Omorganisering – ett sätt att förändra maktförhållanden

I vissa företag omorganiseras det ständigt. Det är i första hand ett sätt att se till att det inte uppstår sammansvetsade grupper av arbetskamrater som därmed kan tillskansa sig makt över arbetets organisering och funktion. Omorganisering stärker ledningens makt och slår sönder sociala strukturer som förminskar deras makt. Ofta är det också det enda egentliga syftet. Alla argument om ökad effektivitet, laganda, speciell företagskultur och liknande är bara tomt prat för att dölja det egentliga syftet. Så fungerar det i privata företag och så fungera det i offentlig verksamhet.

Omorganisering blir därför också ett för företagsledningen effektivt sätt att skära ner på arbetsförmåner och löner. Nytt arbete motiverar löneförändringar och indragna förmåner och eftersom den tidigare socialt sammansvetsade arbetsgrupperna slagits sönder blir motståndet mot försämringar litet. Framförallt blir motståndet splittrat och individuellt. Inhyrd personal, tillfälliga anställningar, utförsäljningen av delar av verksamheten och liknande fungerar på liknande sätt. Makten för företagsledning och ägare stärks.

I offentlig verksamhet finns det ytterligare en aspekt som beslutsfattarna och makthavarna måste ta hänsyn till. Medborgarnas krav på vården, förskolan, skolan, äldrevården och socialtjänsten med mera. Det finns flera sätt att minska inflytandet från medborgarna. Ett är en organisation med många nivåer där chefer har möjlighet att skylla ifrån sig på nån annan, en annan metod är privatisering så att det blir många huvudmän. En variant av det snare är införande av stadsdelsförvaltningar/nämnder. När det senare en gång i tiden infördes i Göteborg var det helt klart att syftet bland annat var att förhindra medborgare från att gemensamt i hela staden kunna ställa krav på ett litet antal politiker och tjänstemän,

Men under de senaste tio åren har istället vissa personalgrupper kunnat bli straka.Bristen på förskollärare och lärare har gjort det möjligt för personer i bristyrken att skaffa sig bättre villkor och bättre lön genom att byta jobb mellan olika stadsdelsnämnder. När Göteborg nu de senaste åren gradvis upplöst stadsdelsnämnderna resulterar detta i att det inte längre blir möjligt.

Dessutom passar kommunen på att slå sönder starka välfungerande arbetsgrupper och arbetslag genom att tvångsförflytta personal. Detta motiveras med att alla förskolor ska bli lika. Konsekvenserna är förödande. Den bra personalen söker sig till privata skolor och förskolor där de fortfarande kan förhandla sig till bättre löner och arbetsvillkor. Detta innebär en försämring av de kommunala förskolorna och skolorna med ökad segregation som en följd.

Samtidigt införs också fler nivåer för ledande personal och större ansvarsområden för enhetschefer för att dela försvåra för allmänheten att ställa krävs, del knyta arbetsledare på lägre nivåer till den högre ledningen på ett mer effektivt sätt.

Införandet av stadsdelsnämnderna syftade till att minska medborgarnas inflytande över verksamheterna. Avreglering och privatisering minskad det demokratiska inflytandet och avskaffandet av stadsdelsnämnderna syftar till försvaga personalen i förhållande till de kommunala beslutsfattarna.

Konsekvenserna är minskad demokrati, minskad makt för de anställda och för medborgarna, ökad segregation, dvs ökade klyftor i samhället.