Den svenska arbetsmarknaden har tydliga A- och B-lag, där människor utan trygga anställningar utnyttjas av skrupellösa arbetsköpare. Dessa utnyttjar en svaghet i den svenska modellen: utan en lokal facklig verksamhet försvaras inte arbetstagarens rättigheter på arbetsmarknaden.
För att vidga vår förståelse för arbetsmarknadens villkor har en studiecirkel i V Luleå blickat ner i den avgrund som tecknas i två svenska böcker: Döden på jobbet och Cykelbudet. Dessa beskriver hur lösa villkor och ett svagt arbetarkollektiv öppnar för en hänsynslös exploatering.
Döden på jobbet – Nordkalk
Elinor Torps Döden på jobbet (2013) utgår från Nordkalk-olyckan på SSAB i Luleå 2011, där 24-årige Johan Löfroth miste livet och 19-åriga Gustaf Seppelin Solli fick livshotande skador, efter att ha beordrats att spruta vatten in i en varm kalkugn. Trots det uppenbara vansinnet dröjde det sju år innan Nordkalk fanns skyldiga till arbetsmiljöbrott.
En knäckfråga var vem, i en kedja av underentreprenörer, som bar ansvaret den kvällen. Torp visar att detta är ett mönster. På de stora företagen finns ofta ett fungerande arbetsmiljöarbete. Men skrupellösa entreprenörer utnyttjar människor utan trygga anställningar – ofta oerfarna, unga killar – för farliga jobb. Till följd av detta är det långt vanligare att entreprenadanställda skadas allvarligt än industri- och byggföretagens egen personal.
Cykelbudet – Foodora
Otrygga livssituationer utnyttjas också av företag som Foodora, vilket Anders Teglund skildrar i Cykelbudet (2021). Då hans andra inkomster försvann under pandemin, tog han jobb som bud. Inifrån berättar han hur företaget håller sin personal desperat: cykelbuden arbetar främst på provision, tilldelas för få pass och varenda detalj av arbetet styrs av appen i ens telefon.
Dessutom mäts allting: den som är långsammast i sin grupp (självklart publiceras tiderna!) kan inte vara säker på att få sitt tremånaderskontrakt förnyat. Foodoras system är skapat för att göra de anställda så utbytbara som möjligt.
Svaghet i den svenska modellen
Dessa företag utnyttjar en svaghet i den svenska modellen: utan en lokal facklig verksamhet försvaras inte våra rättigheter på arbetsmarknaden och i sektorer med låg organiseringsgrad kan arbetsköparna följaktligen kringgå lagar och regler.
Inte heller är ett avtal eller en lag i sig någon garant: Foodora tecknade 2021 kollektivavtal med Transport för sina cykelbud, men började omgående anställa nya bud i dotterbolag som inte omfattas av avtalet. (vilket GigWatch har skrivit om). Elinor Torp visar i sin tur hur åklagare inom arbetsmiljöbrott är så överbelastade att många fall hinner preskriberas innan de kommer till domstol.
Allt detta skulle kunna vara annorlunda. 2019 lagstiftades om ett huvudentreprenörsansvar. En vänsterregering kunde vidare förbjuda allmän visstid och hyvlingar och tillskjuta resurser till kampen mot arbetsmiljöbrott. Makten att planera arbetet kan flyttas till de anställda. Som böckerna visar är emellertid organisering A och O.
gnomvid
Ursprungligen skriven för Kampviljan 2023:3. Också publicerad på gnomvids egen blogg. Publicerad här i enlighet med CC-BY-SA 4.0.
