Människan har tämjt sina husdjur genom avel. Den här så kallade domesticeringen har gjort dem fogligare och ”snällare”. Ett modernt exempel: En forskare i det gamla Sovjetunionen återskapade den här historiska processen genom att tämja aggressiva rävar till att inom ett antal generationer bli snälla som svansviftande hundvalpar.
Harvard-professorn Richard Wrangham skriver om detta i ”Godhetsparadoxen – Den konstiga relationen mellan moral och våld i människans utveckling”. Hans teori är att vi människor har tämjt oss själva till att bli mindre våldsamma och mer moraliska.
Tanken är att vi människor när vi i forntiden fick mer intelligens och språkförmåga kunde organisera oss i koalitioner av främst män. Dessa kunde tillsammans avrätta de aggressiva asociala individer som störde det viktiga samarbetet i gruppen.
Med tiden gjorde detta människan snällare, och bättre på att samarbete. Förutom att döda bråkstakar kunde den nya koalitionen av män också avsätta den dominerande alfahannen.
I den här processen blev människan mer feminin, jämlik och demokratisk. Enligt teorin skapade våldet på sikt ett mer moraliskt mänskligt samhälle.
Hans Norebrink
# Den unika jämlikhetsrevolutionen som störtade alfahannarna ledde fram till vad som kallats ”urkommunismen” eller ”den primitiva kommunismen”. Detta demokratiska småskaliga (troligen något mansdominerade) samhälle på jägar-samlartiden försvann med jordbruket då mänskligheten började indelas i klasser under statliga diktaturer och privata eliter.
Läs mer:
Homo sapiens utveckling: Mer feminin jämlik demokratisk
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.