Bombmannen – en svensk terrorist

Publicerad denFörfattareAnders_S

På 1970-talet bildades spelföretaget Prox Kalkylator Invest AB. Bolaget lät diverse personer investera i företaget. En av dem var den så kallade bombmannen Lars Tingström. Bolaget gick dock i konkurs och Tingström förlorade 70 000 kronor. 1977 mottog Bo Hussner en brevbomb, Han var VD i Prox Kalkylator Invest AB vid konkursen. Två år senare, 1979, greps Lars Tingström och ställdes inför rätta. Han dömdes till 5 års fängelse av Nacka tingsrätt.

Tingström dömdes förutom för brevbomben även för bland annat brytande av telehemlighet sedan det visat sig att han avlyssnat sin sambos telefon och spelat in hennes samtal. Målsägarsidan företräddes av chefsåklagaren i Nacka, Sigurd Dencker. Domen överklagades till hovrätten som sänkte straffet till fyra år varav Tingström avtjänade halva straffet på Kumlaanstalten innan han frigavs. Under fängelsetiden blev Tingström även bekant med Christer Pettersson, som senare åtalades för mordet på Olof Palme.

Den 9 oktober 1986 offentliggjordes i TV-programmet 20:00 delar av Tingströms illegala telefonavlyssningar från 1979. Där framgick att Sigurd Dencker, samtidigt som brevbombsmålet pågått, haft ett förhållande med Tingströms sambo (som också var åklagarens huvudvittne under rättegången). Det visade sig även att riksåklagare Magnus Sjöberg känt till affären men hemligstämplat den istället för att bevilja Tingström resning.

Avslöjandet ledde till att Dencker fick nya arbetsuppgifter. Vidare tillkom en lagändring där det blev tillräckligt med tjänsteförsummelse från en åklagares sida för att en dömd person skulle beviljas resning. Den 1 februari 1988 beviljades Tingström omprövning i hovrätten i brevbombsmålet. Målet togs upp först 1990, varvid Tingström friades av en enig hovrätt.

Bombattentat

Under 1982 och 1983 inträffar en serie spektakulära sprängningar riktade mot myndigheter och myndighetspersoner:

  • Sprängningen av åklagare Sigurd Denckers villa i Nacka den 16 juli 1982 då pojkvännen till Denckers dotter omkom.
  • Sprängattentatet mot Skatteskrapan i Stockholm den 22 februari 1983 då en person omkom.
  • Sprängattentatet mot Kronofogdemyndigheten i Nacka den 8 augusti 1983.

De tre bomberna uppvisade en likvärdig konstruktion. Bland annat fann man delar av urverk, rörelsedetektor från ett billarm och stora mängder dyckert. Lars Tingströms namn återkom i de tre utredningarna och han sattes under spaning och avlyssning.

Polisen intresserade sig för hans nära kontakter med en Hannu Hyttinen vars bil iakttagits i samband med sprängningen av Kronofogdemyndigheten. Hyttinen hade även häktats för dådet men släppts då bevisning saknades. Den 22 december omkom Hyttinen i en explosion i sin lägenhet. Huruvida detta var en olyckshändelse i bombframställning eller ett självmord är oklart. Dagen därpå greps Tingström.

Dom

Den 8 mars 1984 dömdes Tingström till livstids fängelse för de tre sprängdåden. Åklagare i målet var överåklagare Torsten Jonsson. Domen överklagades till Svea hovrätt där Tingström krävde att få byta ut sin advokat Thomas Martinson, som han ansåg ingå i konspirationen. Den nye försvararen Arne Liljeros hamnade dock snart i onåd och istället tog advokat Pelle Svensson över fallet.

Den 20 december 1985 fastställde hovrätten livstidsstraffet. Tingström fälldes för två av sprängningarna. Tingström friades på åtalspunkterna kring sprängattentatet mot Skatteskrapan då han vid den aktuella tidpunkten befann sig i Syrien samt att det inte gick att utesluta att Hyttinen utfört dådet på egen hand.

Då domen i det stora bombmålet byggde på indicier från brevbombsmålet försökte Tingström få till en resning i Högsta domstolen. Resningsansökan avslogs dock av Högsta domstolen. Tingström vidhöll att han var oskyldig intill sin död.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.