Vilka träd som är vanliga i svenska parker och alléer varierar från stad till stad. I Stockholm är de vanligaste träden lönn, oxel och björk. Göteborg har en helt annan sammansättning vad det gäller parkträden med parklind som det överlägset vanligaste trädet och därefter alm och vanlig lind. Malmö har en betydlig större blandning och många fler arter.
De trädarter som är de vanligaste i städerna skiljer sig avsevärt från de arter som växer i svenska skogar. Den stora skillanden är att lövträd dominerar i städer, medan barrträd dominerar skogarna.
Stockholm
Stockholm har färre arter som förekommer i stort antal än vad Göteborg och Malmö har. Lönn och lindar av olika slag är det vanligaste. Det är dessutom den enda av de tre stora städerna som har ett barrträd bland de vanligaste parkträden. Att beståndet av lindar huvudsakligen skulle bestå av nåt annat än praktlind och skogslind verkar dock mycket märkligt.
Park och gatuträd i Stockholm
- Lind (Tilia xx), 26,8% (exkl. skogslind och parklind)
- Skogslönn (Acer platanoides), 16,3%
- Vanlig oxel (Sorbus x intermedia), 8,8%
- Vårtbjörk (Betula pendula), 6,9%
- Körsbär/hägg/plommon (Prunus xx), 5,2% (inkl. fågelbär)
- Tall (Pinus sylvestris), 4,9%
- Lönn (Acer spp), 4,7% (exkl. skogslönn)
- Hagtorn (Crataegus xx), 3,1%
- Hästkastanj (Aesculus hippocastanum), 3%
- Parklind (Tilia x europaea), 3%
- Oxel/rönn (Sorbus spp), 2,2% (exkl. vanlig oxel)
- Skogslind (Tilia cordata), 2,1%
- Ek (Quercus spp), 2,1% (inkl. bergek)
Göteborg
I Göteborg dominerar lind och alm. Med tanke på almsjukan är det dock bara en tidsfråga innan flertalet almar försvunnit. Även ask är ett vanligt parkträd i Göteborg. Det har också en sjukdom, askskottsjuka, och kommer också att bli mycket ovanligare.
Knäckepil förekommer sällsynt i Göteborgs parker och även förvildad i en del vilda grönområden. Även tall förekommer i parker i Göteborg. Fågelbär förekommer också som parkträd liksom robinia och prydnadsaplar av olika slag. I Göteborgs Botaniska trädgård förekommer dessutom en mängd andra arter av olika slag.
Nedanstående tabeller kommer från två olika källor som förmodligen bygger på oliak invneteringar och förmodligen också omfattar områden som inte är exakt de samma.
Stadsträd Göteborg
- Parklind (Tilia x europaea), 27,1%
- Lind (Tilia spp), 13,9% (exkl. skogslind och parklind)
- Alm (Ulmus glabra), 6,4%
- Skogslind (Tilia cordata), 5,3%
- Hägg/körsbär/plommon (Prunus spp), 3,5%
- Bok (Fagus sylvatica), 3,4%
- Lönn (Acer spp), 3,4% (exkl. skogslönn)
- Vanlig oxel (Sorbus x intermedia), 2,8%
- Ask (Fraxinus exelsior), 2,7%
- Vanlig hästkastanj (Aesculus hippocastanum), 2,6%
- Vårtbjörk (Betula pendula), 2,4%
- Skogslönn (Acer platanoides), 2,4%
- Lundalm (Ulmus minor), 2,1%
- Björk (Betula spp), 2,1% (exkl. vårtbjörk)
- Skogsek (Quercus robur), 2,1%
- Avenbok (Carpinus betulus), 2,0%
- Oxel/rönn (Sorbus spp), 1,4% (exkl. vanlig oxel)
