Regeringen har föreslagit att ge rättsväsendet möjlighet att använda sig av så kallade kronvittnen. Det innebär att den som medverkar i utredningen av någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff. Samtidigt skärps straffen för olika former av falska anklagelser. Det lämnas också förslag för ett förbättrat skydd för vittnen, bland annat om sekretess i domstol för kontaktuppgifter.
Lagrådet sågade dock förslaget i sitt yttrande:
”Detta är ett i många avseenden stort steg som skapar inte obetydliga risker från rättssäkerhetssynpunkt”, skriver lagrådet i sitt yttrande.
Rättssäkerheten i fara
Regeringens förslag innebär att åklagaren ska föreslå straffreduktion till domstolen om åklagaren anser att den åtalade lämnat väsentliga uppgifter för andra brottsutredningar. Att åklagaren ska föreslå straffreduktion redan i stämningsansökan innebär att förslagen om straffreduktion baseras på ännu ej färdiga utredningar. Dvs på ett ofullständigt material då utredningarna i det läget är allt annat än färdiga.
Lagrådet påpekar bland annat att det kan vara svårt för domstolen att bedöma hur mycket ett straff bör reduceras. Dessutom menar de att brottsoffer kan missgynnas av kronvittnen och hamn i en sämre situation än tidigare. Detta genom att den person som begått brottet genom att berätta om ett helt annat brott får ett väsentligt lägre straff.
Även i andra avseenden kan det bli problem med rättssäkerheten. En åtalad kan få sänkt straff för något som åklagaren tror är viktiga uppgifter i ett brottsfall men som i slutändan faktiskt visar vara felaktigt eller oväsentligt. Det kan också bli omvänt. En åtalad får inte lägre straff men uppgifterna har när utredningen blivit klar visat sig vara av stor betydelse.
Kan utnyttjas av kriminella
Ytterligare ett problem med kronvittnen är att kriminella gäng och nätverk använder det för att med hjälp av rättsväsendet bekämpa konkurrerande kriminella gäng och nätverk. I förlängningen innebär detta också en kraftigt ökad risk för korruption inom rättsväsendet. Sättet som kronvittnessystemet är tänkt att genomföras på i Sverige innebär i sig en ytterligare ökad risk för korruption och att gängkriminella kommer att utnyttja systemet. Lagrådet berör även en del av dessa aspekter i sitt yttrande.
I yttrandet påpekas också att ett kronvittnessystem kanske inte blir så effektivt för att klarar upp brott som regeringen hoppas. Bland annat påpekas att en brottsmisstänkt tar stor risker genom att hjälpa polisen att utreda andras brottslighet.
Lagrådet skriver att ”det framstår som osannolikt att införandet av ett kronvittnessystem kommer att ha några mer påtagliga effekter för möjligheterna att vidta åtgärder mot allvarliga brott”.
Därför avråds regeringen från att genomföra förslaget.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.