Vad tjänar de kriminella gängen sina pengar på?

Det kriminella nätverken och gängen har en stor mängd inkomstkällor. Den enda som uppmärksammas i media är narkotikahandel trots att det är en av de mindre inkomstkällorna. Vad gäller svartarbete så uppsattas summan av de svarta lönerna till cirka 90 miljarder. Den undanhållna skatten uppskattas till 66 miljarder och det motsvarar ju vad kriminella företag lågt räknat tjänar på det hela. Svartarbete förekommer framförallt i byggbranschen och restaurangbranschen men även i jordbruk, bärplockning, städbranschen, frisörsalonger, sopbranschen och på andra håll.

Vinster av kriminalitet, ungefärligt antal miljarder kronor
  1. Svartarbete, 60 miljarder
  2. Välfärdsbrottslighet, 11-27 miljarder (bidragsfusk etc)
  3. Krogfusk, 15-20 miljarder
  4. Bedrägerier, 6 miljarder
  5. Byggfusk, 5 miljarder
  6. Momsfiffel, 5 miljarder
  7. Narkotikabrott, 1-3 miljarder
  8. Punktskattebrott, 2 miljarder
  9. Illegal sophantering, ??
  10. Utpressning, ??
  11. Illegal tobaksförsäljning, 0,5 miljarder

I tabellen kan förekomma överlappningar mellan olika kategorier beroende på att det handlar om olika källor och olika beräkningar. vilket gör att totalsumman blir för hög.

Svartarbete

De branscher som står för störst andel av de totala svarta inkomsterna är verksamheter inom juridik och stödtjänster för företag (den här typen av företag är i allmänhet till för fiffel och båg, för att dölja reella ägare eller begränsa en företagares skatter och byggindustrin med ca 20 procent vardera.

Medan denna andel har varit oförändrad för verksamheter inom juridik och stödtjänster för företag har utvecklingen varit negativ för byggindustrin som tidigare hade ca 9 procent av de svarta inkomsterna. Samma utveckling för byggbranschen redogörs för i Skatteverkets företagsundersökning där det konstateras en ofördelaktig utveckling avseende förekomsten av svart arbetskraft inom branschen. Högst andel svarta arbetsinkomster i förhållande till deklarerad arbetsinkomst existerar inom hårvård och salonger med 30 procent. Näst högst andel med 25 procent har Fiske- och jordbrukssektorn vilket främst handlar om jordbruk.

I restaurangbranschen förekommer dessutom omfattande penningtvätt.

Avreglering och privatisering

En stor del av välfärdsbrotten är ett resultat av avregleringar och privatisering. Med privatiseringen har möjligheterna att begå brott ökat och upphandlingssystem gynnar denna brottslighet. Företag med brottslighet som en del av verksamhetsplanen kan komma med lägre anbud och därmed få ett visst jobb.

Att många byggen och offentliga arbeten har underleverantörer i flera lede gör det också mycket lättare för svartarbete och annat fusk. Inhyrd personal gör det också vanligare och lättare med kriminella företag.

Privatiseringspolitiken gynnat framväxten av de våldsamma kriminella gängen av Södertäljenätverkets typ. De har kunnat öka sina inkomster och vinster avsevärt på grund av privatiseringar och avregleringar.

Konflikter och skjutningar

I media tycks organiserad brottslighet bara handla om narkotikabrott och skjutningar. Vilket är mycket märkligt då tjänar mycket mer pengar på andra saker såsom svartarbete och välfärdsbrott (bidragsfusk). Naturligtvis är det inte allt bidragsfusk eller svartarbete som ger inkomster till de kriminella gängen men det handlar om betydligt mer pengar än narkotikahandeln. Det samma gäller krogfusk och restaurangfusk.

Skjutningar har i allmänhet också mycket lite med narkotikahandeln att göra. Vanligare är att konflikter handlar om personlig osämja av en mängd olika slag. Bråk om uppdelningen av de stora pengarna efter bedrägerier och välfärdsbrott är troligen också en större anledning till konflikter än bråk om narkotikamarknader.

Det finns också klart och tydligt våldsamma konflikter bland kriminella gäng som har sitt ursprung i konflikter kring byggfusk och svartarbete. Utpressning kan också leda till våldsamma konflikter liksom osämja om penningtvätt.

Gängkonflikter

En orsak till bråk och konflikter handlar om att personer besökt fel område. Det räcker och de behöver inte på något sätt ha sålt narkotika för det. Jag kommer ihåg hur bara förekomsten av ungdomar från Tjörn uppe i bostadsområden på Kopper och Hasselbacken i Stenungsund kunde leda till bråk och hur Stenungsundsungdomars besök på Fagerfjälls folkpark kunde leda till bråk och våld.

I Stenungsund kunde det räcka med att personer ur den grupp jag tillhörde gick till fel krog så var slagsmålet med raggarna och deras kompisar igång. En konflikt som existerade under hela min tonårstid. Några skjutvapen hade vi inte tillgång till men knivar förekom.

Den typen av mekanismer existerar än idag och kan leda till våldsspiraler och hämnd. Men på vår tid sällan till dödsfall även om det onekligen var nära ibland. Med skjutvapen har det blivit lättare att döda. Det kan nämligen ske på avstånd vilket gör den psykologiska spärren svagare.

Polisens arbete

Genom kriminaliseringen av eget bruk av narkotika och innehav för eget bruk år 1988 och straffskärpningen som skedde 1993 har polisen arbete mer kommit att fokusera på  att bekämpa eget bruk av narkotika. Det har lett till att de slutat utreda langning och smuggling för det är ett besvärligt arbete som tar lång tid. Att kontrollera missbrukare på gatan är däremot enkelt. Det ger också en hög uppklarningsprocent och många domar. Men det påverkar inte förekomsten och brukar av narkotika.

Dessutom medför de ständiga kontrollerna att ungdomar från de grupper som utsätts för dessa känner sig trakasserade av polisen. De flesta av dessa ungdomar är nämligen inte brottslingar. Inte ens om de råkar ha lite hasch eller marijuana på sig. Det medför att de får en mycket negativ och fientlig syn på polisen vilket gör det svårt för polisen att lösa våldsbrott. Löser inte polisen våldsbrotten eskalerar konflikterna genom att de tar saken i sina egna händer och hämnas. Kriminaliseringen av eget bruk är alltså en del av orsaken till gängvåldet.

En annan negativ effekt är att det blir svårare för personer med missbruk att söka vård. Det innebär nämligen att de blir misstänkta för brott. Följden blir att de fortsätter missbruka vilket leder till fler narkotikarelaterade dödsfall.

Mer gängvåld och fler döda

Polisens arbete leder alltså till mer gängvåld och fler narkotikarelaterade dödsfall.

Fokuset på narkotikabrottslighet och missbrukare ihop mede privatiseringar och avregleringar är tillsammans med ökade klyftor i samhället orsakerna till att de kriminella nätverken och gängen breder ut sig. De kriminella profiterar på politiska beslut. Både genom att de får fler möjligheter till att tjäna pengar på illegal verksamhet och genom att de får lättare att rekrytera unga personer till den kriminella verksamheten.

Läs mer:
Läs mer om gängkonflikter:
Läs mer om bedrägerier:
Den stora momshärvan:

 


Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.