Kraftigt försenat fick Sverige till slut ett förslag på upphovsrättsdirektiv. Remisstiden är slut och här följer en sammanfattning av reaktionerna.
Det kontroversiella upphovsrättsdirektivet klubbades igenom i EU för snart tre år sedan, med minimal marginal. I sommar kan det bli lag i Sverige, men måste då först anpassas till våra nationella förutsättningar. Därför har regeringen genom justitiedepartementet lagt fram ett förslag som olika parter under två månader har fått reagera på.
De infekterade frågorna handlar primärt om att sajter som Facebook nu tvingas ta ansvar för att stoppa upphovsrättsskyddade bilder, texter och musik. Men undantag ska samtidigt göras om bilderna innehåller satir eller kritik. Kritiker menar att det riskerar att skapa ett godtyckligt internetfilter, eftersom nätjättarna står ansvariga ifall de gör fel eller inte plockar bort tillräckligt snabbt.
Länklicensen, vilket kräver att Google ska betala medier om Google vill visa sökresultat från medier, följdes av stort drama i först Frankrike och sedan Australien, men verkar sluta i en lösning som går utanför upphovsrättsdirektivet. Google betalar medier för att artiklar syns i en separat tjänst, vilket medier tolkar som en eftergift – en kostnad Google verkar acceptera.
Det finns inte mycket utrymme för Sverige att komma bort från det direktiv som redan klubbats på EU, men de frågorna har handlat mycket om hur man ska hantera de praktiska detaljerna. Upphovsrättsorganisationerna är positiva till förslaget, även om de gärna putsar på formuleringar och detaljer.
Användares åsikter
Företrädare för användare finns nästan inte bland intressenter och därmed inte heller bland remissvaren, något som justitiedepartementet tidigare flaggat för som ett problem. En av de som finns är Wikimedia. I Sverige har föreningens projektledare Eric Luth haft ansvar för frågan och han ser flera positiva saker i Sverige förslag. Dels att det tydliggörs hur lagförslaget mest bara handlar om de riktigt stora plattformarna. Mindre eller ideella sajter undantas, till exempel.
Luth uppskattar också att det tydliggörs att lagen inte innebär nolltolerans mot upphovsrättstrång, utan mer riktar in sig på de fall där sådana brott sker systematiskt. Men han är också kritisk mot andra saker. Framför allt att justitiedepartementet inte har en lösning på vad som händer om någon anmäler ett satirinlägg för upphovsrättsintrång.
– För att ge ett exempel: Jag laddar upp en satirvideo. Videon bygger på innehåll från nyheterna där jag vill göra en aktuell kommentar. Men bolaget som äger rättigheterna lämnar in klagomål och då måste plattformen agera. Enligt förslaget idag måste man plocka ner innehållet och granskningen får pågå i upp till sju dagar. Om innehållet är ok får det komma tillbaka igen, men min satirvideo var ju en aktuell kommentar. Efter att ha plockats ner i sju dagar kan den vara helt obsolet. Internet går fort och här finns, i mina ögon, en stor demokratisk risk, förklarar Luth.
Han är också kritisk till att plattformar kan få vite om de inte uppfyller krav, eller missbrukar sin makt. Men något sådant finns inte för upphovsrättshavare som missbrukar sin position. I praktiken kan upphovsrättshavare sätta i system att klaga på varje satirpost som dyker upp på internet.
– Hur ska man kunna stoppa det? Lagförslaget sätter stort förtroende till alla rättsinnehavare, säger Eric Luth.
Partiernas uppfattningar
Det är riksdagen som till slut kommer att besluta om förslaget och där är engagemanget lågt. Samtliga partier har tillfrågats inför denna artikels publicering, men bara fyra partier utanför regeringen har svarat. I EU-parlamentet var samtliga partier mot förslaget, utom Socialdemokraterna (även om SD tryckte på fel knapp vid voteringen)
Av de svarande meddelar de flesta att de avvaktar remissvaren innan de vill ta någon tydlig ställning. Vänsterpartiet ger dock uttryck för en betydligt mer mjukare inställning nu, än i EU-parlamentet. Även om de uttrycker oro för att satir och kritik kan blockeras, är de positiva både till länklicensen och de möjligheter ett principen bakom internetfilter ger kulturskapare.
– Vi menar att det är viktigt att informationsfrihet och yttrandefrihet skyddas i den här processen men samtidigt så är det inte rimligt att stora globala plattformsföretag olovligt tjänar pengar på kulturskapares verk utan att ersättning utgår, säger Lorena Delgado Varas (v), ledamot i Näringsutskottet.
Moderaterna och Miljöpartiet är de som tydligast motstätter sig förslaget, även om båda är tydliga med att de inväntar remissvaren. I en kommentar skriver Moderaterna att ”regeringens förslag till implementering av direktivet väcker alltjämt frågor om konsekvenserna för ett fritt internet. Socialdemokraterna har en tradition av att överimplementera EU-direktiv – vi kommer därför noggrant ta del av synpunkterna från remissinstanserna”.
Miljöpartiet
Miljöpartiet var i EU-parlamentet starkt kritisk mot direktivet. Direktivet blev också den första fråga någonsin där Miljöpartiet röstade mot sin egen regering. I en kommentar, som skrevs när man fortfarande var i regeringsställning, är man positiv till den aktuella promemorian.
”Vi konstaterar att det har kommit riktlinjer från EU-kommissionen angående direktivets implementering och att EU-domstolens generaladvokat i mål C?401/19 mot Polen yttrat sig om hur artikel 17 bör tolkas. Det är bra att det förslag som nu remitterats utgår från riktlinjerna och från generaladvokatens yttrande samt från den kontakt justitiedepartementet haft med berörda aktörer sedan direktivet antagits. Särskilt positivt är det att det remitterade förslaget innehåller en skyldighet för internetplattformarna att inte hindra material som inte strider mot upphovsrätten från att uppladdas och att detta är förenat med en risk för vite. Vi ser nu fram emot remissinstansernas synpunkter på förslagen.”
Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Liberalerna har inte återkommit med en kommentar sedan frågan ställdes i oktober.
Emanuel Karlsten
Ursprungligen publicerat på emanuelkarlsten.se. Publicerat här i enlighet med stöd av licensen CC-BY.
