Makt och arbetardemokrati – till mörkrets hjärta

Publicerad denFörfattareHans Norebrink

Vad är makt? Femhundraelva forskare dyker upp med sin förklaringsmodell. Men låt oss nöja oss med den svenska Nationalencyklopedins definition:

”Makt utövas när en aktör A får en aktör B att handla enligt A:s vilja eller intressen. Grunden för A:s förmåga att utöva makt utgörs av maktresurser.”

Då kan vi slå fast att människan alltsedan jordbruket ankomst för 10 000 till 12 000 år sedan har utövat makt över växter, djur, natur, miljö, ekologi, klimat, planet. Dessa har på gott och ont nödgats anpassa sig till våra mänskliga intressen och behov.

Människans överlägsna styrka/kraft/makt på alla områden har sålunda ”tvingat” naturen att anpassa sig till vår vilja. Ett resultat av det är den kris för miljön och klimatet vi nu genomlever som en följd av den kapitalistiska industrialismen.

Människans relation till naturen präglas alltså av exploatering och av skövling av naturresurser. Vi är ”diktatorer” över livet på planeten. Vi har en ojämlik relation till allt annat levande på jorden.

Djurens maktkamp

Makt utövas också inom djurriket. I kampen för tillvaron (mat/överlevnad och sex/fortplantning) konkurrerar djur om matresurser och territorier/skydd. De starkaste djuren kan med sin styrka eller smarthet (= maktresurser) få mer mat och större territorier med matresurser under sin kontroll.

Det bildas alltså en slags ojämlik ”diktatur” fastän något samhälle ännu inte existerar. Vinnarna i denna djungelns lag är de som via makt, som ger mer mat och sex, kan föra sina gener vidare till kommande generationer (och deras barn).

Detta gäller såväl solitära (ensamlevande) som sociala (gemenskapslevande) djur. Bland de sociala djuren finns också en makthierarki eller rangordning. De starkaste, smartaste och bäst byggare av sociala koalitioner får mest makt och därmed mer mat och sex. En diktatur.

Djurhonor med ”kvinnomakt”

I toppen på flockens hierarki (roten till det ojämlika klassamhället) finns mest alfahannar som oftast är de starkaste. Men alfahonor dominerar ibland – se lemurer, hyenor, elefanter, späckhuggare och bonoboer (dvärgschimpanser).

Då är honor ibland större, aggressivare och testosteronstinnare än hanar – det som ensidigt setts som typiskt ”manligt”. Alfahonorna är mestadels också mästare på att bilda sociala koalitioner med makt – och de utövar indirekt makt via sina ungar.

Man kan säga att bonoboerna har en slags kvinnodominerad protodemokrati (början, grund) till demokrati. Troligen tillkommen efter det att bonoboerna (dvärgschimpanserna) skildes från de vanliga schimpanserna.

Detta kan ha skett för 1 miljon år sedan. Eller för 2 miljoner år sedan då Kongofloden tillkom – med vanliga schimpanser norr om floden, och dvärgschimpanser söder om den.

Alfahannar med flockstöd

Vanliga schimpanser domineras av alfahannar i en ojämlik och diktatorisk social rangordnings-hierarki. Men flocken ser gärna alfahannar som ”gör sitt jobb” och skyddar flocken och ingriper i interna konflikter och bråk.

När en maktstrid utbryter mellan gamla och nya alfahannar kan flockens stöd för den ena sidan bli avgörande för vem som vinner maktkampen.

En gammal ”snäll” alfahanne kan ibland fortsätta styra fastän han fysiskt besegrats av en aggressiv makthungrig unghanne. Även här en slags ”schimpans-samhällelig” protodemokrati alltså. Fast mycket svagare än bonoboernas halvdemokrati.

Den gemensamma urföräldern till såväl bonoboer som vanliga schimpanser var troligen mer åt det hierarkiska hållet. Detta eftersom diktatorisk social hierarki är det vanligaste bland de flesta sociala djur.

Om vi backar till för 6-7 miljoner år sedan, då schimpansen (de som senare skulle bli två skilda arter) och människan skildes åt, så finner vi troligen ”ren”, social, ojämlik, diktatorisk hierarki.

Tre apor mot demokrati

Människans, schimpansens och bonoboens gemensamma ”urförälder” för 6-7 miljonr år sedan, och våra ännu äldre förfäder bland de sociala djuren sedan troligen miljoner år sedan, var alltså ojämlikt och diktatoriskt inordnade i en ren makthierarki, ett forntida klassamhälle.

Så våra tre aparter (vi inräknade) har alltså så sett på egen hand och självständigt utvecklat separata demokratiska tendenser. En liten ansats till demokrati hos schimpanserna, en ”kvinnodominerad” halvdemokrati bland bonoboerna, och en hel demokrati bland oss människor.

Fast stora delar av världens nationer och stater är ännu icke-demokratiska, och demokratin är idag under attack inifrån på flera håll. Den nationella demokratin angrips också av den globala kapitalistiska internationella marknaden.

Diktatur härskar också på det ekonomiska området. Demokrati råder inte på arbetsplatserna. Folkmakt saknas på jobbet. Arbetsplatserna styrs uppifrån av en elit med makten i sina händer.