- Ek (Quercus spp), 0,9% (exkl. skogsek)
- Hästkastanj (Aesculus spp), 0,7% (exkl. vanlig hästkastanj)
Parkträd i Göteborg
- Lind (Tilia spp), 19,4% (exkl. skogslind och parklind)
- Bergek (Quercus robur), 15,2%
- Parklind (Tilia x europaea), 10,0%
- Vanlig oxel (Sorbus x intermedia), 5,3%
- Gråpoppel (Populus × canescens), 3,6%
- Ask (Fraxinus exelsior), 3,6%
- Vanlig hästkastanj (Aesculus hippocastanum), 3,5%
- Bok (Fagus sylvatica), 3,2%
- Rödlönn (Acer rubrum), 3,1%
- Björk (Betula spp), 2,6%
- Hägg (Prunus padus), 2,3%
Gatuträd i Göteborg
- Parklind (Tilia x europaea), 35,5%
- Lind (Tilia spp), 13,9% (exkl. skogslind och parklind)
- Vanlig oxel (Sorbus x intermedia), 7,7%
- Skogslind (Tilia cordata), 7,0%
- Alm (Ulmus glabra), 5,8%
- Smalbladig ask (Fraxinus angustifolia), 3,9%
- Oxel/rönn (Sorbus spp), 3,7% (exkl. vanlig oxel)
- Lundalm (Ulmus minor), 2,8%
Malmö
Malmö är den stad som har flest olika arter och egentligen ingen art som dominerar. Det finns också en stor mängde främmande arter i staden som exempelvis hästkastanj, rödek, platan, svartpoppel (Populus nigra) och knäckepil.
Stadsträd i Malmö
- Vanlig oxel (Sorbus x intermedia), 9,1%
- Parklind (Tilia x europaea), 8,6%
- Oxel/rönn (Sorbus xx), 4,9% (exkl. vanlig oxel)
- Fågelbär (sötkörsbär, Prunus avium), 4,7%
- Lind (Tilia spp), 4,7% (exkl. parklind)
- Vanlig hästkastanj (Aesculus hippocastanum), 4,3%
- Körsbär/hägg/plommon (Prunus spp), 4,0% (exkl. fågelbär)
- Poppel/asp (Populus spp), 3,8% (exkl. svartpoppel)
- Skogsek (Quercus robur), 3,4%
- Bok (Fagus sylvatica), 3,2%
- Hagtorn (Crataegus spp), 3,1%
- Skogslönn (Acer platanoides), 3,1%
- Lönn (Acer spp), 3,1% (exkl. skogslönn och tysklönn)
- Vanlig ask (Fraxinus exelsior), 3,0%
- Platan (Platanus x hispanica), 2,9%
- Apel (Malus xx), 2,8%
- Tysklönn (sykomorlönn, Acer pseudoplatanus), 2,6%
- Vårtbjörk (Betula pendula), 2,5%
- Svartpoppel (Populus nigra), 2,3%
- Knäckepil (Salix alba), 2,3%
- Avenbok (Carpinus betulus), 2,1%
- Ek (Quercus xx), 2,0% (exkl. skogsek)
- Pil/vide (Salix xx), 1,6% (exkl. knäckepil)
- Ask (Fraxinus spp), 0,9% (exkl. vanlig ask)
- Hästkastanj (Aesculus spp), 0,6% (exkl. vanlig hästkastanj)
Parkträd i Malmö
- Vanlig oxel (Sorbus x intermedia), 7,6%
- Bok (Fagus sylvatica), 7,2%
- Vanlig ask (Fraxinus exelsior), 4,4%
- Fågelbär (sötkörsbär, Prunus avium), 4,2%
- Vårtbjörk (Betula pendula), 4,0%
- Skogslönn (Acer platanoides), 3,6%
- Vanlig hästkastanj (Aesculus hippocastanum), 3,4%
- Knäckepil (Salix alba), 3,4%
- Tysklönn (sykomorlönn, Acer pseudoplatanus), 3,3%
- Gråpoppel (Populus × canescens), 3,2%
- Bergek (Quercus robur), 3,0%
- Kinesisk poppel (Populus simonii), 3,0%
- Trubbhagtorn (Crataegus monogyna), 2,3%
- Parklind (Tilia x europaea), 2,3%
Gatuträd i Malmö
- Parklind (Tilia x europaea), 16,5%
- Vanlig oxel (Sorbus x intermedia), 11,1%
- Vanlig hästkastanj (Aesculus hippocastanum), 5,4%
- Fågelbär (sötkörsbär, Prunus avium), 5,3%
