Organiserad brottslighet – utpressning och korruption

Detta är viktiga verktyg i de kriminellas arsenal av verktyg och ingår i det som kallas otillåten påverkan i polisens senaste rapport om organiserad brottslighet. Med otillåten påverkan menar polisen (och BRÅ) trakasserier, hot, våld, skadegörelse och korruption där gärningspersonens syfte är att påverka en persons agerande till sin egen fördel. Det täcker in ett brett spektra av den påverkan som aktörer inom organiserad brottslighet utövar. Även subtila former av otillåten påverkan som inte är formellt olagliga är inkluderade. Kriminella vet hur de ska agera för att undvika lagföring och i många fall behöver inte ens ett verbalt hot uttalas för att den utsatte ska uppleva situationen som hotfull.

Människor som är anställda inom rättsväsendet, som poliser, åklagare, domare etc utsätt ofta för hot. I polisers fall betraktas detta ofta som en del av jobbet men knappast för de andra yrkesgrupperna. Andra grupper är myndighetsanställda av olika slag som utsätts för hot och trakasserier. Det är vanligt att sådan hot och trakasserier inte polisanmäls och den totala omfattningen av problemet är inte känd. Särskilt utsatta är representanter för tillsynsmyndigheter och det gäller speciellt inom de branscher där kriminella främst är verksamma såsom renhållnings-, restaurang- och byggbranscherna. Ett typexempel är påtryckningar och hot i samband med beslut om utskänkningstillstånd.

Andra myndigheter där personalen är i riskzonen för att bli utsatt för hot och trakasserier är myndigheter och förvaltningar som beslutar om bidrag. Brottslighet är ofta en osäker inkomstkälla och bidrag från statliga myndigheter är därför en betydelsefull basinkomst för många kriminella personer. Hot och påtryckningar förekommer därför mot personer på myndigheter som betalar ut ekonomisk ersättning. Även läkare kan utsättas för otillåten påverkan för att utfärda intyg som kriminella aktörer behöver för att vissa bidrag ska beviljas.

Myndigheter som utfärdar identitetshandlingar är också i riskzonen. Det förekommer påtryckningar mot tjänstemän för att ge människor falska identiteter eller identitetshandlingar till ”fel” person. Socialtjänsten har en rad uppdrag, däribland utbetalande av bidrag och LVU-placering som sätter personalen i en utsatt situation avseende otillåten påverkan.

Oönskad rapportering i media som ger en bild av det kriminella nätverket som de inte själva vill förmedla eller när medierapportering leder till att rättsväsendet riktar uppmärksamhet och åtgärder mot det kriminella nätverket innebär ofta hot och trakasserier mot journalister.

Även politiker kan utsättas för otillåten påverkan från aktörer inom organiserad brottslighet. Det kan exempelvis vara förtroendevalda i kommunfullmäktige som fattar beslut som kan ha påverkan för kriminellas verksamhet, exempelvis byggnadsnämnder.

Banktjänstemän som utfärdar lån och mäklare är tjänsteutövare som har en central roll för att
kriminella ska kunna genomföra viss ekonomisk brottslighet. Här kan påverkan ske via
mutor men personen kan även ha hamnat i en beroendeställning. Det finns exempel på när missbruk lett till att en tjänsteman underlättat för kriminella. Även skulder kan användas av kriminella aktörer för att direkt eller indirekt tvinga tjänstemännen att möjliggöra brottslighet så som penningtvätt.

Andra utsatta yrkesgrupper är exempelvis anställda vid skolor och fritidsgårdar samt väktare och
parkeringsvakter. Detta speciellt i utsatta geografiska områden där lokalt förankrade kriminella nätverk finns och verkar.

Precis som för otillåten påverkan mot myndighetsföreträdare sker generellt otillåten påverkan mot privatpersoner främst genom hot och trakasserier. Otillåten påverkan mot målsägande och vittnen är en ett tydligt exempel på sådant. Samtidigt är detta ett område där det av förklarliga skäl är svårt att få information då den otillåtna påverkan syftar till att information om brottslighet inte ska nå polisen. Det finns av polisen kända fall och även en del allmänt kända fall där vittnen och målsäganden utsatts för direkt påverkan såsom hot och våld i syfte att hindra en rättsprocess gång.

