Den sociala sammanhållningen fortsatt stark

Vårt individualiserade och heterogena samhälle tycks inte ha påverkat den sociala sammanhållningen i Sverige. Runt 95 procent av dem som tillfrågats känner att de är en del av det svenska samhället, visar en genomgång av de tre senaste årens SOM-undersökningar. De som i lägst utsträckning instämmer med detta är människor med medborgarskap i något annat land, människor med lägre inkomster, och människor som sympatiserar med Sverigedemokraterna.

I ett alltmer individualiserat och heterogent samhälle med en medieutveckling präglad av ökad fragmentisering, uttrycker många en oro för att den sociala sammanhållningen i Sverige är på väg att försvagas. För att se om detta stämmer har SOM-institutet vid Göteborgs universitet 2014, 2015 och 2016 ställt frågor om i vilken grad människor känner att de är en del av och behövs i samhället, samt i vilken grad människor känner samhörighet med andra än de i den egna gruppen. Undersökningen tittar också på hur medievanor påverkar den sociala sammanhållningen.

Resultaten som presenteras i ett förhandspublicerat kapitel från den kommande forskarantologin Larmar och gör sig till visar att den sociala sammanhållningen i Sverige är stark, och att förändringarna över tid är mycket små. Runt 95 procent känner att de är en del av det svenska samhället och runt 85 procent känner att de behövs i detsamma. Dessa siffror har varit stabila över samtliga tre undersökningsår.

De grupper som upplever sig stå längst ifrån samhället är de med lägre utbildning, låginkomsttagare, och de som sympatiserar med Sverigedemokraterna. 19 procent av de med annat än svenskt medborgarskap säger att de inte känner sig som en del av det svenska samhället, men denna grupp är relativt liten totalt sett i undersökningen.

– Social sammanhållning beskrivs som det kitt som håller samman i övrigt heterogena samhällen, och det viktigaste att ta med sig från de senaste mätresultaten är alltså att det finns mycket lite som talar för att den sociala sammanhållningen i Sverige skulle ha försvagats under de senaste åren, säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation samt författare till kapitlet Stabilitet i en föränderlig värld: medieanvändning och social sammanhållning.

När det gäller samhörigheten med andra grupper än den egna känner människor störst samhörighet med de som har en helt annan utbildning, men de flesta känner också relativt stor samhörighet med de som har en helt annan ekonomi, helt andra politiska åsikter eller en annan sexuell läggning. De grupper som människor känner minst samhörighet med är de som har en helt annan etnisk bakgrund, en annan religion, en helt annan livsstil och de som kommer från en annan kultur. Även här är förändringarna över tid mycket små.

När det gäller sambanden mellan människors nyhetsmedieanvändning och den sociala sammanhållningen finns det teoretiska argument som talar för att ett ökat medieutbud och en ökad fragmentisering av nyhetsmedieanvändningen ska leda till försvagad social sammanhållning. Resultaten av de nationella SOM-undersökningarna visar dock att de samband som finns överlag är svaga.

– Dessa resultat är något förvånande, men kan möjligen förklaras av att det vi mäter i SOM-undersökningarna är människors nyhetsmedieanvändning. Möjligen skulle resultaten se annorlunda ut om man tog hänsyn till människors användning av olika alternativa medier, säger Jesper Strömbäck.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Sammanhållning, Socialt kitt, Samhörighet, SOM-institutet, SOM-undersökning, Göteborgs Universitet, Jesper Strömbäck, Tillit, Tillhörighet, Media, Social välfärd, Demokrati, Samhälle, Politik