- Platan (Platanus x hispanica), 5,0%
- Bergek (Quercus robur), 4,0%
- Skogslind (Tilia cordata), 3,3%
- Lind (Tilia spp), 2,9% (exkl. parklind)
- Avenbok (Carpinus betulus), 2,8%
- Vitoxel (Sorbus aria), 2,7%
- Vanlig lönn (Acer platanoides), 2,6%
- Naverlönn (Acer campestre), 2,5%
Andra städer
I Gävle finns framförallt lind, oxel och lönn, i Umeå främst björk men också exempelvis lagerpoppel och sibirisk cembratall. Helsingborg har bland annat bok, lind, hästkastanj, ek, platan, gingko och sibiriskt korkträd medan Norrköping är känt för sina lindalléer. Olika städer har delvis olika träd men olika arter av lind är det vanligast i de flesta städer.
Andra trädarter
Bland lindarna som är de allra vanligaste parkträden förekommer skogslind (Tilia cordata), bohuslind (Tilia platyphyllos), parklind (Tilia x europaea) som är en korsning mellan bohuslind och skogslind, silverlind (Tilia tomentosa) och svartlind (Tilia americana).
Oxlar och rönnar kan förutom vanlig oxel vara vitoxel (Sorbus aria), finnoxel (Sorbus hybrida), klippoxel (Sorbus rupicola) och många fler. Aplar kan förutom vanligt äpple vara bärapel (Malus baccata), purpurapel (Malus × purpurea), rosenapel (Malus floribunda) och rönnbärsapel (Malus toringo) samt flera andra. Körsbär, hägg och plommon kan förutom fågelbär (Prunus avium) vara hägg (Prunus padus), glanshägg (Prunus serotina), Lagerhägg (Prunus laurocerasus) och många andra arter.
Arter som är införda och planterade i Sverige är bland annat asklönn (Acer negunda), rödek (Quercus rubra), robinia (Robinia pseudoacacia), tysklönn (Acer pseudoplatanus), glanshägg (Prunus serotina) och gudaträd (Ailanthus altissima). De här nämnda träden kan betraktas som invasiva arter under vissa förhållanden. Gudaträd är klassat av EU som ett invasivt träd och bör inte planteras i städer.
Arter som skulle kunna planteras mer är bland annat en (Juniperus communis), tall, vanlig oxel, klibbal (Alnus glutinosa), tysklönn, naverlönn, bergsek (Quercus petraea), fågelbär, trubbhagtorn och vanlig hägg. Då knäckepil är ett bra träd ur klimatsynpunkt kanske det också borde kunna planteras i större utsträckning än idag. Utöver detta finns det många tänkbara främmande träd.
Läs mer:
- Träden i den svenska skogen
- Tre trender i den svenska skogen
- Skogen i Sverige – plantage eller naturskog?
- Slaget om ägande och makt står i skogen, eller?
- Skogsstyrelsens dynamit
- Skogslandet – inte alls en bra bok
- Sveriges största privata skogsägare 2022
- Vem ska bestämma i skogen?
- Ska vi elda upp träden eller låta skogen stå?
- De stora ägarna av den svenska skogen och skogsindustrin
- Den svenska skogen har nästan aldrig varit naturlig
- Enfald istället för mångfald i skogen
- Skogen är skapad av människan
Jag skriver för närvarande också på en serie om vilka som ägt och exploaterat den svenska skogen de senaste 15 åren. Bolagen, kapitalisterna, företagen, familjerna och bruken. Läs.
