I Fjärilsvägen berättar Patrik Lundberg sin mammas, Birgitta Lundbergs, livshistoria. Han berättar också sin egen historia, som först löper parallellt med mammans, men sen tar en annan riktning. Medan mamman fastnar i fattigdom gör Patrik en klassresa.
Fjärilsvägen är dock inte bara en roman om en familj, utan också om Sverige. Välfärdsstatens uppgång och fall utgör bakgrund till individernas öden, och mot slutet av berättelsen relaterar Lundberg moderns livsberättelse direkt till den politiska utvecklingen. Det hela sammanfattas på ett effektivt sätt i en mening som tryckts på bokens skyddsomslag:
”Din generations kvinnorörelse menade att det personliga var politiskt, men för dig fanns en ytterligare dimension: allt som drabbade lågutbildade kvinnor drabbade dig, det politiska var för dig personligt”.
Ungefär samma tankar uttryckte Édouard Louis i romanen Vem dödade min far? från 2018 (den svenska översättningen kom ut 2019). Men medan den var en rasande anklagelseskrift som av många kritiker jämfördes med Zolás ”Jag anklagar!” är Fjärilsvägen betydligt mer lågmäld, utan att för den sakens skull vara mindre engagerande.
Magnus Nilsson
Ursprungligen publicerat på litteratur och klass. Publicerat här med stöd av licensen CC-BY-NC 4.0.
Läs också: Wanda Bendjelloul, Dalenglitter
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.