Brott som sker inom ramen för en legalt bedriven näringsverksamhet brukar beskrivas som ekonomisk brottslighet, medan organiserad brottslighet traditionellt sett brukar bedrivas utanför sådana legala strukturer.
Under den tid som skildras har dock denna tydliga distinktion mellan ekonomisk och organiserad brottslighet mött ett allt komplexare samhälle. Följden har blivit att aktiebolag ofta blivit nödvändiga redskap eller plattformar för att begå brott med direkt eller indirekt vinning. Den fortsatta skildringen av ekonomisk brottslighet präglas därför av dels aktiebolagens betydelse för gärningspersonerna, för att utnyttja de tillfällen till brott som det moderna samhället ger, dels svårigheten att därmed dra en tydlig gräns mellan ekonomisk och organiserad brottslighet.
När komplexiteten ökar och brottsligheten tränger djupare in i olika system kan gärningspersonerna få ett större behov av rådgivning och annat stöd. Det innebär samtidigt en risk för att myndighetspersoner blir mer intressanta måltavlor för brottsligheten som så kallade insiders.
Snabb anpassningsförmåga
I grunden är mycket sig likt inom den ekonomiska brottsligheten, men aktörerna visar prov på god anpassningsförmåga. De justerar och anpassar befintliga brottsupplägg i takt med tiden. De drar även nytta av nya brottstillfällen, som uppstår genom samhällsförändringar under de senaste decennierna.
En vanlig uppfattning är att myndigheterna inte anpassar sig lika snabbt som gärningspersonerna, utan alltid ligger steget efter. Ett annat perspektiv är att förändringar, inte minst lagstiftningsreformer, många gånger skapar tillfällen till brott. Det är en sanning som i hög grad påverkar politik, lagstiftning och annan styrning samt brottsbekämpning.
För några generationer sedan var aktier en fråga för få personer och institutioner, och omsättningen på börsen var måttfull. I dag är situationen den motsatta. Följden är att de finansiella brotten – insiderbrott och marknadsmanipulation – samt svindleri fått ökad betydelse.
Det är en tydlig signal om grundläggande samhällsförändringar, vilket speglar vilken brottslighet som anses vara viktig.
”Gå på pengarna” och ”nya” aktörer på banan
Drivkraften för den ekonomiska och organiserade brottsligheten är pengar – och det som kan köpas för pengar – och därmed bör brottsbekämpningen ha samma fokus. Som en följd av denna insikt har perspektivet på ekobrottsligheten vidgats. Det handlar inte enbart om brottsbekämpning utan också att komma över brottsvinsterna.
Ekonomiskt inriktade myndigheter såsom Skatteverket, Kronofogden, Försäkringskassan och Finansinspektionen har blivit allt viktigare aktörer på den brottsbekämpande arenan, som inte alltför länge sedan dominerades av polis och åklagare.
Lagstiftning drar åt olika håll
En tidig tanke för att förebygga ekobrott var att enbart låta seriösa personer få driva näringsverksamhet. Sedan 1980-talet har man infört eller höjt kraven för att etablera sig i olika näringsverksamheter och yrken. Denna utveckling, med ett vidare nät av krav, tycks ha ägt rum utan någon bestämd plan eller strategi.
För att minska risken för att aktiebolag utnyttjades för oegentligheter höjdes aktiekapitalet 1973 och 1995. Gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital har därefter sänkts och sett till penningvärdet rör det sig närmast om en återgång till vad som gällde före 1973. Syftet var att göra aktiebolagsformen mer tillgänglig för företagare och då kom risken för ekobrott i andra hand.
Aktiebolagens revisorer har setts som en viktig kontrollfunktion med ett lagstiftningskrav att anmäla brottsmisstankar. Sedan den 1 november 2010 får mindre aktiebolag välja om de ska ha en revisor eller inte. Syftet var att aktiebolagen så långt som möjligt själva ska avgöra vilka tjänster som de behöver för sin organisation och förvaltning.
Utifrån dessa exempel är det svårt att se en konsekvent linje i centrala delar av lagstiftningen.
Ändå har det alltid handlat om svartarbete
När skattebrott kommer på tal handlar det framför allt om svartarbete. Under hela den tid som denna rapport omfattar är det några branscher som ständigt varit i fokus, framför allt bygg och anläggning, städbranschen, yrkestrafiken samt kontantbranscher såsom restauranger och frisörer. Om större möda lades ner på säkrare upphandlingar borde det få stor betydelse för att minska den ekonomiska brottsligheten.
Enligt Skatteverket har det totala skattefelet länge minskat, det vill säga summan av de skatter som inte redovisas till följd av bland annat brott. Samtidigt verkar utvecklingen gå mot en mer förslagen skattebrottslighet. Hur går det ihop? En tolkning kan vara att det på många sätt blivit mer ordning och reda i fråga om inkomster och utgifter genom att kontrolluppgifter på individnivå spelar en allt större roll. Samtidigt pågår en parallell utveckling som går i motsatt riktning.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.