahrirtorget uppstod våld och sammandrabbningar mellan kravallpolis och demonstranter. Enligt Al Jazeera stod Tahrirtorget i brand. Den 20 november blev Mohamed Gaber Salah, en av medlemmarna i ungdomsgruppen ”6 april-rörelsen”, allvarligt skadad av ett hagelgevär samtidigt som dussintals andra också skadades i sammandrabbningarna med kravallpolisen i närheten av Tahrirtorget. Protesterna högtidlighöll årsdagen av massprotesterna som bröt ut 2011 mot det militära styret och där över 50 demonstranter dödades av säkerhetsstyrkor.

Svensson/Amnesty International

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements