Skånska Cementgjuteriet till Skanska

Största byggbolaget idag och största byggbolaget på miljonprogrammets tid är och var Skånska Cementgjuteriet, idag med det internationaliserade namnet Skanska. AB Skånska Cementgjuteriet grundades 1887 för att tillverka betongprodukter. Snart började företaget även med byggverksamhet och 1897 grundades företagets första utlandsverksamhet.

Med tiden växte Skånska Cementgjuteriet allt mer, på 1950-talet utökades de internationella satsningarna. 1965 blev företaget börsnoterat. Bolaget var då sedan länge Sveriges största byggbolag och byggde det mesta. Bostäder, kontor, vägar, kraftverk, broar osv. Företaget växte av egen kraft och genom uppköp av andra företag, 1967 köptes exempelvis byggfirman Ohlsson & Skarne. Andra dotterbolag i den stora skånska byggkoncernen i början på 1970-talet var fastighetsbolagen Sulcus, Mälarhus och Betongblandaren och tillverkande dotterbolag som Norrbottens Cementgjuteri och Skånska Makadamfabriken.

1963 kontrollerade familjen Wehtje 63% av rösterna och aktiekapitalet i AB Skånska Cementgjuteriet, huvudsakligen via AB Iföverken som i sin tur kontrollerades av familjen Wehtje genom personligt aktieinnehav. 1970 hade AB Cementa (tidigare Skånska Cement AB, ett cementtillverkande företag) och AB Iföverken fusionerat. Cementa (via Iföverken) kontrollerade 39% av rösterna i AB Skånska Cementgjuteriet, Allan Skarne 5,7% vi aktier han fått när Skånska Cementgjuteriet köpte hans byggbolag Ohlsson & Skarne. Tjänstemän i byggföretaget kontrollerade 3,8% via AB Ellenbogen medan familjen Wehtje ägde cirka 3,5%. Ägandet i AB Cementa var mycket blandat med AB Custos (Skandinaviska Banken) och Skandinaviska Bankens pensionsstiftelse som större ägare.  Dessutom kontrollerade finansgruppen också byggbolaget Svenska Entreprenad AB (SENTAB), i vilket Iförverken och Skånska Cementgjuteriet tillsammans ägde 37%.

1960 hade AB Skånska Cementgjuteriet totalt 11 700 anställda och 1972 20 200. SENTAB hade 500 anställda 1960 och ungefär lika många 1972. Det näst största byggföretaget, BPA, hade sistnämnda år 16 000 anställda.

Genom det gemensamma ägandet i Skånska Cementgjuteriet och Cementa kontrollerade familjen Wehtje och senare direktörerna i bolagen hela kedjan från grustäkt, lertäkt, kalkbrott över cementtillverkning, eternittillverkning, gipsskivetillverkning, tillverkning av badrumsporslin, betongelement, lättbetong, byggverksamhet och fastighetsförvaltning. Företagsgruppen var totalt dominant inom den svenska byggproduktionen under miljonprogrammet. De största konkurrenterna var kopperationene i samverkan med fackföreningsägda BPA samt Industrivärden med sina dotterbolag Gullhögen, Gullfiber, JM-gruppen etc.

På 1970-talet utvecklades ägandet i Skånska Cementgjuteriet på så sätt att ett korsägande mellan Cementa som bytte namn till Industri AB Euroc och AB Skånska Cementgjuteriet utvecklades i ett försök att hindra andra finansgrupper att ta över:

Detta ledde till att företagsledningarna i Industri AB Euroc (tidigare Skånska Cement AB) och Skånska Cementgjuteriet AB (numera Skanska) beslöt sig för att stoppa sådana försök och Cemengjuteriet köpte en stor post aktier i Euroc. Euroc var redan sen tidigare den största ägaren i Cementgjuteriet.

1974 offentliggjorde de två bolagen bildandet av tre nya investmentbolag, Opus, Protorp och Laverna. Till dessa bolag överläts Eurocs aktier i Skånska Cementgjuteriet och Cementgjuteriets aktier i Euroc. Ägare till de tre nya företagen var till en början Euroc och Cementgjuteriet. Laverna såldes dock snart av till Praktikergruppen, vid tillfället Robert Weils spekulationsleksak, och bytte namn till Investment AB Collector. Aktierna Laverna haft i Cementgjuteriet hade då redan avyttrats.

Senare kom både Opus och Protorp att få vidgat ägande och att introduceras på börsen. I slutet av 1970-talet kontrollerade gruppen även Ahlsell AB och gruppens mest framträdande representant var Bengt Haak. Totalt fanns cirka 32 000 anställda i av gruppen kontrollerade bolag vid denna tid.

Från 1984 bytte Skånska Cementgjuteriet namn till Skanska, det namn man använt internationellt redan innan dess.

1986 hade ägandet utvecklats så att de största ägarna i Skanska var Opus med 16,2%, Protorp med 13,4% och AB Ellenbogen med 5,3%. I Euroc var de största ägarna Skanska med 26,2%, Protorp med 7,9 och Opus med 5,6%.  I Opus ägde Skanska 27.5% och Euroc 27,3% medan Skanska ägde 21,5% i Protorp och Euroc 21,3%. Inga andra ägare kunde hota korsägandet och direktörernas makt även om försök gjordes. Vid denna tid var Skanska också dominerande ägare i Sandvik samt stor ägare i SKF och Graningeverken.

Korsägandet kom senare att avvecklas och idag är Skanska ett bolag som kontrolleras av Handelsbanken och dess investmentbolag Industrivärden.

Idag har Skanska 11 000 anställda i Sverige och 56 600 anställda totalt. Bolaget är verksamt i Europa, Latinamerika och USA och är ett av världens största byggbolag. Huvudägare är  Industrivärden/Handelsbanken som kontrollerar 25,3% av rösterna och 9,1% av kapitalet. AB Industrivärden står för 24,3% reps. 7,6%. Resten står SHB-fonder för. Ett annat fastighets- och byggbolag, Lundberg-Gruppen, kontrollerar 11,7% av rösterna och 3,8% av kapitalet.

Andra källor:
Koncentrationsutredningen SOU 1968:7
Mert Kubu, Bostadspamparna, 1971
Olof & Birgitta Forsgren, Vem äger vad i Svenskt näringsliv, 1972
Sveriges 1000 största företag 1973, 1973
Olof Forsgren, Vem äger vad i Svenskt näringsliv, 1976
Sven-Ivan Sundqvist, Ägarna och makten, 1986
Sven-Ivan Sundqvist, Ägarna och makten, 1987
Olika nummer av Veckans Affärer 1977-1985
SIND 1980:5

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Skanska, Skånska Cementgjuteriet, Ohlsson & Skarne, Wehtje, Skånska Cement AB, AB Cementa, SENTAB, Svenska Entreprenad AB, Opus, Protorp, Korsägande, Industrivärden, Handelsbanken, Ekonomi, Historia

Tags: Skanska, Skånska Cementgjuteriet, Ohlsson & Skarne, Wehtje, Skånska Cement AB, AB Cementa, SENTAB, Svenska Entreprenad AB, Opus, Protorp, Korsägande, Industrivärden, Handelsbanken, Ekonomi, Historia

Powered by Qumana