Det är välkänt att personer med invandrarbakgrund är överrepresenterade bland de som misstänks, grips och döms för brott. Men det betyder inte att invandrare eller att barna till invandrare faktiskt begår fler brott än vad personer födda i Sverige utan invandrade föräldrar gör.
Några som undersökt saken är Amber Beckley, Manne Gerell och Johan Kardell som skriver om sina rön i an kapitel i boken Det svenska tillståndet. Kapitlet har rubriken En inrutad studie av brott och områden – i ljuset av forskning om utländsk bakgrund och brottslighet i Sverige. I deras undersökning används begreppet utländsk bakgrund om personer som är födda utomlands eller har en eller två föräldrar födda utomlands. Undersökning fokuserar på brottslighet i olika typer av områden och inte brottslighet på individnivå.
Invandring
Kapitlet börjar med en genomgång av hur invandring i Sverige sett ut sen andra världskriget. Först flyktingar, sen arbetskraftsinvandring och sen flyktingar igen. Tyvärr är den alltför schematisk och missar helt den stora flyktinginvandringen 1956 från Ungern och 1968 från Tjeckoslovakien. På samma sätt missar de flyktingarna från Iran under hela 1970-talet, de US-amerikanska desertörerna, inflödet av flyktingar blandat med arbetskraft från Turkiet, inbördeskriget i Libanon med mera.
Men detta behandlas förstås inte i det aktuella kapitlet då det inte är syftet. Istället undersöker de kopplingen mellan brottslighet och befolkningssammansättningen i olika områden. De brott som inkluderats i undersökningen är våld mot tjänsteman, personrån, misshandel utomhus, skadegörelse, narkotikabrott, cykelstöld och stöld ur eller från bil. Det är alla brott med relativt hög anmälningsbenägenhet.
Författarna konstaterar också att personer med utländsk bakgrund löper större risk att bli brottsmisstänkta och dömda för brott än personer med svensk bakgrund.
När forskningen räknar med andra faktorer som påverkar brottsligheten så kvarstod i viss mån den högre risken att bli misstänkta för brott för personer med utländsk bakgrund jämfört med personer med svensk bakgrund. Personer som inte var invandrare utan barn till invandrare löper mindre risk att bli misstänkta för brott. Detta trots att de i verkligheten oftare är misstänkta för brott. En stor del av den kvarstående överrepresentationen har visat sig bero på diskriminering, dvs rasism, i alla led i rättsprocessen.
Försummade områden
Det finns också en stor statistisk överensstämmelse mellan försummade områden (av polisen kallade utsatta områden) och hög andel personer som är dömda för brott. Dessa områden har också en hög andel personer med utländsk bakgrund,
Samtidigt finns också en stor stor statistisk överensstämmelse mellan områden med hög befolkningstäthet och hög brottslighet. Detta har även visats i tidigare underökningar och är ett välkänt faktum. Frågan är då vad som är orsak och verkan. I den analys som författarna till artikeln gör visar det sig att det inte finns nåt orsaksmässigt samband mellan utländsk bakgrund och hög brottslighet. Sambandet mellan hög befolkningstäthet och brottslighet var däremot tydligt. Det är alltså den social boendesituationen som är avgörande och inte den etniska och sociala bakgrunden.
Frågan man kanske bör ställ sig när detta står klart är om det kanske egentligen inte är befolkningstätheten i sig som är avgörande utan hög befolkningstäthet i kombination med hur den fysiska utformningen av områdena ser ut. Kanske är det ännu mer avgörande att modernistiska områden (vilket alla försummade områden är) är byggda spå ett sätt som motverkar social kontroll och sammanhållning. Där finns inga halvprivata områden i form av innergårdar och liknande. Men just detta faktum berör inte författarna av artikeln på något sätt.
Brottslighet och utländsk bakgrund
Författarna avslutar kapitlet med att konstatera att andelen boende med utländsk bakgrund inte egentligen kan kopplas till en större risk för brott i området. Befolkningstätheten kan däremot kopplas till en större risk för brott i ett område. Många människor ger större risk för brottslighet helt enkelt.
De konstaterar alltså att andelen personer med utländska bakgrund har en stark koppling till vilka områden som anses vara utsatta områden. Något som alltså egentligen inte har nån bäring på verkligheten. Istället för andelen med utländsk bakgrund skulle kanske befolkningstätheten vara en bättre faktor att ha med när ett område bedöms i förhållande till risken för brottslighet.
Polisens arbeta påverkar också antalet anmälda brott i ett område. Många personkontroller ger många narkotikabrott. I områden med många personer med utländsk härkomst genomförs fler personkontroller. Samtidigt sker cykelstölder främst i områden med få personer med utländsk härkomst. Det finns inte lika många cyklar i dessa områden.
Källa: Sarnecki och Rostami, Det svenska tillståndet, 2022
Läs mer:
- Organiserad brottslighet i Sverige
- Allt lägre överrepresentation för invandrare bland brottsdömda
- Minskad brottslighet bland invandrare
- Invandrare har alltid varit överrepresenterade när det gäller brottslighet
- Hur stor är invandrares överrepresentation när det gäller brottslighet?
- Varför är invandrare överrepresenterade bland brottslingar?
- Fakta är inte alltid sanning – invandrare och brottslighet
- Det här med invandrare och brottslighet
- Invandrare och brottslighet
- Invandrare, förorter och brottslighet
- Är invandrare brottsligare?
- Finns ingen koppling mellan flyktingar och brottslighet
