Privatisering och vinstjakt har skapat sämre säkerhet vid väg- och spårarbete

Det finns ett omfattande regelverk när det gäller arbete på väg och spår, bland annat för att försöka säkra god arbetsmiljö och säkerhet. Nya regler har inneburit större flexibilitet men samtidigt ökad otydlighet vilket försämrat säkerheten. Det är uppenbart att regelverket inte på något sätt kan motverka de säkerhetsbrister som uppstått på grund av avreglering och privatisering av järnvägen. Det visar en analys som gjorts forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Nya regler och föreskrifter för arbete på väg började gälla i januari 2013 och på spårsidan togs det under 2011 fram ett antal åtgärder för att förbättra säkerheten. Forskarna på VTI har analyserat hur de nya regelverken har implementerats och hur de påverkat roller och ansvarsfördelning samt personalens och andras säkerhet.

– Resultaten visade att de vi talat med rent allmänt är positiva till det nya regelverket eftersom det innebär en större flexibilitet än tidigare med större möjlighet att ta fram egna lösningar. Samtidigt visar studien att det kanske är just denna flexibilitet som resulterat i en otydlighet då det gäller roller och ansvar samt bristande rutiner, som i sin tur påverkat säkerheten negativt, säger Sonja Forward, forskare på VTI i ett pressmeddelande.

Kortsiktiga vinstkrav och tillfälliga anställningar ger dålig utbildningsnivå

Studien visar att information om regelverket inte nått alla berörda. Detta har resulterat i att det finns en stor okunskap om vilka regler som gäller. Framförallt gäller detta underleverantörer som Trafikverket inte har någon direkt överenskommelse med.

Information och utbildning är viktiga faktorer i implementeringsarbetet, men även här visade studien att det finns stora brister. Utbildningens faktiska längd och innehåll stämmer exempelvis inte alltid överens med den kursplan som har godkänts av Transportstyrelsen.

– Det verkar också finnas en motvilja mot att satsa på en god utbildning eftersom detta innebär en merkostnad för företaget. En bidragande faktor till detta är att många av de anställda är timanställda, säger Sonja Forward i pressmeddelandet.

Studien visar också att de intyg om genomgången utbildning som arbetsgivaren sänder in till Trafikverket inte alltid ger en korrekt bild av personens verkliga kompetens.

Lägsta pris går före säkerhet

Ett problem som är kopplat till arbete på väg är att viktiga delar som har med säkerhet att göra endast finns med i rådsdokumentet, men enligt deltagarna är det relativt ovanligt att det som står i rådsdokumentet implementeras. Istället väljer upphandlaren att endast ta med de minimikrav som finns i kravdokumentet. Alldeles för ofta är det lägsta pris som gäller.

– I studien framgick det också att det finns en viss uppgivenhet gentemot bilister som de flesta aktörer uppfattar som nonchalanta. Resultaten visar att denna inställning kan leda till en självuppfyllande profetia; eftersom vägarbetarna inte tror att bilisterna följer deras anvisningar lägger de mindre möda på att de skall göras på ett korrekt sätt. Risken är då stor att de trafikanter som vill göra rätt istället gör fel.

Även inom spårtrafik finns problem med höga hastigheter förbi arbetsplatserna och projektledare vittnar om svårigheter att få gehör för större sänkningar. Det finns ytterligare exempel på bristande säkerhet för dem som arbetar på väg och i spår, i vissa fall kan bristerna kopplas till att de anställda inte vågar säga ifrån, men också till en bristande säkerhetskultur. Att anställda inte vågar säga ifrån beror förstås på att de har osäkra anställningar.

Forskarnas rekommendationer tar inte itu med problemen

– Vår rekommendation är att framtida implementering och informationsspridning bör ske i flera led, både inom Trafikverket och till externa aktörer så som leverantörer och underleverantörer, säger Sonja Forward. Kvalitén på utbildningarna behöver förbättras och ansvaret bör ligga hos en myndighet eller ett bolag som tydligt kan redovisa sin förmåga att genomföra dessa utbildningar. Om utbildning är privat så bör den följas upp för att säkerställa att den håller en hög kvalitet. Att examinera deltagarna bör ligga på en myndighet. Någon form av erfarenhetsöverföring för nyanställd personal skulle också behöva utredas. Ett förslag är att den nyanställde går bredvid en mer erfaren person under en tid, som en slags lärlingsperiod.

Istället för att kritisera och föreslå åtgärder som tar itu orsakerna till problemen väljer forskarn att föreslå dyra åtgärder som inte kommer att ge resultat. Utbildningar är meningslöst att föreslå när ekonomin gör att företagen ändå inte kommer att genomföra dem. VTI går på symptomen istället för sjukdomen.

Förfrågningsunderlagen behöver ses över och kvalitetskraven bli mer specifika. Det bör vara kvalitet som avgör vem som får uppdraget, istället för lägsta pris. Den upphandlande myndigheten bör åläggas att även beakta samhällskostnaderna och inte enbart kostnaderna för det utförda arbetet.

Fler inspektioner av arbetsplatser behövs av såväl arbetsmiljöinspektörer som Trafikverkets kontrollanter. Vägarbetskontrollanter måste i likhet med kontrollanter för spårarbeten ha rätt att avbryta ett pågående arbete som utförs på ett felaktigt sätt.

Kontroller leder inte till ett bättre säkerhetsarbete och ofarligare jobb. Det leder bara till dyrare arbeten, mer byråkrati och slöseri med pengar och resurser.

De vettiga och fungerande åtgärderna för att förbättra säkerheten vid spår- och vägarbeten undviker VTI helt att beröra. Exempelvis att sluta med upphandlingar där lägsta pris är det viktigaste, att sluta anlita underleverantörer i flera led, att avprivatisera underhållet av järnvägen och att införa begränsningar i möjligheterna att ha tillfälligt anställda och att använda sig av bemanningsföretag. Det är åtgärder som verkligen skulle leda till förbättra säkerhet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, Vägarbete, Spårarbete, Säkerhet, Avreglering, Sonja Forward, Trafikverket, Upphandlingar, Vinstkrav, Profitjakt, Underhåll, Vägar, Spår, Järnväg, Bilism, Kollektivtrafik, Trafik, Samhälle, Politik