Antalet explosioner har sjunkit något jämfört med de två senaste åren. Det visar 2021 års lägesrapport från polisens nationella bombdatacenter. Jämfört med 2018 och 2017 finns det dock ingen minskning. Dåden riktas i allt högre grad mot bostäder.
Observera att Nationellt bombdatacenter redovisar helt andra siffror än polisens löpande statistik som regelbundet publiceras på polisens hemsida. Diskrepansen beror bland annat på att explosioner utan koppling till gängbrottslighet inte finns med i rapporten från Nationellt bombdatacenter. Men det kan inte förklara att Nationellt bombdatacenter redovisar fler explosioner än polisen gör i sin löpande statistik. Skillnaden gäller framförallt polisregion Skåne. Dessa skillnader i redovisningen visar att det inte går att lita på att informationen om antalet sprängningar från någon av de två nämnda källorna är korrekt.
– Det är särskilt oroande eftersom explosionerna främst sker nattetid, när folk är hemma, säger Malin Nygren, chef för Nationellt bombdatacenter, i ett pressmeddelande.
Antalet bilbomber har däremot minskat sett över den senaste 5-årsperioden.
Totalt skedde 88 explosioner 2021, jämfört med 98 året innan och de flesta sker i de tre storstadsregionerna. Knappt hälften av explosionerna ägde rum i polisregion Syd, en tredjedel i polisregion Stockholm och knappt 15 procent i polisregion Väst. I samtliga tre stora polisregioner minskade antalet sprängningar under 2021.
Bomber är vanligast i Skåne
Polisen uppger också att antalet explosioner i polisregionerna Öst och Bergslagen har ökat något jämfört med föregående år. Men ärligt sagt är det ju en meningslös uppgift. Antalet bomber och explosioner i de polisområdena är försumbart. Att de blivit 1 mer säger ingenting. Sprängningar är allt annat än ett nationellt problem vilket polisen hävdar. Det är egentligen ett problem bara i Stockholm och Skåne (polisregion Syd) där sammanlagt ungefär 80% av bombdåden inträffar. När det gäller polisregion Väst så inträffade två tredjedelar av bombdåden mellan januari och maj 2021.
Explosioner per polisregion, enligt Nationellt bombdatacenter, enligt Polisen
Bergslagen: 1, 1
Mitt: 2, 2
Nord: 3, 3
Stockholm: 26, 25
Syd: 41, 33
Väst: 12, 13
Öst: 3, 2
Totalt: 88, 79
Flera av dåden är länkade till gängbrottslighet och används bland annat i syfte att skrämma personer till tystnad eller pressa dem på pengar.
– Det allvarliga med den här typen av utpressningsmetod är att den drabbar så många fler än bara det tilltänkta offret. Ett skjutvapen kan du rikta, men en explosion innebär fara och risk för skada i flera riktningar, säger Malin Nygren.
Fynd och beslag av explosiva varor minskade något under 2021. En möjlig anledning till det är enligt polisen att den särskilt riktade polisinsatsen Rimfrost 2019–2020 ledde till ett flertal fynd. Vissa av arbetsmetoderna från insatsen används nu i det ordinarie arbetet.
Typer av bomber
Det vanligaste typerna av spränganordningar har de senaste åren varit tidsutlösta bomber och sådan som antänds med hjälp av stubin. En av farorna med brinnande stubin är att när den väl är tänd har gärningspersonen inte längre kontroll över anordningen och därför ökar risken för personer som befinner sig i närheten att skadas eller dödas.
Antalet misstänkta föremål som visat sig vara en bombattrapp har legat stabilt, men på höga nivåer de senaste två åren, 49 i fjol och 56 året innan.
– Trots att attrapper inte är farliga, är det ändå oroande att vi ser alltfler sådana ärenden. Fram tills att man har konstaterat att det ”bara” var en attrapp, har ett stort antal människor blivit skrämda och känner sig otrygga. Dessutom har det kostat samhället stora pengar i form av vägavspärrningar och utrymningar samt utryckningar av polis och räddningstjänst, säger Malin Nygren.
Läs mer om sprängningar:
