Storskaligt fiske, lika lön och kollektivt ägande?

Fiskare i Sverige som jobbar på samma båt tjänar alla lika mycket pengar. Skepparen eller skepparna, maskinisten och övriga ombord har samma lön. Lite förenklat delar de på inkomsterna efter att pengar lagts undan för båten och redskapen. Detta gäller även båtar med dansk och tysk flagg. Men inte båtar med marockansk flagg. Lika lön är något som svensk vänster utan tvekan kan ge sitt stöd.

Det finns en mindre grupp svenska yrkesfiskare som i först hand är fiskhandlare eller så driver de restauranger. De betalar inte samma lön till alla anställda. Några exempel på sådan fiskare är familjen Bergman med Bergmans Fisk & Rökeri i Saltharsfjärden AB, Gunnar Asplund med Kvarkenfisk och Erik Lyräng med Bryggvingen AB.

Alla fiskebåtar i Sverige ägs av personer som arbetar ombord. I de flesta fall är alla ombord delägare då båtarna är små med en besättning på 1-3 personer. I de fall det handlar om större båtar kan det vara 2-10 delägare. De flesta eller i alla många av de som arbetar ombord är delägare. Detta gäller även båtar som finns i andra länder (finns vissa undantag som exempelvis Marocko) som ägs av svenskar. Att alla, de flesta eller många av dem som arbetar på en fiskebåt också är delägare är helt klart något som en socialist kan ge sitt stöd. Det innebär ju att det handlar om personalägda eller delvis personalägda företag.

Många av fiskelägena på Västkusten präglas också av ett omfattande samarbete för gemensamma intressen och kooperativa lösningar som kooperativa affärer, gemensamt ägda hamnar med mera. Nåt liknande finns inte på östkusten.

Rörö

Rörö där Sveriges två största fiskeriföretag finns utmärker sig särskilt på detta område. Både livsmedelsaffären, bensinmacken, fiskhamnen och gästhamnen drivs och ägs av ett kooperativ, Hamn- och Fiskareföreningen Rörö Strandkassa utan personlig ansvarighet (Rörö strandkassa).

Förskolan och skolans byggnader ägs av idrottsföreningen, Rörö IF, som också äger sporthallen. Byggnaderna uppfördes med pengar som samlades ihop av ö-invånarna. Kommunen står för lärare och personal på skolan. En stor verksamhet på ön är Sjöräddningsstationen som drivs av föreningen Sjöräddningssällskapet.

På ön finns dessutom tre hyresfastigheter med lägenheter. I en av dessa fastigheter är jag uppväxt under min tidiga barndom och två av min syskon är födda hemma i den aktuella lägenheten. Idag bor vår mamma i ett annat av hyreshusen. Det tredje är den gamla skolan. Dessutom 5 hus byggda för att hyras ut till barnfamiljer som ägs av ett företag med flera delägare. Allt detta är saker som en socialist utan problem kan ge sitt stöd till.

Rörös fiske

Fiskeriföretagen på ön har flera delägare, Astrid Fiske AB har 5, Themis Fiskeri (Rylo AB) har 3, Rossö Fiskeri AB 5 och Svanen Fiskeri AB 2 stycken. Alla företagen bedriver både pelagiskt och demersalt fiske. De två förstnämnda i huvudsak pelagiskt fiske och de två sistnämnda i huvudsak demersalt fiske. Antal anställda är 28 stycken i Astrid Fiske AB, 17 stycken i Themis Fiskeri, 5 i Rossö Fiskeri AB och 3 i Svanen Fiskeri AB. I de två största företagen är det bara en minoritet som äger och i de två andra så är det alla i det ena företaget och nästan alla i det andra företaget.

Isolerat

Att Rörö sticker ut när det gäller kollektiv organisering har sannolikt med öns isolerade läge att göra. Två timmars resa från Göteborg med två bussar och två färjor gör det omöjligt att pendla till Göteborg. Den som vill leva på ön måste kunna arbeta därute och för öns överlevnad på sikt krävs fler barn och att livsmedelsaffären hålls vid liv. Fiskeriföretagen köper därför den mat de behöver på fisketurerna i den kooperativa affären så att den ska överleva. Detta trots att matinköpen blir dyrare på så sätt än om de köpt från stora butiker på annat håll.

Till slut vill jag också nämna att en av mina bröder, född i vårt dåvarande hem på Rörö har ritat ett hus på ön som troligen är öns absolut vackraste hus. Hans arkitektfirma är specialiserad på att rita vackra och klassiska hus. Släktingar bor i öns äldsta hus, Krogen i Abbelvi längst i norr.