Cornwall är ett vackert och intressant brittiskt grevskap, ytterst på en kuperad halvö i sydvästra England, inklusive Scillyöarna (Syllan på det lokala språket korniska). Stort som Gotland med en dryg halv miljon invånare.
Området är sedan antiken känt för sina tenngruvor, senare koppar och arsenik. Sista malmbrytningen upphörde dock med stängningen av South Crofty i Pol 1998, den sista tenngruvan i Europa. Planer finns dock att öppna gruvan igen. Provborrning inleddes 2002. Och 2006 blev det omfattande ”Cornwall och västra Devons gruvlandskap” ett världsarv.
Tenngruvorna kollapsade på 1980-talet, delvis på grund av att tenn ersattes av plast och andra metaller (samma i gruvlandet Bolivia). Den pågående pandemin har ovanpå det minskat den idag viktiga turistindustrin. Kvarstår enbart fiske och jordbruk.
Cornwall är idag mycket fattigt och befolkningen kan inte längre köpa sig ett hus. Än mindre ett havsnära hus, vilka rika personer utanför idylliska Cornwall köper för dess pittoreskhet – vilket förstås driver huspriserna uppåt.
Sten och hed
På resan från London landvägen till Cornwall passerar en den imponerande stensättningen Stonehenge, ett berömt bronsåldersmonument. Samt grevskapet Devon, öster om Cornwall. I Devon finns två (ö)kända och legendariska hedliknande nationalparker där Sherlock Holmes tampades med ”Baskervilles hund”. Bland annat Dartmoor National Park, som gränsar till Cornwall. Vilken också har kopplingar till fantasivärlden kring Harry Potter. Samma slags mystiska engelska hedlandskap bildar också bakgrund till Håkan Nessers ”Levande och döda i Winsford”.
Cornwalls huvudort är Trudo. I Newquay finns flygplats och surfstränder. ”Länet” Cornwall har milt klimat, är känt för sina trädgårdar, sina traditionella piroger, och sin lokala Cornish Scrumpy Cider. Cornwall är ett av Storbritanniens keltiska områden,
Keltiska folk
Kelterna var en folkgrupp som var spridd i västra och centrala Europa. Tillsamman med germanskt-talande folk i norra Europa, samt Rom och Grekland vid Medelhavet, så bildade dessa fyra indoeuropeiska folkgrupper, språk och kulturer grunden till det medeltida, feodala kristna västliga Europa (även om forskningen förstås har olika synpunkter på allt detta).
Där speciellt kelterna kulturellt ”romaniserades” och mestadels blev ”folk-latin-språkiga”. Och i fallet Frankrike invaderades av de germanska frankerna och västgoterna. Den romerska keltiska provinsen Gallien (= Frankerriket = Frankrike) fick alltså ett germanskt namn. Så sent som vid den franska revolutionen 1789 menade vissa radikaler att överklassen ännu var germaner och folket ännu galler = kelter. Kanske en droppe av sanning, då klass går i arv.
Vi alla serieläsare vet ju att det keltiska Gallien var ockuperat av Romarriket. ”Hela Gallien? Nej, i en liten by vägrar Asterix och hans tappra galler att ge upp”. Men vad har detta med Cornwall att göra undrar vän av ordning? Lugn. Vi återkommer med Asterixscenariot, men i flera verkliga versioner!
Kelten Asterix
Först ett snabbt hopp till urtiden, då en dåtida landbrygga över Den engelska kanalen tillät jägare-samlare att bosätta sig på de brittiska öarna (Storbritannien och Irland), där de så småningom blev bofasta bönder.
I västra Europa konsoliderades röran av folk och språk så småningom i germaner och germanska språk i norr och latinsk-romansk-språkliga keltiska folk i söder (de bytte alltså språk). Samt slaver med slaviska språk i östra Europa. Men då kelterna ännu så att säga var ”kelter fullt ut” koloniserade dessa de brittiska öarna.
Sedan följde invasion efter invasion i främst England:
Romarriket, germanska tyska anglosaxare, dansk-norska nordiska vikingar, ”förfranskade ” vikingar från Normandie i Frankrike. Normanderna vann över anglosaxarna i det där berömda slaget vid Hastings 1066 – ett av de fåtal årtal som många minns sedan skolåren.
