Tillit i grannskapet förebygger gatuvåld

Varför begås det brott, var i Malmö begås det flest brott och varför begås det fler brott i utsatta områden än i andra? De frågorna behandlar Manne Gerell vid Malmö högskola svar på i sin doktorsavhandling ”Neighbourhoods without community”. Några egentliga svar kommer han dock inte med. Avhandlingen är alltför tunn för det.

För att förstå varför och var det begås brott har Manne Gerell valt att koppla sina frågor till begreppet kollektiv förmåga. Hans avhandling kretsar kring två grundläggande frågeställningar: hur ska ett bostadsområde definieras och kan den kollektiva förmågan att hantera brott förklara kriminalitet?

– I avhandlingen visar jag att det finns en stark koppling mellan ett bostadsområdes kollektiva förmåga och mängden gatuvåld. Med kollektiv förmåga menar jag en kombination av tillit och samarbete för att lösa problem. Någon sådan koppling finns dock inte på bostadsområdesnivå när det gäller anlagda bränder. Mina studier visar också att både anlagda bränder och kollektiv förmåga förstås bäst om man ser till mindre geografiska platser snarare än till hela bostadsområden, säger Manne Gerell i ett pressmeddelande.Avhandlingen och Gerell menar att det är bättre att fokusera på särskilt utsatta gator, gårdar eller kvarter snarare än hela bostadsområden. Att till exempel svepande prata om problem i eller leta lösningar för så stora områden som Rosengård eller Tensta-Rinkeby är inget Manne Gerell förespråkar.

Enligt pressmeddelandet menar Manne Gerell  att det förekommer mer våld i utsatta områden. Hans avhandling visar dock tydligt att det förekommer mer våld i centrala Malmö än i så kallat utsatta områden. Huvudanledningen till detta är förstås att det finns mer folk i centrum. Han menar också att fattigdom inte i sig är en avgörande faktor för att det förekommer våld. Det är ju sant såtillvida att fattiga områden inte har mest våld. Men sambandet fattigdom/arbetarklass/låg utbildning och brott är väl klarlagt i forskningen sen länge. Att påstå motsatsen måste betraktas som okunnigt. Han menar också att det istället främst handlar om den låga kollektiva förmågan. När du inte känner igen eller än mindre känner tillit för dina grannar, är ofta engagemanget för området lågt. Då kan våldet pågå utan att ”kollektivet” reagerar. Det är en självklarhet. Men normalt brukar vi kalla det social kontroll. Social kontroll leder till minskad brottslighet.

– Där det finns en låg kollektiv förmåga finns mer våld. Det finns dock inte samma koppling för bränder. Det finns det kanske på mer specifika platser, men inte för hela bostadsområden. En tänkbar förklaring till att det förekommer bränder i de här områdena är kanske att det bor fler människor i utsatta områden som ens kan tänka sig att tända eld på saker. Många lever i utsatthet, är arga och frustrerade. Och de flesta som anlägger bränder tenderar att göra det nära hemmet, säger Manne Gerell.

Detta är också en tveskam utsaga. En mycket stor del av bilbränderna är försäkringsbedrägerier. Detta är den troliga orsaken till att det enligt avhandlingen inte finns nåt samban mellan dålig social kontroll (dålig kollektiva förmåga) och bilbränder.

När det gäller gatuvåld så sker det inte uteslutande i utsatta områden med låg kollektiv förmåga, utan även på platser där många människor passerar eller vistas. I närheten av barer, nattklubbar och restauranger finns det många människor och ofta även en stor andel berusade människor.

– Att bryta den nedåtgående spiralen handlar troligen om många små olika satsningar och effekter, med fokus på gatan, gården eller kvarteret. Och det gäller att hitta rätt lösning för varje plats, för det finns inte en lösning som fungerar överallt, säger Manne Gerell.

Med det uttalandet är Gerell också ut och cyklar. Sådana insatser leder i allmänhet till att brottsligheten flyttar sig från en plats till en annan. Det finns det också en mängd forskning som visar.

– Jag har fått nya forskningsmedel för att studera våldsbrott vid busshållplatser i Malmö. Jag ska studera hur mycket gatuvåld som sker vid varje busshållplats i förhållande till hur många som kliver på bussen och hur det ser ut runt omkring dessa hållplatser. Finns där bostadsområden, restauranger eller parker? Jag vill ta reda på var det är farligt att vistas i Malmö och varför. Jag vill förstå brottsligheten, avslutar Manne Gerell.

Till slut några ord om själva avhandlingen. Den är skriven på lite stapplig högtravande engelska och de människor vars vardag den i första hand berör kan knappast läsa den och begripa den. Den här typen av forskning borde skrivas på svenska och borde ha en vardagsspråklig version som underlättar för de som den är mest intressant för och för dem det berör.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Advertisements