Aktivt skogsbruk gör stor klimatnytta, eller?

Genom att bruka skogen aktivt och använda skogsråvara till att ersätta fossil energi och energikrävande byggmaterial som betong och aluminium gör skogen störst klimatnytta på längre sikt. Det menar en forskning och forskare från programmet Future Forests på Svenska Lantbruksuniversitetet (SLU).

Problemet med analyserna är att de till stor del finansierats av de stora svenska skogsföretagen. Även i den statlliga stiftelse, Mistra, som står för huvuddelen av finansiering är de stora skogsbolagen representerade i styrelsen och har inflytande. Frågan är det verkligen går att lita på en rapport som de finansierat och som kommer fram till att deras skogsbruk är det bästa för klimatet och miljön. Vissa uppgifter och slutsatser är det säkert inga problem med, men kanske med andra.

För varje skördad skogskubikmeter minskar utsläppen till atmosfären med 470 kg koldioxid. Det visar analyser från Future Forests som publicerats i tidskriften Forests. Men skogen har kapacitet att göra ännu större klimatnytta.

 – Skogens potential att göra nytta för klimatet är betydande och det som avgör klimatnyttan är hur mycket vi kan öka tillväxten och därmed tillgången på skogsråvara samt hur vi prioriterar att använda den, säger Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet och verksam i forskningsprogrammet Future Forests.

Hållbarhetskrav från EU

Frågan om skogens och skogsråvarornas påverkan på växthusgasbalansen är aktuell eftersom det inom EU finns en ambition att utvidga de hållbarhetskrav som etablerats för flytande biobränslen till att omfatta även fasta biobränslen. I samband med detta utvecklas olika förslag på metoder för att säkerställa att skoglig bioenergi verkligen bidrar till minskade växthusgasutsläpp.

Debatten om den skogliga bioenergin försvåras av att det råder olika uppfattningar hur man ska beräkna växthusgasbalanser för skogliga bioenergisystem. En del studier som har funnit att skoglig bioenergi orsakar ökade växthusgasutsläpp på kort sikt, begränsar exempelvis analyserna till att omfatta enstaka åtgärder inom enskilda skogsbestånd, exempelvis uttag av avverkningsrester i samband med en avverkning. Sådana studier är av begränsat värde för bedömningar av huruvida satsningar på skoglig bioenergi bidrar till minskade växthusgasutsläpp enligt forskarna från Future Forests.

– För att förstå och beskriva skogens roll i klimatarbetet måste man vidga analysen till att omfatta skogsbruket som helhet, hur skogsbruket påverkar mängden koldioxid som binds in och lagras i skogarna samt hur produktionen av bioenergi och andra skogliga produkter påverkar växthusgasutsläppen genom att ersätta fossila bränslen och produkter säger Tomas Lundmark. Det räcker inte att titta på koldioxidbalansen efter enskilda åtgärder i enskilda skogsbestånd och extrapolera de siffrorna.

Lämna skogen för fri utveckling

Forskarna inom Future Forests analyserade också vad som händer om man lämnar skogen för fri utveckling istället för att bruka den. Man fann att på kort sikt så kan detta uppfattas som ett mycket klimatsmart skogsbruk. Varje skogskubikmeter binder 700 – 900 kg koldioxid. Dock kommer skogen förr eller senare till en punkt då den av åldersskäl slutar växa och inte tar upp mer koldioxid, för att till slut dö och avge koldioxid. En tät och gammal skog innebär också en stor risk för bränder, stormar och insektsangrepp med stora koldioxidutsläpp som följd.

– Om man överväger att lämna skogen för fri utveckling för klimatets skull bör man ta med i ekvationen att det förutsätter att det finns andra sätt att tillgodose samhällets behov av träråvara och energi, säger Tomas Lundmark.

Analysen av Future Forests forskare tog också hänsyn till att Sverige exporterar stora mängder av skogsprodukter. Det innebär att den största andelen, nästan 80 %, av den klimatnytta svenskt skogsbruk bidrar med exporteras utomlands.

Sammanfattningsvis visar den nu publicerade studien att om vi i framtiden fortsätter använda skogen i Sverige som vi gör idag kommer vi varje år att undvika utsläpp av koldioxid i storleksordningen 60 miljoner ton. Det är lika mycket som vi för närvarande varje år rapporterar att vi släpper ut. Med ett skogsbruk som inriktas mot ökad produktion av skogsråvara kan denna klimatnytta öka ytterligare menar forskaran vidare.

Den sista slutsaten hör nog till de som verkligen kan ifrågasättas. Dessutom tycks analysen inte ha beaktat andra former av skogsbruk, exempelvis utan stora kalhyggen och med mindre skadliga maskiner. Kanske det vore bättre med ett mindre storskaligt skogsbruk. Men om det får vi inget svar i denna studie som delvis är finansierad av de stora skogsbolagen.

Läs mer: Stora svenska markägare

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Skogsbruk, Klimatnytta, Skogsbolag, MIstra, Future Forests, Forskning, Ekonomi, Klimat, Klimathotet, Natur, Samhälle, Politik