Legenden Robin Hood var med då som social gerillahjälte som tog från de rika, och gav till de fattiga, alternativt slogs som nationell patriot för anglosaxarna mot den nya överklassen av normander. Oklart dock om han fanns i verkligheten, alternativt var en sammanblandning av flera personer.
Robin Hood
Det engelska folket blev således en blandning av alla dessa invaderande folk. Engelska språket blev en blandning av germanska och romanska språk. De senare utvecklades med folklig nationell ”vulgärlatin” som grund.
1707 bildade Skottland, Wales och England en union med England som dominerande partner. Irland koloniserades. och gjorde flera keltiska uppror. England blev med industrialismen en världsmakt, engelskan världsspråket.
Många kelter trängdes under den så kallade ”utvecklingens gång” bort till bergigare och fattigare regioner; Skottland, Wales, Irland, ön Man i Irländska och sjön samt Cornwall! Till denna ”Celtic Fringe” – den keltiska randzonen runt rikare bygder – kan också fogas halvön Bretagne i Frankrike och Galicien i nordvästra Spanien.
Alla dessa keltiska kvarlevor är en slags lokala defensiva ”Asterixregioner” med övervägande keltisk urbefolkning, som så att säga i sina hörn håller fast vid sin kultur. I främst Frankrike och norra Spanien lever kelterna kvar som ett genetiskt, kulturellt och nationellt arv.
Det talas idag om de sju keltiska nationerna: Alba (Skottland), Cymru (Wales), Eire (Irland), Mannin (Isle of Man), Breizh (Bretagne), Galiza (Galicien). Och Kernow (Cornwall) – vilka samarbetar för att bevara det keltiska arvet. ”Nation används här i sin ursprungliga betydelse av ett folk som delar en gemensam identitet och kultur, och som identifieras med ett traditionellt territorium” (Wikipedia).
Sju keltiska nationer
Men de egna olika keltiska språken talas idag bara av minoriteter. I Galicien har keltiskan dött ut och det gjorde den även i Cornwall och på Isle of Man. Men i dessa två senare regioner har språket framgångsrikt återupplivats av entusiastiska språkvitaliseringsrörelser. I flera keltiska regioner finns tvåspråkig undervisning och skyltning.
Cornwall heter Kernow på kornisk keltiska. Det egna keltiska språket är kernowek (korniska). Det är nära besläktat med bretonska (Bretagne) och kymriska (Wales). Svagare besläktat med irisk och skotsk gaeliska. 2 miljoner människor pratar de olika keltiska språken. I Storbritannien, EU och FN erkänns språken och folken numera som nationella minoriteter och språk. Och språken får statligt brittiskt stöd – även korniskan.
”Vill ej prata engelska”
Innan korniskan återupplivades var en viss Dolly Pentreath språkets sista modersmålstalare, Hon dog 1777 och hennes sista ord ska enligt myten ha varit ”My ny vynnav kewsel Sowsnek” (Jag vill inte tala engelska).
557 personer talade korniska 2011, men antalet växer. Korniska namn används i ortsnamn, efternamn, samt i traditionella sånger och vid högtider. Barn, husdjur, hus och båtar ges korniska namn. Det finns tidskrifter och radiosändningar på korniska, samt även daghem. Och en egen flagga som är svart med ett vitt kors. Det finns krav på större självstyre för Cornwall. Till och med en liten, självständighetsrörelse för Cornwall (Mebyon Kernow) och det korniska folket – kornerna.
Hans Norebrink
Kommentarer
# Sök på nätet ”Cornwall med Simon Reeve”, avsnittet ”Skenande huspriser och fattigdom”. Finns fler avsnitt.
# Ett exemplar av det berömda dokumentet Magna Charta från 1215 finns bevarat i Cornwall. Den innebar att den engelske kungen delvis tvingades att dela makten med de högre samhällsklasserna. Ett första litet steg till demokrati.
Det ledde fram till parlamentarism på 1600-talet, då mer makt överfördes från kungen till riksdagen och till gradvis allt folkligare befolkningsgrupper.
Slutledet i utvecklingen blev dagens liberala västliga parlamentariska flerparti-demokrati. Magna Charta var också ett litet steg mot mänskliga rättigheter. Vilka i sin tur utvecklades under deklarationer för MR under de franska och nordamerikanska (USA) revolutionerna i slutet av 1700-talet. Och i vår tid av FN.