De fall av otillåten påverkan där de kriminella lyckas påverka vittnen eller målsäganden kan skönjas genom att brottsanmälningar och vittnesmål dras tillbaka. Viljan hos allmänheten att delta i rättsprocesser tycks minska i flera områden. Det förekommer också att medborgare som lämnat uppgifter, eller kan tänka sig att lämna uppgifter till polisen drar sig ur om de inte kan lämna uppgifterna anonymt. Problemet är tydligt gällande grova brott och försvårar polisens möjligheter att utreda exempelvis mord.

Självcensur

Självcensur är när personer utifrån en oro för otillåten påverkan undviker att exempelvis fatta ett beslut, underlåter att rapportera iakttagelser eller anmäla brott. Självcensur kan bygga på en befogad likväl som en obefogad rädsla för otillåten påverkan. Att andra i ens närhet utsatts för otillåten påverkan kan exempelvis bidra till självcensur. Självcensur kan vara ett större problem än otillåten påverkan.

Självcensur förekommer även inom brottsbekämpande myndigheter. Anställda kan undvika att rapportera iakttagelser eller undvika att ingripas mot personer med koppling till organiserad brottslighet.

I utsatta geografiska områden och mindre orter där lokala kriminella nätverk förekommer bedöms viljan att anmäla brott och medverka i brottsutredningar gentemot aktörer i områdena som låg. Risken att bli igenkänd är större, brottslingarnas våldskapital ofta mer känt och risken att stöta på nån av de kriminella är större.

Rädsla anges som motiv till att vittnen och målsägande inte talar med polisen i sådana områden och på sådana orter. Det offentliga våld som de lokala kriminella nätverken många gånger står för i områdena och orterna blir för de boende en tydlig påminnelse om vad de kriminella nätverken är kapabla till. Det kan även räcka med ett rykte om en gärningsmans kapacitet för att mana till tystnad.

Andra faktorer som lyfts fram bidragande till en utveckling mot att boende inte vill tala med polisen är en brist på tilltro till myndigheter alternativt en uppgivenhet då det upplevs som att polisen inte kan skydda vittnen eller minska brottsligheten. Fall där kriminella dömts till låga straff, exempelvis endast skyddstillsyn, och snabbt åter är i området där vittnen och målsäganden bor spär på en bild av att polisen inte kan göra något för att bekämpa brottsligheten.

Utpressning

Utpressning är ett sätt för kriminella att skapa och upprätthålla disciplin samt ett sätt att få pengar. De som utsätts för brottsligheten kan vara andra kriminella men även privatpersoner eller personer som driver företag exempelvis butiker eller restauranger. För vissa kriminella är utpressning en verksamhet som ger dem bra inkomster, inkomster som kan användas till konsumtion eller investering i andra brottsupplägg. För en del kriminella är utpressning en grundinkomst.

Utpressning är ett brott som det krävs få resurser för att genomföra eller nå framgång med då den bärande delen i upplägget ofta är ett känt våldskapital. Aktörer som begår utpressning anstränger sig för att hålla sig på gränsen till vad som kan anses vara brottslighet. Det finns exempel på att kriminella studerar polisens förundersökningar från utpressningsärenden för att försvåra lagföring för utpressning. Mörkertalet för utpressning bedöms som stort. Utpressning förknippas ofta med våld och hot om våld men det finns även andra former av utpressning.

Korruption

Korruption är att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning.

Korruption är ett osynligare påverkningsmedel än våld och hot. Det används ofta av aktörer som är mer avancerade i sin brottslighet och mer måna om att inte synas. Korruptionsproblematiken är större än den typiska situationen av givande och tagande av muta. De flesta, mer vedertagna, korruptionsdefinitioner beskriver ett agerande som innefattar ett maktmissbruk för egen eller annans vinning. I denna beskrivning ingår ageranden som närmast brukar hänföras till nepotism, svågerpolitik och vänskapskorruption, vilka sammantaget är olika typer av jäv, dvs. att otillbörlig hänsyn tas vid beslutsfattande. Den form av korruption som främst bedöms förekomma kopplat till organiserad brottslighet är vänskapskorruption. En specifik form av korruption är match-fixning, dvs uppgjorda matcher inom idrotten. Det är något som ökat under senare år och som ofta har koppling till organiserad brottslighet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Utpressning, Rättsväsen, Våld, Organiserad brottslighet, Korruption, Hot, Trakasserier, Otillåten påverkan, Restauranger, Byggen, Byggbranschen, Renhållning, Sophantering, Bidrag, Utskänkningstillstånd, ID-handlingar, Falska pass, Falska ID-handlingar, Polisen, Brott, Samhälle, Politik