Å andra sidan kan diktatur på jobbet ses som demokratiskt eftersom folkmajoriteten har röstat på partier som står för ekonomisk diktatur (kapitalism). Provokativt sagt.

Men troligen får kapitalismen stöd bland arbetare och lägre tjänstemän då man upplever en välståndsökning hos de flesta arbetande. Sedan den reellt existerande socialismen och Muren fallit ser vanligt folk inte längre något kortsiktigt konkret alternativ till kapitalismen.

Men åter till våra tre aparter (vi inkluderade). De har alltså utvecklat separata demokratiska tendenser. När man pratar om människans utveckling till politisk demokrati kan man alltså inte hänvisa till de två andra apsläkternas protodemokratier. Det är tre olika händelser, tre separta uvecklingslinjer.

Småskaliga jägare-samlare

Vår egen separata ursprungliga stamdemokrati utvecklades någon gång efter det att människan avskilde sig från bonoboer och schimpanser för 6-7 miljoner år sedan.

Någon gång sedan dess upprättade människan som jägare-samlare en småskalig demokrati. Detta eftersom de med sin nya socialitet, intelligens, symboliska tänkande, sociala allians-bildande, språk och vapenmakt kunde störta alfahannarna och införa en lokal demokrati med jämlikhet och rättvisa.

Sedan återkom diktatur och överklassmakt under jordbrukets slaveri och feodalism. Och under vår tids industriella kapitalism har gradvis en storskalig demokrati återkommit.

Maktfrågan viktigast

Vill man ha jämlikhet och demokrati (=folkmakt) på alla samhällsområde är det mycket viktigt att förstå maktfrågan. Till exempel de problem för demokratin som ett separat våldsmonopol i form av en särskild polis och armé innebär.

Vidare problemet med den ojämnt fördelade kunskapen om politik, ekonomi och samhälle som klassamhället innebär – i form av ett stort demokratiskt underskott för de vanliga medborgarna.

Och inte minst storskaligheten som tvingar fram representativ demokrati, och därmed oundvikligen ger mer makt åt politikerna än det vanliga folket. Speciellt som de styrande får makt över vapnen, kunskapen och det dagliga demokratiska beslutsfattandet.

Våldsmonopolet, kunskapsmakten (”kunskap är makt”) och storskaligheten ger såväl fysiskt kraft åt överklassen, som makt att genomdriva den elitära, rika, mäktiga och härskande maktens ideologiska maktmonopol. Makten över tanken.

Och förstås den ekonomiska makten i den nationella och globala marknadsekonomin. Som i sin tur ger indirekt och direkt makt i hela samhället –inklusive i politiken. Liksom pengar och status (och sex).

Elitens maktresurser

Våldsmonopolet, kunskapsmakten, storskaligheten och den ekonomiska makten är just de maktresurser som överklasserna använder för att försvara, bevara och utveckla sin odemokratiska samhällsmakt.

De socialistiska (och vissa liberala) politiska krafter som alltså vill ha en politisk-ekonomisk totalgenomförd folkmakts-demokrati måste alltså därför angripa de klasstärkande problemen jag nämnt (elitens maktresurser).

Och istället satsa på allmän folkbeväpning. Politisk-ekonomisk skolning & folkbildning i stor skala. Så mycket småskalighet i politik och ekonomi som möjligt. Samt folkligt småskaligt ägande och kontroll av näringsliv och arbetsplatser via offentligt gemensamt ägande av produktionsmedlen i demokratisk form (inte privat-statligt-byråkratisk ägarmakt).

Lokalmakt och nationalmakt

Den makt som ändå måste ges till global, kontinental, nationell och regional samordning bör underordnas den lokala småskaliga makten. Maktpyramidenn vändas upp och ner för att ge makten direkt till folket, de vanliga människorna.

Men förutom ett nytt småskaligt byggt samhälle bör vi även prioritera en högre samhällsnivå för att kunna fatta mer gemensamma beslut som världsmedborgare.

Den samhällsnivån bör vara nationen, nationalstaten (vänsternationalismen). Den högsta verkliga identitet och varaktiga reella vi-känsla och solidaritet vi människor visat oss kunna känna är just folket-nationen.

En kombination av lokal och nationell makt, samt globalt jämlikt samarbete mellan självständiga nationer är nog det närmaste vi kan realistiskt komma en jämlik klasslös folkdemokrati.

Detta med hänsyn taget till vår givna evolutionära mänskliga natur. Som gör att alltid några eftersträvar makt över andra. Detta behöver kontrolleras.

Makt är farligt. Det är alltid viktigt att beakta vad den liberale engelske parlamentsledamoten Lord Acton sade på 1800-talet:

”Makt korrumperar, absolut makt korrumperar absolut”.

Den insikten förklarar mycket av socialismens – förhoppningsvis tillfälliga – nederlag.

Hans Norebrink, nationell och småskalig socialist för ekonomisk demokrati

# Sammanfattat: Rikedom (i exempelvis mat och sex) är målet. Makt är vapnet, verktyget. Klass är resultatet. Demokrati är motmedlet.

# Klassikern ”Mörkrets hjärta” beskriver det belgiska kungahusets hjärtskärande brutala förtryck och utsugning av Belgiska Kongo.

Läs mer:

 

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.