Vänsterpartiets märkliga interndemokrati

Under hösten och vintern bevistade jag tre stora möten på distriktsnivå i Vänsterpartiet. En distriktskonferens för att bland annat rösta om motioner inför kongressen, förbereda val av ombud till kongressen och nominera personer till partistyrelsen. Den andra punkten blev det inte nån tid för men de andra punkterna genomfördes. Nästa distriktsmöte var distriktsårskonferensen. En rött tråkig tillställning med en massa formaliteter. Den tredje tillställningen var en valkonferens för att välja personer till vallistorna och diskutera valplattform etc.

På alla mötena framträdde ett par märkliga fenomen som faktiskt begränsar interndemokratin avsevärt. Det ena är den lovvärda överenskommelsen om att konferensombuden bara ska prata för kandidater men inte mot kandidater. Det innebär ju att det blir en trevligare stämning men samtidigt blir det väldigt märkligt. Inför kongresskonferensen hade valberedningen föreslagit personer som skulle nomineras till partistyrelsen.

Emellertid hade en ledamot i valberedningen reserverat sig mot en kandidat. Men vi fick aldrig reda på varför ledamoten reserverade sig. Det gjorde det omöjligt att veta vad det handlade om. Den som litade på personen i valberedningen men inte på valberedningen rösta mot den aktuella kandidaten. Den som litade på kandidaten men misstrodde personen i valberedningen röstade tvärsom. Istället för att det handlade om en politisk fråga och en politisk omröstning blev det en personfråga.

Personfrågor istället för politik

Det är ur demokratisk synpunkt dåligt att politiska frågor förvandlas till personliga frågeställningar. En av orsakerna till att det blir så är inställningen att ingen ska prata mot en kandidat. Det hade demokratiskt varit mycket bättre om valberedningen som helhet motiverade sina förslag politiskt och den valberedningskandidat som reserverade sig förde fram en politisk motivation till sitt ställningstagande.

På valkonferensen var det ännu värre. Valberedningen framförde ingen politisk förklaring till eller motivation för sitt förslag. Inte heller hade de nån politisk motivation till varför flera föreslagna kandidater inte fanns med på listorna. Istället var argumenten personliga av typen ”lita på oss vi är ändå valberedningen”. Detta är som jag ser det djupt odemokratiskt. Det som kunde blivit en diskussion om politik och politiska prioriteringar blev nu en rena personbedömningar. Ombud röstade på såna de känner eller såna som ledningen av partiet i form av valberedningen rekommenderade. Att inte kunna prata mot en kandidat med användande av politiska motiveringar fungerar hämmande för diskussionen och begränsande för den interna demokratin.

Minoriteter

Den andra företeelsen som begränsar demokratin är förbudet mot att uppträda som en organiserad minoritet kring en viss åsikt i bestämda frågor. Detta förvandlar alla diskussioner från politisk diskussioner till ställningstagande för och emot enskilda personer. Några minoriteter som uppenbarligen finns är den traditionella miljörörelsegrupperingen, en tydlig gruppering med arbetarklassförankring med ett gammaldags leninistiskt/stalinistiskt sätt att resonera, en identitetspolitisk gruppering och en folkrörelseaktivistgruppering som överlappar kraftigt med miljörörelsegrupperingen.

Minoriteter finns uppenbarligen men går inte att adressera då de är förbjudna. Alla ombud på konferenserna får helt enkelt gissa vilka personer som tillhör en vissa åsiktsriktning och rösta därefter. Vissa lokalföreningar har tydlig övervikt för enskilda åsiktsgrupperingar och blir därför företrädare för dessa. Personer från dessa lokalföreningar ses lätt som tillhörande en och samma gruppering. Något som inte på något sätt behöver vara rätt och riktigt. Det blir personliga val istället för politiska val. Känslomässigt motiverade personrekommendationer istället för politiska ställningstaganden och val. Det är problematiskt ur demokratisk synpunkt.

Jag tycker dessa saker borde ändras. Det måste gå att få reda på varför valberedningen inte vill ha vissa personer på listorna. Det måste gå att prata mot kandidater. Minoriteter måste tillåtas organisera sig internt istället för att som nu organisera sig i form av upprop utanför partiet.*

Fotnoter:

*) Några exempel på organiserade minoriteter i form av offentligt formulerade upprop eller kritiska uttalande:

Läs mer om Vänsterpartiet

 

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!