Papperslösa är människor som utan uppehållstillstånd lever i Sverige. Det kan röra sig om EU-medborgare vars tillstånd att vistas i Sverige gått ut (en del av dessa är troligen romska tiggare medan andra är studenter) eller om flyktingar som fått avslag på asylansökan.
Beräkningar från 2010 visade på att antalet papperslösa kunde vara mellan 10 000 och 35 000. Antalet varierar också med årstiderna. Det finns sannolikt fler papperslösa på sommaren. Migrationsverket bedömde antalet asylsökande som fått avslag och vars ärenden överlämnats till polis för att utvisas till cirka 12 000 år 2018. De flesta av dessa befinner sig förmodligen dock inte längre i Sverige utan har sökt sig till andra länder där de kan få asyl. När personer gör det så anmäler de förstås inte sin flytt.
När det pratas om papperslösa är det i allmänhet dessa personer som menas. Det rör sig om relativt få människor som ofta tvingas arbeta svart för att hålla sig kvar.
En grupp som inte brukar tas med när det pratas om papperslösa är de som kommit till Sverige för att arbeta svart. Men de är formellt också papperslösa. De flesta av dessa personer är från andra EU-länder. Hur stor andel av de som arbetar svart i Sverige som utgörs av personer från andra länder är okänt.
Svartarbete
Totalt utför omkring 5 procent av arbetarna i EU plus Norge någon typ av svartjobb varje år. 55 procent av allt svartjobb är relativt harmlöst och utgörs av sådant jobb som utförs för vänner, familjen och grannar.
Det är de 20 procent som utförs av egenföretagare (hantverkare) och ytterligare 20 procent som utförs av svart avlönade arbetare utan formell anställning.
Bland de 28 länder som undersökt i en rapport om svartarbete ligger Sverige på femte plats i andel människor som någon gång under året utfört svart arbete. Högst ligger Danmark (18%), därefter Lettland (15%), Nederländerna (13%) Estland (11%) och därefter Sverige på (10%). Det skulle ge 500 000 personer som arbetar svart i Sverige.
Andra beräkningar gör gällande att cirka 300 000 personer arbetar svart i Sverige under ett år. De flesta av dessa personer återfinns i byggbranschen men det förekommer också många i restaurangbranschen, skogsbruket, livsmedelsbranschen (bärplockning etc), jordbruket och inom andra områden.
Hur många av dessa personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd är dock oklart. Troligen handlar det om en majoritet av de som arbetar svart. Det är också klart att svartjobb är en viktig inkomstkälla för de kriminella gängen. En del av de som arbetar svart är personer som fått avslag på asylansökan.
I genomsnitt har de som jobbat svart utfört svartarbete under cirka 200 timmar på ett år. I Sydeuropa ligger dock snittet på 350 timmar, i Östeuropa på 330 timmar, i Kontinentaleuropa på 110 timmar medan de nordbor som jobbar svart bara gör det i 60 timmar per år.
Papperslöshet kontra svartarbete
Så den som hävdar att det finns några hundratusen papperslösa i Sverige har troligen rätt. Då inkluderas nämligen alla som arbetar svart i Sverige och kommer från nåt annat land. Den som hävdar att vi har cirka 30 000 papperslösa i Sverige har dock också rätt. Men då räknas inte de som arbetar svart.
Det finns dock anledning att skilja på de två sakerna. Papperslöshet och svartarbete. Att arbeta svart är ett brott. Att uppehålla sig i Sverige utan uppehållstillstånd eller efter avslagens asylansökan är däremot så vitt jag förstår inget brott. Därför bör vi prata om papperslösa utan att inkludera de som arbetar svart. De som arbetar svart är många fler. De inkluderar också många av de som är att betrakta som papperslösa enligt den snävare definitionen som vi utan tvekan bör använda sig av.
Alltså: 300 000 som arbetar svart men bara 30 000 papperslösa.