För ett par veckor sen avslöjades delar av de pågående politiska förhandlingarna. Vid sidan av att man fattat beslut om talman har man också fördelat presidieposter i riksdagens utskott och ledamöter i utskotten. Hur mycket makt innebär då en ordförandepost? Brit Stakston har tittat närmare på frågan.
Ordförandeposten har tilldelats SD i utrikesutskottet, näringsutskottet, justitieutskottet samt arbetsmarknadsutskottet. De har dessutom även fyra vice ordförandeposter bland annat i försvarsutskottet.
I många utskott kommer SD att ha fyra ledamöter vilket ger dem ett stort politiskt inflytande och de skulle kunna påverka även genom att rösta med oppositionen i olika beslut.
Särskilt utrikesutskottet men även justitieutskottet anses vara mycket prestigefyllda uppdrag.
– De har fått en trofé, genom den här posten i utrikesutskottet kommenterade Helena Gissén, politisk reporter Expressen, hos Studio ett i veckan när de ställde frågan om vilken roll ordförandeposten har.
Samtidigt ville hon påpeka att vid sidan av prestigen i rollen ska man inte ska överdriva betydelsen av ordförandeposterna och menar att det trots allt är ett begränsat inflytande och att det är svårt att påverka majoriteten.
Utskottens funktion
De 15 utskotten beskrivs på Riksdagens hemsida som ”motorn i det politiska arbetet.” Det är i utskotten som ledamöterna förbereder besluten och efter att ett utskott har presenterat ett förslag till beslut ska riksdagens samtliga 349 ledamöter ta ställning till förslaget.
Alla utskott har en ordförande och en eller flera vice ordförande och ordföranden leder utskottssammanträdena.
Det är ordföranden som har utslagsröst om en omröstning i utskottet slutar oavgjort. Skulle rösterna fördela sig jämnt mellan två förslag vinner det förslag som utskottsordföranden säger ja eller nej till.
En stor del av utskottets arbete går ut på att ta ställning till förslag. Sammanträden i utskotten är inte offentliga. Den mesta ägnas åt propositioner från regeringen men det kan också vara motioner från ledamöterna. Ett utskott kan också lägga fram egna så kallade utskottsinitiativ.
Genom att sammanträdena inte är offentliga finns möjlighet för ledamöterna att diskutera känsliga politiska frågor utan åhörare och att det ska göra det enklare att få till överenskommelser och kompromisser mellan partierna.
Utskotten håller också öppna utfrågningar för att få mer information inom olika ämnen. Då bjuds experter och företrädare för olika samhällsintressen in som kan svara på frågor från ledamöterna. Den typen av öppna utfrågningar kan följas av allmänheten.
Riksdagsutskotten och makten
I tisdags intervjuade Mikael Kulle i P1 två före detta utskottsordföranden om vilken makt en utskottsordförande har i praktiken.
Socialdemokraten Raimo Pärssinen var ordförande i arbetsmarknadsutskottet under åren 2014-18 och menar att posten har en stor betydelse och innebär ganska stort inflytande genom den direkta tillgång man har till ansvarigt statsråd för de ämnesområden som finns i utskottet.
Han beskriver fördelen med att man tidigt finns med i idéutvecklingen och processen samt att man får vara med och lägga upp agendan för mötet och delta på alla beredningar. Detta under förutsättning att man har sin egen regering.
Kristdemokraten Stefan Attefall som var ordförande i finansutskottet under åren 2006 – 2010 höll med om att man har ett inflytande och såg dessa prestigeplatser som en kompensering till SD för att Kristersson och de andra högerpartierna inte bildar regering med dem. SD får därför dessa kontrollposter där de får inflytande i meningen av att de har en bra position att granska att de politiska uppgörelser som gjorts fullgörs menar Attefall.
Utskottsordförande
Ordförandeposten innebär att man är med och planerar utskottens arbete och först ser vad det är för texter som går ut från utskottet, hur utskottet formulerar sig och man kan därmed få en idé om hur man ska hantera eventuella frågor under resans gång.
– Då blir man ju liksom först på bollen, du kan vara med och påverka, du ser tidigt vad som är problem och du kan också larma på ett tidigare stadium än som ledamot, sa Attefall i P1 morgon.
I det dagliga arbetet har varje utskott ett kansli med partipolitiskt neutrala tjänstemän som hjälper ledamöterna att skriva de förslag till beslut som riksdagen sedan ska besluta om, så kallade utskottsbetänkanden.
De båda tidigare ordföranden som intervjuades i P1 betonade båda att allt handlade om att få direkttillgång till ansvarigt statsråd och statssekreterare. Eftersom SD, med all sannolikhet, inte har det ansvariga statsrådet i frågorna för respektive utskott är frågan hur man kommer att lösa det.
Troligen kommer det att behöva konstrueras på ett nytt sätt, när direktlänken inte finns till regeringen, så att det blir ett fungerande samspel mellan det ansvariga statsrådet och ordföranden. Någon form av beredningsgrupp bestående av höga partitjänstemän i riksdagskansliet har ju redan före valutgången nämnts som tänkbara krav från SD:s sida.
Informationsövertag
Slutsatsen så här långt är att trots posterna i sig inte ger en direkt exekutiv makt så är dock varje led till ett sådant informationsövertag där man planerar ärenden och styr beredningsprocessen runt dem som ordförandeposten innebär är viktiga för den som vill driva igenom sin politik. Just detta informationsförsprång är intressant i ljuset av SD:s väldokumenterade förmåga att styra opinionen runt frågor som är angelägna för dem. Här får man tidigt i processen chansen att planera spinnet runt dem.
Oavsett hur det kommer att lösas rent praktiskt är det tunga prestigeposter som SD tilldelats denna vecka. Det är ett stort erkännande av Riksdagen som SD säkerligen haft som delmål.
Vilket också betyder att de måste sluta beskriva sig som ett parti utanför etablissemanget – de kommer få kontroll nu.
Brit Stakston
Ursprungligen publicerat på Blankspot. Publicerat här i enlighet med licensen CC BY-NC-ND 2.5 SE . Underrubriker tillagda av oss och inledningens tempus har ändrats. #AS
