Enligt polisen har internationella brottsnätverks logistiska förmågor ökat. Dessutom har gränsen mellan inresande nätverk och nationell rotad organiserad brottslighet suddas ut. Det är bedömningen enligt Noas underrättelseenhets rapport om internationella brottsnätverk för åren 2019-2022.
– Man kanske köper fastigheter, startar ett företag och folkbokför sig i Sverige parallellt med brottsligheten eller i kombination. Ju mer man rotar sig, desto svårare blir det förstås för oss att agera, därför är just avvisning en snabb och effektiv väg att gå, jämfört med att enbart gripa och utreda för brott, säger Jesper Kotander i ett pressmeddelande. Han är sektionschef vid Noa.
Internationella brottsnätverk
Det handlar främst om ligor som står bakom bilstölder, bostadsinbrott och andra organiserade seriestölder. Vanligen förs stöldgods till det land där nätverksaktörerna har sin hemvist. I vissa fall har nätverken dock etablerade avsättningsytor i Sverige.
Nätverk från framför allt Litauen, Rumänien och Polen har ibland så kallade ankarpersoner som har varit etablerade i Sverige under flera decennier. Polska sådana nätverk har starkast etablering i region Syd och Väst. De rumänska i region Väst och Stockholm. De litauiska nätverken finns för sin del jämnt spridd över landet.
Övervägande delen av brottsligheten som de internationella ligorna står bakom finns i storstadsregioner som Stockholm, Västra Götaland, och Skåne. Det har dock skett en utbredning till mindre orter och landsbygd längs med de större europavägarna.
Karakteristiska brott
Andelen så kallade indikatorbrott sjönk endast marginellt under pandemiåren 2020 och 2021. Indikatorbrott är brottstyper som typiskt sett utförs av internationella brottsnätverk. Ifjol var de tillbaks på samma nivåer som innan med runt 4 500 anmälda brott. Hittills i år har dock antalet anmälda brott av den typen sjunkit tydligt.
– Båtmotorstölderna är exempelvis på betydligt lägre nivå än förväntat och vi ser att medvetenheten hos ägarna har ökat. Vi har även bedrivit ett flertal riktade insatser mot brottsnätverk som begår den här typen av stölder, men någon entydig förklaring har vi inte säger Jesper Kotander.
Fler avvisas med återreseförbud
Polisen använder i allt högre utsträckning beslut om avvisning och återreseförbud för att störa ut de internationella brottsnätverken.
– Vi har sett hela nätverk avbryta sin verksamhet på grund av en avvisning, för att de insett att vi är stöldligan på spåren. Brottsnätverken är mycket störningskänsliga, säger Jesper Kotander.
Under 2020-21 avvisades 142 kriminellt belastade personer i brottsförebyggande syfte. Samtliga var medborgare i EES-länder. De avvisade fick var och en återreseförbud på i snitt fyra år. Avvisningarna avbröt den pågående brottsligheten snabbare än om enbart anmälan och utredning av de misstänkta brotten skedde, visade Noas analys.
I de flesta fall där Polismyndighetens beslut om avvisning överklagades gick migrationsdomstolarna på polisens linje. Personen ansågs utgöra ett ”verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse”, som det heter i utlänningslagen.
– Det finns en utbredd uppfattning att principen om fri rörlighet för den som är medborgare i ett EES-land är obegränsad, men är man här i syfte att begå brott utgör man ett hot mot allmän ordning och säkerhet och kan avvisas, säger Jesper Kotander.
