Industrifiske, fabrikstrålare och pelagiskt fiske

Många människor har åsikter om fiske. Mycket få har någon som helst kunskap. De blandar samman olika saker och framför helt orimliga och felaktiga påståenden. För att bringa lite reda i oredan och förklara vissa saker har jag därför valt att skriva ett par inlägg om detta. Låt oss börja med lite ord och ordförklaringar. Helt enkelt lite terminologi. Välkommen till fiskeskolan avsnitt 1.

Typer av fiske

Pelagiskt fiske – fiske efter arter som lever fritt i havsmassan. Typexempel på fiskarter som fiskas är sill, makrill, skarpsill, ansjovis och sardiner. Både små och stora båtar ägnar sig åt detta fiske. Redskapen som används är garn, flyttrål (pelagisk trål), snörpvad och dörj. Vid pelagiskt fiske rör redskapen aldrig botten. Pelagiska fiskebåtar har ofta RSW-tankar där fisken förvaras (RSW=Refrigerated Salt Water). Det är tankar med kylt vatten vilket gör att fiske håller längre. De flesta mindre båtar som fiskar pelagiskt saknar RSW-tankar.

Demersalt fiske – fisk efter bottenlevande arter. Det som fångas i demersalt fiske är bland annat plattfiskar av olika slag som exempelvis rödspätta och tunga, torsk, kolja, sej, räkor, kräftor och hummer. Typiska redskap är bottentrål, snurrevad, garn, backor (långrev), pilk, burar och tinor. Redskapen rör i allmänhet botten. Både små och stora fiskebåtar ägnar sig åt detta fiske.

Industrifiske – fiske för industriändamål, dvs tillverkning av fiskmjöl och fiskolja som sen används till foder. Fodret används i huvudsak i fiskodlingar men i mindre utsträckning också till kyckling- och grisuppfödning. Det är främst små feta och pelagiskt levande fiskar som fångas för industriändamål. Undantaget är tobis som fångas med semipelagisk trål, en trål som bara lätt rör botten. Det mesta fångas dock med flyttrål (pelagisk trål) och snörpvad. Både små och stora båtar ägnar sig åt detta fiske. Arterna som fångas exempelvis sardiner, skarpsill, sperling (vitlinglyra) och kolmule (blåvitling). Detta fiske kallas också foderfiske eller skrapfiske.

Konsumtionsfiske – fiske för mänsklig konsumtion. Kan utföras av både små och stora båtar.

Fiskeredskap

Trål – ett fiskeredskap i form av en påse som släpas efter båten. Finns en mängd olika varianter såsom flyttrål (pelagisk trål), semipelagisk trål och bottentrål. De kan vara försedda med rist, flyktöppningar och annat som syftar till att minska bifångsten. Används både till konsumtionsfiske och industrifiske. Bottentrål används i huvudsak till konsumtionsfiske. En bottentrål vidrör botten, en flyttrål gör det inte.

Flyttrål vid partrålning.

Snörpvad – ett fiskeredskap i form av ett stort nät som dras ihop i botten och runt ett fiskstim. Finns i flera varianter som kan ha olika namn. Förutom snörpvad kan det också kallas not och ringnot. Används i vissa fall enbart för konsumtion och i andra fall enbart för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja.

Snurrevad – ett fiskeredskap som liknar en trål men det läggs ut på botten och båten står sen still när redskapet dras in och tas upp. Används främst för fiske av plattfiskar för konsumtion.

Garn och burar

Garn – ett långt nät för fiske. Kan vara drivgarn, flytgarn eller bottensatt garn och konstruerade på en mängd sätt beroende på den fiskart som ska fiskas. Drivgarn är förbjudet inom EU.

Garnfiske. Flytgarn och bottengarn

Bottengarn – en fast konstruktion som leder in fisken i en bur så att den inte kommer ut igen. På vissa håll kallas det storryssja.

Ryssja – ett strutformat redskap som på Västkusten använts för ålfiske men på andra håll används till annat.

Bur, tena, tina, mjärde – i grunden samma redskap. Används främst för fiske av skaldjur men i insjöar även för annat fiske.

Burar och ryssja

Fälla – ett modernt fiskeredskap som utvecklats för att hindra sälen att komma åt fångad fisk. Används till lax-, öring- och sikfiske.

Laxfälla

Krokredskap

Backor (långrev) – ett redskap som består av en lång lina där korta linor med krokar finns fastsatta. Både såna som läggs på botten och såna som fiskar uppe i vattenmassorna finns. Används för fiske av bottenlevande fiskar som torsk, långa, lubb med mera och för pelagiskt levande fiskar som lax och tonfisk.

Backor

Dörj – spöfiske med linor och krok. Vid dörjfiske används många spön med linor som dras efter båten. Makrill fiskas ofta med dörj. Dessutom används de vid fiska av lax. Fritidsfiskare kallar detta fiske för trolling.

Pilk – redskap för vertikalt fiske med linor och krok. På yrkesfiskebåtar används automatpilkar där linan dras in automatiskt när det nappat. Kallas också jiggfiske.

Typer av fiskebåtar
Trålare

Fabrikstrålare – en fiskebåt som använder trål för fisket och har en fabrik ombord där fisken rensas och filéas samt förvandlas till olika produkter som säljs till konsumtion. Av renset tillverkas fiskmjöl och fiskolja. Dessa båtar är i allmänhet mycket stora men kan ibland vara ganska små. Fabrikstrålare ägnar sig aldrig åt industrifiske. Ingen fabrikstrålare existerar i Sverige. En frystrålare kan sägas vara en enklare fabrikstrålar som bara rensar och fryser in.

Pelagisk trålare – en fiskebåt som bara är byggd för att fiska pelagiskt. De använder pelagisk trål (flyttrål) eller så kan det handla om en kombinationsbåt som kan fiska med både snörpvad och pelagisk trål. Om de har RSW-tankar kan de också kallas även RSW-trålare. I huvudsak fiskar pelagiska trålare med RSW-tankar för konsumtion men de fiskar även för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja (industrifiske). Det finns både små och stora pelagiska trålare. De små ägnar sig ofta även åt demersalt fiske. I Sverige finns ett 50-tal pelagiska trålare.

Demersal trålare – fiskebåt som fiskar med bottentrål efter skaldjur och bottenlevande fisk. Används i huvudsak till konsumtionsfiske. Det finns ett par hundra demersala trålare i Sverige

Snurrevadsbåt – fiskebåt som fiskar med snurrevad. Det finns också kombinerade snurrevadsbåtar och trålare. i Sverige finns endast en båt utrustad för snurrevadsfiske.

Andra fiskebåtar

Snörpvadsbåt – båt som fiskar med snörpvad. Snörpvad används för pelagiskt fiske av bl.a. skarpsill, sill och makrill. Även sej kan fiskas pelagiskt med snörpvad. Fisket är i vissa fall enbart för konsumtion och i andra fall enbart för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. I Sverige finns idag bara ett par små snörpvadsbåtar i Bohuslän och ett par små i Blekinge.

Backebåt – en båt som fiskar med backor (långrev). Sådant fiske kallas även linfiske. Idag fins inga båtar som fiskar med backor. De sista fanns i Blekinge och fiskade lax och torsk. Det fisket är numera förbjudet.

Andra typer av fiskebåtar –  I Sverige finns flera hundra mindre båtar som fiskar med dörj, pilk, burar, tinor, fällor och garn. Några stora båtar som fiskar med dessa metoder finns inte i Sverige.

Läs mer:

Nästa avsnitt i fiskeskolan ska handla om trålfiskegränsen.

 

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!